Jag skriver detta i demokratins vagga. Jag sitter ett par stenkast från Akropolis i Aten. Igår kunde jag betrakta klippan med det fantastiska templet i månsken och höra Atenas uggla; minervaugglan, ropa i natten.

Men det går det inte att lösgöra sig från tankarna på despoten i Moskva som tänkt köra över ett demokratiskt grannland med stridsvagnar och bomba sönder deras städer. Varför gör han det? För att de inte vill vara som han, för att de inte lyder hans minsta vink?

Demokratin är inte självklar och vi verkar vara tillbaka i ett läge där den måste försvaras med vapenmakt. Likheterna mellan Hitler 1939 och Putin 2022 är skrämmande. Och vi som trodde att vi nu när pandemin börjar ebba ut skulle få frihet och gemenskap över gränser. Tji fick vi.

Men samtidigt måste livet gå på och så också skolan och dess reformer. Regeringen kommer i juni lägga fram en rad propositioner som kommer att bli en prövosten för riksdagen (en prövosten är en sten med vilken man kan kontrollera äkthet i tex guld). Jag tycker att lärare ska se hur partier väljer att rösta då. Och jag tycker man sedan ska tänka till i höst om på vilket parti man vill lägga sin röst.

”Vrid tillbaka felen som begåtts”

Det är trettio år sedan kommunalisering och friskolereformen klubbades i starkt oeniga riksdagar. Två ogenomtänkta och illa genomförda reformer där problemen var uppenbara från start. Det är dags att vi börjar vrida tillbaka lite av de fel som begått.

Den första prövostenen är att se till att kommunala skolor får en möjlighet att konkurrera på lika villkor genom att kommunerna får göra avdrag för sina skolplikts- och andra liknande kostnader innan de beräknar friskolornas skolpeng. Detta var meningen från början men schackrades bort av en socialdemokratisk regering i kohandel med Centerpartiet. Om man säger nej till det så vill man gynna friskolor på bekostnad av kommunala skolor. Det kan ingen lärare ställa sig bakom menar jag. Oavsett om man själv jobbar på en kommunal eller en privat skola. Skola är till för alla barn och då ska alla barn ha tillgång till samma resurser.

Den andra prövostenen är naturligtvis att ersätta det djupt orättvisa systemet med köer till friskolor med ett generellt skolvalssystem med rättvisa urvalsgrunder när platserna fördelas. Det finns bara ett enda skäl till varför man skulle vilja behålla köer, och det är att man i första hand värnar om friskolors möjlighet att välja elever så att de lättare kan gå med vinst. Av alla andra skäl är det bättre med det system som kommer föreslås i propositionen. Detta är något en i princip enig forskarvärld, till exempel, står bakom.

Det här är två av förslagen som är på väg och det finns fler och jag kommer ha anledning att återkomma. Just nu konstaterar jag bara att båda dessa har passerat lagrådet. Det verkar vara välskrivna propositioner med andra ord. Inget av förslagen påverkar skolmarknaden på något väsentlig sätt. Möjligen kan de minska möjligheterna till oskäliga vinster men det är väl inget problem som jag ser det. Men var så säker på att man inom privatskolelobbyn nu kommer att försöka påverka.

”Det är klokt att ge utredningen mer tid”

Sedan har en annan sak väckt debatt och det är förstatligandeutredningens förnyade uppdrag. Svek säger vissa. Jag skulle säga att det är klokt. Utredningsuppdraget var bundet av januariöverenskommelsens hastigt formulerade krav. Krav som Nyamko Sabuni har sagt i vissa fall ställdes bara för att göra Socialdemokraterna obekväma. Nu är inte regeringen bunden av överenskommelsen och då tycker jag att det är klokt både att ge utredningen mer tid, och också ett friare uppdrag.

Inte minst tror jag att det är viktigt att förstatligandeutredningen få tid på sig både att ta del av och inkorporera både vad Ann-Marie Pålsson kommit fram till om aktiebolagen, och vad Riksrevisionen kommer att säga om skolpengen som konstruktion för att finansiera skolor på.

Jag noterar att Skolinspektionen nu stänger tre skolor med 1 200 elever. Det är 1 200 barn och unga som nu kommunen måste ta hand om. Det är 1 200 barn och unga vars skolvardag helt plötsligt förändras. 1 200 barn och unga som ska vänja sig vid nya vägar till skolan, nya lärare och nya klasskamrater. Varför? För att vi i Sverige tycker att rätten att starta skola är viktigare än att varje barn får en bra och trygg skolgång.

Detta är en av de grundläggande anledningarna till att skola inte ska vara en marknad. Skolan är samhällets åtagande för barn och unga och investering i vår gemensamma framtid. Då ska inte enskilda barn och unga komma i kläm eftersom vi leker att detta är en marknad!

Kommentera
kornhall_gra2
Per Kornhall

Här bloggar författaren och skolexperten Per Kornhall om skola och skolutveckling.

Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet” fick stor uppmärksamhet för sina kritiska slutsatser om utvecklingen av den svenska skolan. Hans senaste böcker är ”Lärare – En handbok”, ”Omstart för skolans digitalisering” samt ”När skolan blev marknad. Trettio år med friskolor”.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm