Professor Christian Lundahl (@DrLundahl) lade upp en länk på Twitter till två intressanta artiklar om arbetsminne. Den tes han verkade driva, på de 140 tecken man har till sitt förfogande, tycks luta åt att det vi betygsätter i skolan snarare är arbetsminneskapacitet än något annat. Bägge artiklarna visade nämligen hur stor betydelse arbetsminnet har för skolprestationer både på kort och lång sikt.

Speciellt den ena tyckte jag var intressant. Där visade man att mätningar av arbetsminnet hade mycket bättre korrelation med framtida skolresultat än vad IQ-mätningar har[1]. Jag nappade inte så mycket på DrLundahls resonemang som på en helt annan dimension av resultaten. Artikeln visade att IQ hade ett starkt samband med moderns socioekonomiska status främst utbildningsnivå. Men samma samband fanns inte mellan moderns bakgrund och arbetsminnet.

Vi vet från en mängd data att föräldrars socioekonomiska status, inte minst utbildningsnivå har en stark korrelation med skolresultat. I Sverige ser vi dessutom hur elever allt mer sorteras efter denna bakgrund och också att de skolor som får större utmaningar på grund av detta sällan får det stöd de skulle ha. Det var en av huvudpunkterna bland annat i OECDs kritik i början av december. Det betyder att många unga inte får samma chans som andra.

Min farfar var uppfödd på sill och potatis i Haga i Göteborg (detta var innan Haga gentrifierades, vi pratar om det smutsiga och fattiga Sverige med stora klasskillnader som inte är så långt borta egentligen). Han fick på grund av sin begåvning och uppoffringar från sina syskon studera och blev ögonläkare i Halmstad. Han kunde med emfas prata om hur viktigt det var att man hade en skola som kunde fånga upp begåvningar oavsett vilken bakgrund de har.

Och det är det jag ser när jag läser artikeln. Begåvningarna – de med stor arbetsminneskapacitet – de finns överallt. Att ha ett skolsystem som allt mer sorterar människor efter bakgrund och ras är inte värdigt ett meritokratiskt och demokratiskt samhälle. Framtida nobelpristagare finns lika sannolikt i Husby som i Djursholm. Om artikeln stämmer är den ännu ett starkt argument för en likvärdig skola.

[1] Tracy Packiam Alloway a,*, Ross G. Alloway b (2010) Investigating the predictive roles of working memory and IQ in academic attainment. Journal of Experimental Child Psychology 106 (2010) 20–29.

Kommentera

Hopp?

Efter en föreläsning på en gymnasieskola fick jag följande hälsning via rektorn på skolan: 
 
”I övrigt tycker jag att mer och mer i skolans värld går min väg, äntligen börjar mina uppfattningar vara i fas med det som också sägs offentligt, som till exempel Kornhall igår. Hälsa och tacka! Jag trodde aldrig att någon avgörande förändring skulle inträffa före min pensionering. Nu hyser jag gott hopp. Orken kan också räcka mycket bättre när jag får arbeta utifrån det jag tror på.”

Jag önskar att våra rikspolitiker förstod vilken fantastisk chans de sitter på att nu göra något bra i och för skolan och vilken fantastisk kraft det finns därute för en positiv förändring.

Om de bara för några dagar stängde av sitt käbblande och sitt reflexmässiga positionerande och sina enkla och i överspänd ideologi grundade politiska beslut och lyssnade till forskningen och professionerna så skulle vi kunna skapa ett hopp och en kraft i det svenska skolsystemet som skulle slå världen med häpnad.

Vad är de rädda för? Att inte själva bli hjältarna?

Kommentera
kornhall_gra2
Per Kornhall

Här bloggar författaren och skolexperten Per Kornhall om skola och skolutveckling.

Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet” fick stor uppmärksamhet för sina kritiska slutsatser om utvecklingen av den svenska skolan. Hans senaste böcker är ”Lärare – En handbok”, ”Omstart för skolans digitalisering” samt ”När skolan blev marknad. Trettio år med friskolor”.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm