Annons

Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Relaterat

Äntligen!

Igår kom det första av två betänkanden från Gustav Fridolins utredning om skolbibliotek och läromedel. Detta första handlar om skolbiblioteken. Jag vet inte hur vanligt eller ovanligt det är att utredningar citerar lyrik – det får nog anses som ovanligt – men i det här fallet har man valt några strofer ur Tomas Tranströmers dikt ”Romanska bågar” och de är sällsynt väl valda med tanke på vad utredningen syftar till. Man citerar stället där en ängel viskar:

Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.

Och så skriver man:

”I skolbibliotek kan valven öppna sig. Här kan nya världar och frågor upptäckas. I skolbibliotek kan elever få syn på andra och på sig själva, på det som är sant och på det som behöver ifrågasattas. Genom skönlitteraturen och sakprosan i skolbiblioteket kan elevers bildning, tänkande och kunskapsutveckling stimuleras”.

Vilket ju i sig är snudd på lyrik, men också en sann beskrivning av vad bra skolbibliotek (och undervisning!) kan göra.

Men det är ju inte utredningens litterära kvaliteter som är det viktiga. Jag är glad att utredningen betyder en kursförändring från staten när det gäller skolbibliotek. Eftersom bibliotek kan göra det ovanstående föreslår utredningen lagändringar som ställer krav på huvudmännen att verkligen göra det möjligt.

Istället för skollagens nuvarande till intet förpliktande skrivning att elever ska ha ”ha tillgång till skolbibliotek” föreslås lagen ställa krav på ”tillgång till bemannade skolbibliotek på den egna skolenheten”. Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Utredningen innehåller andra viktiga saker som att statistikuppföljningen behöver bli bättre, ett uppdrag till det nationella centret för läsning på Skolverket att arbeta med frågan med mera.

Hatten av för en väl genomförd utredning som innebär en kursändring bort från den Laissez-faire som kännetecknat svensk skolpolitik sedan 1982. Om man låter tusentals huvudmän besluta om detaljer måste för elevers likvärdighet centrala delar vara tydligt styrda av staten med en hög ambition.

Och när man gör det gäller det att vara djupt förankrad i skolans centrala värden precis som utredningen här är. Eller som Tranströmer skriver:

Jag ligger på sängen med armarna utbredda.

Jag är ett ankare som grävt ner sig ordentligt och

håller kvar

den väldiga skuggan som flyter där ovan,

det stora okända som jag är en del av och som säkert

är viktigare än jag.

(Tomas Tranströmer i Carillon från Det vilda torget).

Relaterat

Reagera på inlägget:

De här förändringarna är väldigt efterlängtade

Utbildningsdepartementet har skickat ut en promemoria om en proposition om lärarutbildningarna på remiss. I den föreslås att styrningen av lärarutbildningarna görs om.

Jag kan för lite om lärarutbildningarna för att uttala mig om hur själva sättet att styra kommer att påverka utbildningarnas innehåll. Men jag noterar att förslaget också innehåller att alla lärosäten ska ha en struktur för övningsskolor och att övningsskolorna ska ”vidareutvecklas så att studenterna också får en inblick i praktiknära forskning”.

Det här tycker jag är utmärkt!

Man skriver också ”att det ska bli ett ökat fokus på metodik och en bättre koppling mellan teori och praktik” och att ”kognitionsvetenskap ska ingå i alla lärarutbildningar”.

Tänk att ordet metodik nu får sin renässans!

Att just peka ut kognitionsvetenskap tycker jag är lite konstigt, men välkomnar det samtidigt. Svensk lärarutbildning behöver vila på en bredare teoretisk grund än den pedagogiksyn som länge var dominerande.

De aviserade förändringarna (som är i linje med signaler jag har uppfattat från många lärarutbildningar) är väldigt efterlängtade. Vi behöver få in den praktiska kunskapen och ge den utrymme att tillväxa i utbildningarna. De innebär en viktig möjlighet att börja återupprätta lärarutbildningarna till verkliga professionsutbildningar.

Forskarna Eva Bejerot och Hans Hasselblad från Örebro universitet har skrivit om lärarutbildningarnas roll för att skapa en profession i boken ”Professionalisering av lärarutbildningen”(Studentlitteratur). Man har där jämfört lärarutbildningarna i Finland och i Sverige och sett hur lärarutbildningarna i Finland över tid behöll kopplingen till skolans praktik på ett helt annat sätt så att professionen och utbildningarna utvecklats i ett nära samarbete (under stort förtroende från en stat som inte lagt sig i så mycket).

