anna_ekstrom_idrott

Anna Ekström har svårt att se vad idrottslärarnas kritik bottnar i.

| Foto: Magnus Glans
Idrott och hälsa

Anna Ekström om kritiken: ”Idrott och hälsa är prioriterat”

Idrottslärare larmar om att deras yrkeskår ses som mindre värd. Bilden delas dock inte av utbildningsminister Anna Ekström (S), som har svårt att se vad kritiken bottnar i.
– Att vara lärare i idrott och hälsa är lika viktigt och ska ha samma status som att vara lärare i andra ämnen, säger hon.

Idrottsreformens 10 punkter

Skolvärlden sammanfattar de tio punkterna i Svenska idrottslärarföreningens reform:  

  • Det samhällsekonomiska perspektivet. Ju mindre varje individ belastar sjukvården, desto mer sparar samhället – enorma summor som kan gå tillbaka till samhället i form av byggande av fler idrottshallar, som kan ge förutsättningar för att fler kan träna och hålla sig friska. 
  • Utökad satsning på rörelse för alla. Det behövs en utökad satsning på fler renodlade idrottslektioner, men även fysiska avbrott under varje teorilektion på två till tre minuter.
  • Gör idrottsämnet till ett kärnämne. Idrott och hälsa bör ej kunna väljas bort, utan bör tvärtom vara något att uppmuntra fler att satsa på.
  • Höj statusen för idrottslärare. Det är hög tid att yrkeskårens kunskap och ämnets betydelse kommer högre upp på agendan, och att möjligheterna till ansvarsuppdrag eller förstelärartjänster utökas.  
  • Revidera behörigheter, se över tjänster. För att ge eleverna den utbildning de har rätt till behöver idrottsläraren vara behörig och ha kunskap inom flertalet moment, både teoretiska och praktiska. 
  • Översyn av utbildningar. Ansvariga myndigheter behöver se över behörigheter och hur utbildningar utformas för att kunna säkerställa att samtliga ämnen får rätt förutsättningar och att alla behöriga har en likvärdig utbildning.
  • Renodla en idrottsminister. Frågor som innefattar idrott, rörelse och hälsa ska behandlas av en ansvarig minister som har fokus och kunskap inom området. 
  • Arbetsmiljö. Bristen på idrottshallar, underkända redskap och stora elevgrupper måste ses över och åtgärdas.
  • Koppla samman föreningsaktiviteter närmare skolan. Genom att inleda ett samarbete med olika idrottsföreningar kan skolan erbjuda olika aktiviteter som överlappar mellan skola och fritidsaktivitet. 
  • Öka förutsättningarna för att studera vidare. Efter flera år där idrottslärare fått stå tillbaka när det gäller fortbildning, förstelärartjänster och forskning är det dags för en nationell reform gällande ämnet.

Många lärare i idrott och hälsa upplever att deras ämne får stå tillbaka i satsningar och att statusen gradvis försämrats. Det framkommer i den reform som Svenska idrottslärarföreningen har skickat till ansvariga myndigheter och politiker.

En av dem är utbildningsminister Anna Ekström (S). Hon har tagit del av idrottsreformen, och skriver i ett mejl till Skolvärlden att den lyfter många viktiga frågor.

– Vi behöver fortsätta förbättra undervisningen i svensk skola och öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga. Många barn och vuxna behöver röra på sig mer, och det arbetet behöver bedrivas både inom och utanför skolan.

Anna Ekström menar dock att regeringen redan genomfört flera insatser för att stärka ämnet och öka den fysiska aktiviteten. Till exempel har undervisningstiden utökats och Riksidrottsförbundet har fått i uppdrag att genomföra mer idrott, rörelse inom ramen för skoldagen.

 – Ett konkret exempel på en fråga vi just nu arbetar med är att Svenska Idrottslärarföreningen har framfört att det är viktigt att koppla ihop skolan med förenings-livet när det gäller elevers möjligheter att utöva en vald idrott. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder och ge goda exempel på hur fritidshemmet kan stärka elevers möjlighet att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv. Förslagen från utredningen har remitterats och det pågår nu ett arbete inom Regeringskansliet med att hantera remissinstansernas synpunkter, säger Anna Ekström.

Jag har lite svårt att se vad den kritiken bottnar i.

Den aktuella reformen består av tio punkter som beskriver ämnets dilemman, men också ger förslag på åtgärder. Utöver att koppla föreningsverksamhet närmare skolan handlar det bland annat om att satsa mer på renodlade idrottslektioner och bygga fler idrottshallar. 

 Vad gäller den senare uppger Anna Ekström att ”tillgången till idrottshallar lokalt är ett tydligt kommunalt ansvar”. Varje skolhuvudman behöver således följa skollagen och se till att det finns lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

– Men jag förstår att det är ett problem att hitta halltider på många håll i landet, inte minst nu under pandemin som gjort att många idrottsanläggningar hållits stängda för att minska smittspridningen, säger hon.

Bilden av att idrott och hälsa fått stå tillbaka i satsningar och att statusen gradvis försämrats håller hon däremot inte med om. 

 – Nej, jag delar faktiskt inte den bilden och har lite svårt att se vad den kritiken bottnar i. Idrott och hälsa är ett prioriterat ämne för regeringen och vi har de senaste åren gjort mycket för att öka den fysiska aktiviteten i skolan. Till exempel har undervisningstiden i idrott och hälsa utökats med 100 timmar i grundskolan. Att vara lärare i idrott och hälsa är lika viktigt, och ska ha samma status, som att vara lärare i andra ämnen.

Även att förstelärartjänster och lektorstjänster sällan skulle gå till skolornas idrottslärare tillbakavisas av utbildningsministern. I stället understryker hon att de statliga satsningarna inte görs utifrån vilka ämnen som läraren undervisar i.   

– Det är huvudmannen som utser förstelärare, och frågor om lön och fördelning av ansvar på arbetsplatsen är enligt den svenska modellen i stor utsträckning frågor för arbetsmarknaders parter, det vill säga fackförbund och arbetsgivare.

Ett annat stort problem som reformen tar upp är att idrottslärare, trots den höga akademiska nivå som deras utbildning innefattar, upplever att statusen för yrkeskåren gradvis försämrats, framför allt sedan skolor börjat anställa obehöriga lärare för att det är billigare. Utvecklingen har lett till att det bildas A- och B-lag bland idrottslärarna.

Anna Ekströms svar på kritiken är att barn och elever ska få möta kunniga och kompetenta lärare, oavsett skolämne. Därför är skollagen tydlig med att lärare ska ha legitimation och vara behöriga för att de ska få tillsvidareanställas och till exempel kunna sätta betyg. 

 – Lärare i idrott och hälsa är inte undantagna legitimationskraven och jag förutsätter att varenda huvudman följer skollagens väldigt tydliga regler och inte anställer obehöriga lärare när det finns behöriga och legitimerade att tillgå. Det ställs alltså precis samma krav på behörighet i idrott och hälsa som i andra ämnen, säger hon. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm