Brå: ”Många ser tiden på anstalt som bra för studier”

En meningsfull sysselsättning under anstaltstiden är viktig för de intagnas åter­anpassning till samhället – men många har för lite att göra, konstateras i rapporten ”Arbete, utbildning och behandling i svenska anstalter”, som Brotts­förebyggande rådet, Brå, publicerade i fjol.

Brå har bland annat undersökt hur veckoschemat såg ut för personer som i oktober 2013 satt på tolv olika svenska anstalter. Under den aktuella perioden studerade två av fem interner, men sällan på heltid. Det är vanligt att de växlar mellan enklare jobbsysslor, studier och deltagande i behandlingsprogram. Trots det lyckas anstalterna överlag inte nå upp till målet om 30 timmars sysselsättning/vecka för de intagna, konstateras i rapporten.

– Sysselsättningen fyller många syften. Mycket handlar om att göra anstalts­tiden dräglig. Det går inte bara att sitta av tiden – du blir tokig om du inte har något att göra, säger Johanna Kindgren, utredare på Brås enhet för utvärdering och polisforskning.

Kriminalvårdens egen klientkartläggning från 2013 visar att 70 procent av de intagna har missbruksproblem och två av tio saknade egen bostad innan de hamnade i fängelse. Hälften av internerna har grundskola eller folkskola som högsta slutförda utbildning, att jämföra med 20 procent av befolkningen i helhet.

Johanna Kindgren konstaterar att många som studerar i fängelse får börja med att komplettera sina grundskolestudier eller med att läsa svenska för invandrare.

– Både de intagna kvinnorna och männen har generellt en låg utbildningsnivå. Många ser tiden på anstalt som ett bra tillfälle att passa på att påbörja sina studier.

En enkät som Brå gjort med villkorligt frigivna visar att hälften av dem anser att sysselsättningen under fängelsetiden kan ha positiva effekter på lång sikt. Detta gäller speciellt utbildning och behandlingsprogram.

Sedan 2009 har antalet arbetsmarknadsutbild­ningar, främst inom bygg- och anläggningssektorn, på landets anstalter blivit fler.

– Brå har tidigare utvärderat arbetsmarknadsutbildningar och där ser vi en effekt vad gäller möjligheten att få ett arbete. De som har gått arbetsmarknadsutbildningar får lättare jobb efter muck, säger Johanna Kindgren.

Några liknande svenska effektutvärderingar på grundskole- och gymnasieutbildningar har inte gjorts. Johanna Kindgren påpekar att det ”är mycket annat som händer i de intagnas liv som har betydelse”.

– Har man inte någonstans att bo när man kommer ut, utan ska försöka överleva på gatan, då blir det som det blir. Utbildning i sig löser inte alla problem för den här gruppen, men det kan vara ett steg i rätt riktning.