Lärarassistenter
Vill satsa 200 miljoner på assistenter
Annons
Lärarbrist
Assistenter kan mildra lärarbristen
En ny rapport visar att 8 000 fler skulle behöva börja på lärarutbildningen varje år för att lösa lärarbristen. Men det räcker inte.
För att lösa krisen föreslår Lärarnas Riksförbund en ny yrkesgrupp: Lärarassistenter.
Akut behov av fler lärare
- Skolorna (från förskola till gymnasieskola och komvux) behöver heltidsanställa 70 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger fram till och med 2019, bedömde Skolverket i en prognos i juni i fjol.
- Sedan dess har flyktingtillströmningen och den så kallade lågstadiesatsningen ytterligare ökat behovet.
- Enligt utbildningsdepartementet kan flyktingsituationen innebära att behovet ökar med ytterligare 17 000 heltidstjänster, alltså totalt 87 000 lärare, de närmaste åren.
- Utifrån Skolverkets siffror bedömer UKÄ att det behöver examineras i snitt 13 700 lärare per år fram till 2029 – fler i början av perioden, färre i slutet.
- På grund av avhopp under utbildningen måste antalet som antas till en lärarutbildning vara högre: 21 000 per år.
- Ett större lärarbehov, 87 000 de närmaste fem åren, motsvarar en lärarutbildning som antar 27 000 nya studenter varje år.
Källa: UKÄ och regeringskansliet
Enligt Skolverkets rapport från 2015 behövs 14 000 nyutexaminerade lärare varje år för att täcka behoven och Universitetskanslersämbetet har med det som utgångspunkt räknat på hur många personer som i så fall skulle behöva påbörja lärarutbildningen varje år.
– Historiskt sett tar 65 procent av de som påbörjar lärarutbildningen examen, och med det i åtanke skulle 8 000 fler behöva påbörja utbildningen varje år för att möta det allt större behovet av lärare ute på skolorna, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslersämbetet.
Med tanke på att söktrycket till lärarutbildningen fortfarande är relativt lågt – trots att utbildningens popularitet stadigt har ökat sedan 2011 – är det en utopi att tro att lärarutbildningen kommer att lösa bristen på lärare, enligt Fredrik Svensson.
– Jag tror att den insikten är viktig, det är först när man inser att det som man kan börja vända på andra stenar och hitta alternativa lösningar. För det här måste lösas, elever har rätt till undervisning.
Lärarnas Riksförbund föreslår att en ny yrkesgrupp, lärarassistenter, anställs i skolorna så att kringsysslor läggs på annan personal.
– Jag är övertygad om att fler skulle välja lärarutbildningen om lärarna hade bättre villkor. Det betyder avlastning såväl som goda ingångslöner och möjlighet till löneutveckling. Lärare måste få koncentrera sig på sitt huvuduppdrag. Att undervisa. Lärare behöver mer tid till det arbete som hör till undervisningen, säger Bo Jansson, ordförande på Lärarnas Riksförbund.
Fredrik Svensson framhåller också att det kan vara en lösning på problemet.
– De legitimerade lärarna blir det allt tuffare konkurrens om och då gäller det att hushålla med de resurser man har ute på skolorna. Det kanske går att anställa andra sorters personal för att avlasta de legitimerade lärarna gällande vissa arbetsuppgifter? I skolans värld är det ju så att läraren ska göra allt, så är det inte inom andra yrken. Bara för att en läkare jobbar på ett sjukhus springer inte han eller hon omkring och bäddar patienternas sängar, säger Fredrik Svensson.
Lärarstudenten Elias Åkesson håller med:
– Många menar ju att lärarlönerna ska höjas. Men om lärarna får högre lön men ändå blir utbrända, då fortsätter yrket att ha en låg status. Det viktigaste är att se till att lärarna får mer undervisningstid, säger han till Svenska Dagbladet.
Bo Jansson säger:
– Arbetsuppgifterna måste renodlas om det ska bli någon förbättring. Lärare ska vara just lärare. Då tror jag både attraktiviteten i yrket skulle öka och elevernas kunskapsresultat bli bättre.