Jag tycker att de föreslagna ändringarna går i den riktningen. Inte minst tycker jag att permanentandet och fastslagande av övningsskolor som huvudsakligt instrument för VFU är ett oerhört viktigt steg fram emot en mer kvalificerad lärarutbildning. Jag tycker också att det här verkar vara ett typiskt tecken för när Januariöverenskommelsen genererar bra och fungerande sakpolitik. Det finns i vissa frågor en helt blocköverskridande gemensam syn.

Reagera på inlägget:

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Relaterat

Folkhälsomyndighetens behandling av fakta och förhållande till lärarkåren blir allt besynnerligare. Det mantra som upprepats gång på gång om att barn inte blir sjuka och inte smittar och att skolor inte är platser där smitta sprids ifrågasätts allt högljuddare. Jag har redan skrivit om Folkhälsomyndighetens tveksamma för att inte säga vilseledande behandling av data kring lärares utsatthet för smitta i såväl grundskola som gymnasium.

30 medlemmar i Kungl. Vetenskapsakademins expertgrupp skriver om Covid-19 i en debattartikel i Dagens Nyheter. I den finns en faktauppgift som fick mig att studsa, artikelförfattarna skriver så här:  

”Mellan vecka 47 och vecka 50 var grundskolan den ojämförligt viktigaste miljön för coronautbrott i miljöer för allmänheten (och där ingår till exempel arbetsplatser och sällskap som träffas i hemmet). Vecka 50 stod grundskolan för hela 45 procent av alla sådana covid-19-utbrott i landet!”.

När jag går in och tittar i tabellen från Folkhälsomyndigheten man refererar till ser jag följande:

Det är ingen tvekan om att grundskolor är den vanligaste platsen för coronautbrott. Övriga arbetsplatser kommer tvåa och gymnasieskolor trea. Men det sker mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige! Lägger man ihop förskola, skola och gymnasium sker 71 procent av coronautbrotten i allmänna miljöer i slutet av året dessa!

Om man sedan relaterar detta till att det finns stark evidens för att skolstängningar har en avgörande betydelse för att bryta smittkedjor måste man ta detta på allvar. Annars fortsätter smittspridningen till helt samhällsfarliga nivåer. Förutom att den svenska lärarbristen kommer att accelerera. För det här är en dödlig sjukdom där också barn smittas och blir sjuka.

Om det dessutom är så, vilket det finns indikationer på, att vi nu har en ny virusstam som sprids i landet som verkar smitta effektivare bland unga än tidigare stammar finns det bara en slutsats att dra: Samma som andra länder = nedstängning av de verksamheter där smitta sprids. Vilket i Sverige idag är framförallt grundskolan.

De 30 forskarna skriver att med tanke på den okontrollerade smittspridningen i Sverige just nu så måste ytterligare åtgärder prompt införas. Man beskriver att enligt amerikanska CDC:s kriterier befinner sig Sverige, utifrån nivån på vår samhällsspridning, i den högsta riskkategorin för smittspridning i skolor. Och man menar att det vore förenat med mycket stora risker att åter öppna skolorna för fysisk undervisning vid terminsstarten. De föreslår:

”Att man under ytterligare två till fyra veckor håller samtliga skolor stängda för fysisk undervisning (med speciella arrangemang för barn till föräldrar i samhällsnödvändigt arbete), för att sedan utvärdera läget. Samtidigt bör skolledningarna åläggas att implementera hållbara smittspridningsstrategier. Om sådana skolstängningar med hjälp av den nya pandemilagen kan förenas med andra insatser som begränsar rörligheten i samhället, och dessutom med en stark generell munskyddsrekommendation, finns det hopp om att även Sverige, liksom andra länder som nått smittspridningstoppar under hösten, kan vända kurvan nedåt”.

Förutom detta menar jag att Folkhälsomyndigheten faktiskt måste ställas till svars för denna behandling av Sverige och de svenska lärarna. Har regeringen känt till detta?

Folkhälsomyndighetens beräkningar, prognoser och rekommendationer behöver uppenbarligen omprövas hela tiden. Det vore kanske bättre att ersätta myndigheten, eller i alla fall inom regeringskansliet skaffa sig kompetens för att överpröva vad de säger och uttrycker?

(Det är för övrigt dags för svenska höga tjänstemän att sluta lansera böcker och åka till mallis under den här pandemin).

Relaterat

Reagera på inlägget: