Annons

Den här utredningen kan vara precis vad skolan behöver

Relaterat

Regeringen har nu uppfyllt skrivningen i januariöverenskommelsen om en utredning om statligt huvudmannaskap för skolan. Äntligen är det nog många lärare som tänker. Men man blir lite brydd över hur det presenteras. Det var uppenbart att det främst är liberalerna som är avsändare eftersom det var de som först presenterade den i media.

Att ta fram ett sådant här underlag fanns alltså i januariöverenskommelsen. Men Anna Ekström har inte gjort någon hemlighet av att hon inte riktigt gillar just den punkten. Är det så att liberalerna nu har fått den utredning de blivit lovade en natt i januari för länge sedan men att det egentligen inte finns någon uppslutning inom Regeringskansliet bakom den?

Det är synd i så fall. Inte minst eftersom det här är något många lärare och lekmän ute i samhället tror på. En sådan utredning kan också ge ett nytt och friskt perspektiv i det inlåsta politiska läge som svensk skola befinner sig i. Trots kraftfulla protester mot vinster, trots miljardaffärer med utländska hedgefonder, med en krossad offentlighetsprincip, trots segregation, sjunkande resultat och minskad likvärdighet, trots protester från lärarnas och skolledarnas fackföreningar, trots kritik från OECD och ett antal svenska utredningar så tågar det svenska marknadsexperimentet vidare – till omvärldens förundran. Så den här typen av utredning kan nog vara precis vad skolan behöver.

Utredaren ska bland annat föreslå hur staten kan ta över ansvaret för de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän samt ge förslag på hur en myndighetsorganisation för den statliga skolan kan se ut. Han (för det är en man) ska föreslå en finansieringsmodell och ge förslag på hur staten skulle kunna ta över arbetsgivarskapet för lärare, skolledare och övriga yrkesgrupper i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän. I uppdraget ingår också att analysera och föreslå hur fristående skolor kan inrymmas i ett system med statligt huvudmannaskap för skolan.

Om man nu verkar vara lite ljum kring detta på departementet kan vi tydligt se att man är intresserad av att gå vidare med och bygga upp strukturer sprungna ur Björn Åstrands utredning om framtida professionsprogram. Skolverket får nu bland annat i uppdrag att utveckla rektorsutbildningen och vad som kan vara väldigt viktigt: en mentorsutbildning som ska skapa en ”kvalitativ introduktionsperiod” för nya lärare. Ni som minns kommer ihåg att Jan Björklund försökte införa en introduktionsperiod men att det initiativet strandade på grund av SKR:s motstånd. Nu gör alltså den här regeringen ett nytt försök att få till en liknande reform som ju naturligtvis är en viktig och i Sverige illa skött fråga.

En annan nyhet är att staten bestämt sig för att dela ut en extra skolmiljard till skolan. Det är en signal om att skolan får hjälp med att klara smällen från coronapandemin. Men nu gäller det att svenska lärare verkligen också får del av den. Eller rättare, att de svenska elever som drabbats av coronapandemin får det stöd de behöver och att inte pengarna sugs upp i kommunernas svarta hål eller bara passerar dem rakt in i skolföretagens aktieutdelningar.

I övrigt vill jag önska alla läsare en god jul och ett bättre år än detta skit-pandemi-år. Förhoppningsvis blir det ett år då evidens och transparens blir centrala inslag i en pandemistrategi värd namnet. 

Och hörni: – så j:a kul vi ska ha när vi alla är vaccinerade och kan ses igen!

Relaterat

Reagera på inlägget:

Bland det bästa jag läst på länge

Skolforskningsinstitutets senaste forskningssammanställning är bland det bästa jag läst på länge. Jag har under många år med emfas hävdat betydelsen av lärarledd undervisning. Detta dels på grund av mina erfarenheter i klassrummet, men också på grund av att dessa styrktes av de evidensbaserade studier som finns om vad som påverkar barn och ungas lärande.

