bokstapel

Det blir lättare att hitta nytt material till undervisningen med hjälp av en skolbibliotekarie

Skolbibliotek

Bättre undervisning med bemannad skolbibbla

Joakim Persson är läraren som ville jobba mer med läsning – och sadlade om till skolbibliotekarie.
– Jag får vara i skolmiljön och jag kan inspirera ungdomar – men jag lägger aldrig en värderande bedömning, säger han.

Så får du eleverna att läsa

Relationen till eleverna är viktig. Jag ser till att lära mig deras namn, hälsa på dem och fråga hur de mår. Om de vet att jag bryr mig om dem är det lättare för dem att komma och fråga om en bok. Jag kan också spontant fråga ”vad gillar du att läsa?” eller ”är du intresserad av nåt särskilt?”

Det spelar ingen roll vad man läser – det viktiga är att man läser och att man läser regelbundet. Det finns inget som säger att man blir en bättre människa för att man läser klassiker, och inget som säger att man blir en sämre människa för att man läser lättsmälta deckare.

Joakim Persson
Joakim Persson

På S:t Iliansskolan i Enköping är biblioteket öppet och bemannat fyra dagar i veckan. En dag i veckan jobbar Joakim Persson på Munksundsskolan i samma stad. 

Joakim har två huvuduppgifter; att inspirera elever till att hitta rätt bok och planera pedagogiskt arbete med ämneslärare. Det kan till exempel handla om att hjälpa lärare med litteratur till ett temaarbete, eller till att hålla lektioner i källkritik. Själv arbetade han som lärar i fem år, innan han bytte karriär.

– Som gammal lärare vet jag ungefär vad som behövs och kan ge bra stöd till eleven men också tipsa lärare. Jag kan tänka som bibliotekarie men också som lärare. Jag kan skolmiljön väldigt bra.

Joakim Persson vet också vad det innebär att arbeta på en skola där biblioteket består av en eller ett par hyllrader i ett litet rum.
– Det finns ingen personal som bemannar och då går väldigt sällan eleverna in för att låna en bok, om de inte är hängivna från början. Spontanläsning uppstår aldrig. På skolor utan bemannat skolbibliotek finns det dåliga förutsättningar för att eleven ska vilja läsa, lärarna måste i värsta fall tvinga eleverna att gå till ett närliggande bibliotek en gång i månaden om något ska bli läst, säger han.

Joakim säger att det är vanligt att eleverna kommer och söker honom, frågar om han har en bra bok om skejting eller en läskig spökhistoria. Eller nåt bra om ungdomskärlek.

Men bibliotekariebristen påverkar också själva lektionerna.

– Lärare använder samma böcker som de läste för fem-sex år sen. Den kanske inte är lämplig längre, men man jobbar på för man kan den. En del jobbar med samma material  som för tjugo år sedan och det gör att undervisningen inte håller samma kvalitet eller känns lika aktuell. Lärare får inte samma inspiration om bibliotekarie saknas, de har idéer men idéerna kanske inte att går att genomföra därför att lärare inte orkar ta sig tiden att själva gå ner till stadsbiblioteket och leta.

Joakim Persson har ingen bibliotekarieutbildning, men fick en introduktion av barn- och ungdomsbibliotekarierna på stadsbiblioteket innan han hoppade på sin nya karriär för ett halvår sedan.

– Det var väl så att de sista två åren som lärare kände jag mig lite kluven till det jag gjorde. Det mest meningsfulla jag gjorde var boksamtal och diskussioner. Eleverna kunde läsa texter utifrån olika erfarenheter och sedan samtala om detta. Endast då kände jag att ”nu skapas verkligen något meningsfullt i samtalen” och att det här skulle jag vilja jobba mer med.
 

Ett bra boktips?
– ”Världens elakaste fröken” av Petter Lidbeck. Delvis handlar den om en elak lärare som gör allt hon kan för att kontrollera klassen med manipulativa metoder. Och delvis handlar den om gruppdynamik och status man kan ha i olika kompisgäng. Den fungerar både i årskurs 4 och årskurs 8 beroende på upplägg.

Kommentera