Detta är också något jag föreläst om på många platser i vårt land. Jag har tyckt att det har varit viktigt eftersom svensk pedagogisk tradition ofta har befunnit sig i ett annat paradigm – det progressiva (som jag inte alls menar är progressivt utan snarare tvärtom väldigt konserverande).

Jag skrev om detta i en bakgrundsrapport till den statliga utredningen ”Jämlikhetskommissionen”. Jag argumenterade där utifrån data från stora studier men också utifrån resonemang som utbildningsfilosofen Gert Biesta. Jag skrev:

”… det har formerats en kritik mot den progressiva pedagogiken från utbildningsfilosofiskt håll, där den tidigare hade ett väldigt starkt fäste. Man pekar då på att med en allt för stor betoning på elevens egna lärande kommer inte skolan att fungera frigörande för individen.

Den elev som måste söka information i sin egen värld liknar Biesta vid en robotdammsugare som inte kommer ut ur det rum där den är placerad och som den genom sitt undersökande lärt sig känna igen. Han menar att vad undervisning ska göra är inte primärt att ge eleven frihet nu – utan de kunskaper och färdigheter eleven behöver för att kunna verka som en fri människa i ett demokratiskt samhälle i framtiden – som vuxen.”

Det handlar alltså om att vi behöver undervisande lärare för att elever ska kunna frigöra sig.

Jag skrev också om två källor som tittade på skillnaden mellan lärarledd undervisning och undersökande pedagogik och där i det ena fallet [*] författarna sammanfattar sina resultat med att många fler barn lärde sig mer av direkt instruktion än från upptäcktslärande men också att när de bad barnen att göra bredare och rikare vetenskapliga bedömningar, matchade kunskaperna hos alla de barn som lärt sig genom lärarledd undervisning det fåtal barn som upptäckte innehållet på egen hand genom undersökande metoder. De menar att deras resultat utmanar förutsägelser som härrör från den antagna överlägsenheten av undersökande metoder vid undervisning i naturvetenskap.

I den en andra texten [**] menar författarna att det logiska misstaget som ger upphov till det starka stöd som finns för undersökande pedagogik beror på att man inte skiljer mellan hur nybörjare och experter lär sig.

Skolforskningsinsitutet skriver nu under rubriken ”Viktiga aspekter i undervisningen”:

”I den forskning som ingår i översikten beskrivs några särskilt viktiga aspekter av under­ visningen som har betydelse för elevers lärande av kritiskt tänkande i samhällskunskap:

  • lärarledning
  • ett väl valt innehåll
  • stödstrukturer

Flera studier uppmärksammar betydelsen av att lärare leder och utformar undervisningen på ett genomtänkt sätt. Det innebär exempelvis att läraren aktivt leder samtal så att de stäm­ mer till eftertanke, reflektion, ifrågasättande och beaktande av perspektiv som eleverna inte känner till eller för fram på egen hand. Undervisningen kan med fördel innehålla elevaktiva moment där elever arbetar självständigt eller i grupp, men då utifrån tilldelade perspektiv eller inramat av fastlagda arbetsformer.

En viktig aspekt av lärarledning handlar om att välja ut och arbeta med ett väl valt innehåll i undervisningen. Samhällskunskapens anknytning till aktuella eller lokala frågor framhålls i flera studier som något som kan utnyttjas i undervisningen för att hjälpa elever att identifiera problem, urskilja perspektiv, värdera information och se olika tänkbara lösningar. Inte minst omdiskuterade och konfliktfyllda samhällsfrågor med olika och kontrasterande perspektiv kan stimulera lärandet. Lärare kan genom sitt val av innehåll stimulera elever till ett ämnesspecifikt och ämnesdisciplinärt förhållningssätt. Inom denna ram kan sedan elev­ aktiviteten vara stor.

En central aspekt som återkommer i flera studier är hur betydelsefullt det är att lärare använder stödstrukturer för att stärka elevers kritiska tänkande. Stödstrukturer kan bestå av tydliga instruktioner för hur eleverna ska arbeta eller modeller för hur saker ska presenteras, men de kan också utgöras av vägledning från läraren i konkreta situationer, exempelvis stöd i form av ändamålsenliga och genomtänkta frågor. Stödstrukturer används för att stödja elever i deras bedömningar och slutsatser men kan successivt plockas bort, i takt med att eleverna lär sig och kan tillämpa dem i fler och nya sammanhang.”

Precis så!

Vilket varje erfaren lärare vet.

  • * Klahr, D. and M. Nigam (2004). ”The Equivalence of Learning Paths in Early Science Instruction: Effects of Direct Instruction and Discovery Learning.” Psychological Science 15: 661–667.
  • ** Clarke, R. E., et al. (2012). ”Putting Students on the Path to Lear- ning. The Case for Fully Guided Instruction.” American Educator Spring 2012: 6–11.
Reagera på inlägget:

Sverige kan inte vara neutralt i den här striden

Relaterat

En regerings primära uppgift är att skydda sin befolkning.

På torsdagen rapporterades det in 8 881 nya smittade i Sverige. Det är 900 fler än förra torsdagens drygt 7 900. Smittan är på inget sätt under kontroll. Den observerade fall/dödsfalls-kvoten i Sverige är 2,2 procent enligt Johns Hopkins-universitetet. Det innebär att utifrån bara de som konstaterades smittade från en onsdag till en torsdag kan vi förvänta oss att 8 881 * 2,2 % = 195 människor kommer att dö – på grund av en dags smittspridning.

Om den utveckling vi nu ser säger den ansvarige statsepidemiologen ”Även om kurvan i Sverige är relativt platt är det viktigt att fortsätta att följa rekommendationer och restriktioner”. Jag undrar om jag drömmer när jag ser det citatet, ”även”, ”platt”?

Jag har varit imponerad av Stefan Löfvens sätt att hantera regeringskriser. Han verkar i det fördolda men han ser till att lösa situationer som sett olösliga ut. Men nu är det faktiskt dags för regeringen att kliva fram. Uppdraget är nu inte att uppmana medborgarna att skydda sig själva: Uppdraget är att skydda medborgarna!

Om det inte finns lagutrymme (på grund av allt för sena processer kring pandemilagstiftning) att göra vad man gjort i andra länder där man påverkat utvecklingen som Österrike, Belgien, Norge med flera, det vill säga stänga köpcentrum och andra sådana åtgärder så måste man nu omedelbart:

  • Rekommendera användning av munskydd i alla offentliga miljöer.
  • Håll gymnasieskolor och högstadieskolor stängda en månad efter jullovet.

Jag tror inte det blir svårt att motivera detta för en befolkning eftersom det ger möjlighet för oss att få en paus som möjliggör att många av våra skyddsvärda medborgare ska få en chans att hinna bli vaccinerade innan de dör.

I Danmark har man ”ställt in julen” som man säger, av den anledningen.

I övrigt tycker jag att det är anmärkningsvärt att om att Folkhälsomyndigheten lägger medel på konstiga studier. Enligt uppgift genomför man ett forskningsprojekt för att försöka utreda eventuell korsimmunitet hos lärare. Detta för att kunna förklara varför lärare inte blir så sjuka i Covid-19. Är det så att medan människor dör i Sverige jagar myndigheten fortfarande efter sitt hjärnspöke – flockimmuniteten?

Det finns flera märkligheter med detta. Det första är att själva grunden för projektet är ju kraftfullt tillbakavisat av forskare vilket jag beskrev här. Lärare blir inte mindre sjuka. Det andra är att man tar av resurser under brinnande pandemi till ett sådant projekt och det tredje är att man överhuvudtaget håller på med forskning. Det finns ju inte i deras regleringsbrev.

Lämna forskningen åt dem som kan det och se till att sköta det uppdrag ni har och som finns i lagen: ”… tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar”.

Relaterat

Reagera på inlägget:

Inställda nationella prov kan göra lärare modiga att ta oväntade beslut

Relaterat

Det här är en fråga där jag vet att åsikterna bland lärare går isär. Det finns de som gillar de nationella proven och det finns de som inte gillar dem. Själv tycker jag inte att det är fel med nationella prov i sig – så länge man vet varför man har dem, om de används till just detta och de inte leder till ”teaching to the test”, till ett fattigare undervisningsinnehåll och/eller begränsning av undervisningsmetoder för lärare.

Tyvärr uppfyller de prov vi har nu de flesta av dessa negativa boxar. Det är test som används till allt möjligt och de påverkar starkt lärares undervisningsformer. De tar dessutom för mycket tid och de skapar en falsk känsla av kontroll och rättvisa.

Rättvisa i skolan skapas inte genom att alla barn tar samma test. Rättvisa i skolan skapas genom att alla får samma chans att lära sig genom lika bra undervisning.

Att vi nu också i vår inte lägger tid på att summativt bedöma kan frigöra tid för undervisning. Det kan (i den bästa av världar) göra lärare mer modiga att ta oväntade vägar genom ett stoff, vägar som passar hens elever bättre. Det kan göra att vi har konferenser (digitala) om hur vi i de här svåra tiderna ska kunna nå ut till de elever som har det svårt istället för konferenser där vi diskuterar genomsnittsresultat.

En väldigt klok sak som man nämnde på presskonferensen är att man kommer att göra prov tillgänglig för dem som vill ha. Och det är just så jag tycker att ett sådant här provsystem ska fungera: som ett stöd för dem som vill ha. En hjälp till nya lärare att sätta sig in i betygsystem och hur centrala aktörer ser på ämnet. Systemet ska vara en ledstång för dem som vill ha det och inte en black om foten på dem som inte behöver det.

En av de viktigaste aspekterna av beslutet är att detta är ett sätt för Utbildningsdepartementet att försöka lätta på bördan för en nu mycket sliten lärarkår. I en kommunaliserad skolmarknad har man inte så många andra verktyg att ta till.

Man kan undra i hur många kommunfullmäktige och riskkapitalisters styrelserum man funderar på samma sak? Jag får en känsla av att allt som oftast tänker att skolan – den får sköta sig själv, bara de håller sig innanför de ekonomiska ramar vi satt upp. Att ta ansvar för lärarkåren har inte varit vårt splittrade skolsystems bästa gren. Nu försöker Utbildningsdepartementet i alla fall göra vad de kan.

Sedan kan man utifrån beslutet fundera på hur man på Utbildningsdepartementet ser på våren. Hur kommer den att se ut?

Relaterat

Reagera på inlägget:

FHM:s kommunikation har varit vilseledande

Relaterat

Svenska lärare har fått höra att skolan är en riskfri miljö eftersom barn inte smittar (med en magisk gräns vie 19 när man slutar gymnasiet). Med detta har man också motiverat att skolor hölls öppna i både i våras och nu i höst. Till stöd har man använt bland annat de av forskare sågade datasammanställningar som jag skrev om här. Jag har också skrivit att jag tror en av anledningarna till att man hamnat i den positionen är att man använt alldeles för enkla metoder för att analysera data från smittspårning vilket jag skrev om här.

Det jag ville säga var att man om man bara sammanställer data över var människor har blivit smittade så missar man skolors betydelse för att sprida smittan i ett samhälle. Ett sätt att fånga upp hur det egentligen förhåller sig är naturligtvis epidemiologiska studier där man tittar på vad skolstängningar har för effekt eller stora studier på hur smitta på skolor verkligen ser ut. Det finns nu vad jag förstår ett antal sådana studier. Två av dem beskrivs i en artikel i Svenska Dagbladet.  En av forskarna intervjuas och säger:

– Helt klart är att barn smittar. Den som påstår motsatsen ljuger, säger till SvD professor Michael Wagner, mikrobiolog vid universitetet i Wien, som leder en stor undersökning om coronasmittan vid 243 skolor i Österrike där elever och lärare testas regelbundet under en längre period.

Stänger man inte skolorna så innebär det en ”betydande risk” för samhället, säger han och fortsätter:

– Då ska man också ärligt kommunicera vilka följder ett sådant beslut har, manar Michael Wagner.

I en annan studie där man analyserat data från pandemin med Artificiell Intelligens säger man:

”Bland de många åtgärder som träffades i olika länder var stängningen av skolorna den enda åtgärden som i vår studie hade en signifikant effekt”.

Rapporteringen av forskningen föranledde en ledarkommentar med rubriken ”Fanns det ett pris för ’skol­experimenten’?”. Vilket nog ganska bra sammanfattar evidensläget. För det finns mer evidens. Jag tittade på några av de studier som den europeiska smittskyddsmyndigheten anger i en publikation och ser att det här inte är ett avvikande resultat, tvärtom.

I studien Ranking the effectiveness of worldwide COVID-19 government interventions publicerad i Nature tittade man på drygt 6 000 olika interventioner I 79 länder eller regioner och fann att skolstängningar var näst efter radikala begränsningar i antalet människor som får samlas den mest effektiva insatsen.

I ännu en studie, The effectiveness of eight nonpharmaceutical interventions against COVID-19 in 41 countries publicerad på Medrxiv.org som granskade 8 olika insatser i 41 länder med Bayesianska statistiska metoder fann man samma sak fast i omvänd ordning, dvs man såg att stängning av skolor och universitet var det mest effektiva av alla insatser.

Om man ska sammanfatta är alltså evidensläget det motsatta mot vad Folkhälsomyndigheten har hävdat. Äldre elever smittar och skolor är viktiga överföringsplatser för en sådan här smitta. Man kan utifrån det ovanstående med ganska stor säkerhet hävda att en av de viktigaste faktorerna för att vi lyckades få ner smittkurvan i våras var att vi stängde gymnasierna och högskolorna; samt att nedstängda högstadier hade kapat den svenska smittspridningen fortare och hade räddat många liv. På samma sätt hade en tidigare stängning av gymnasier och högstadier i höst med all sannolikhet också gjort det.

Det är viktigt att framhålla två saker. Vilket också sägs i de artiklar jag citerat. Att stänga eller hålla öppet är ingen lätt fråga. Det finns en mängd negativa effekter av att stänga skolor. Poängen här är att man måste vara ärlig med de risker man tar och vad det faktiskt får för konsekvenser. Om man ljuger om faran med öppna skolor under en pandemi ger man regeringen felaktiga underlag och man lurar de lärare som går till skolorna. För att sammanfatta som den tyske forskaren Michael Wagner uttrycker det: ”Håller man skolorna öppna ska man säga att priset är fler döda”.

Det andra jag vill kommentera är varför man kanske inte ska stänga skolor i lägre stadier. Det beror bara på att de är mer lokala. Man kan anta att smitta ändå sprids i ett bostadsområde. Det kombinerat med att både smittsamhet och sjukdom är lägre hos barn, och det faktum att stängningar i lägre åldrar har ännu större samhällsekonomiska konsekvenser (på grund av att det skulle tvinga föräldrar att stanna hemma från sina jobb tex) kan göra det rimligt att ta den risk för smittspridning som också öppna skolor i lägre stadier medför.

Hur som helst är Folkhälsomyndighetens kommunikation i detta bedrövlig och har varit vilseledande. Svenska lärare och vårdpersonal har förtjänat bättre.

Relaterat

Reagera på inlägget:

Sidor