Annons
”Här får jag förutsättningar till ett nytt liv”, säger Robin som bland annat läser engelska under ledning av läraren Annica Bolin. Foto: Magnus Fond
Lärare innanför murarna. Från vänster: Björn Jonsson, Christian Johansson och Annica Bolin. Foto: Magnus Fond
Varje morgon hämtar Christian Johansson ett fulladdat larm, som han sedan bär hela arbetsdagen. Foto: Magnus Fond
För att komma in på sin arbetsplats måste Christian Johansson och de andra lärarna varje morgon passera en omfattande säkerhetskontroll. Foto: Magnus Fond
I underjorden löper långa kulvertar till de olika byggnaderna på området. Det finns totalt åtta olika lärcenter på Kumlaanstalten. Foto: Magnus Fond
Foto: Magnus Fond
Bild 1/6

Skolan bakom murarna på Kumla

Publicerad 9 maj 2016

Fakta

Lärarna innanför murarna:

Annica Bolin

Ålder: 47.
Undervisar i: Svenska och engelska.
Bakgrund: Har elva år i läraryrket och har jobbat tre år på Kumlaanstalten. Har tidigare arbetat på IV-programmet på en gymnasieskola i Örebro.

Cristian Johansson

Ålder: 36.
Undervisar i: Svenska och idrott.
Bakgrund: Har arbetat på Kumlaanstalten sedan 2010, började direkt efter lärar­examen.

Björn Jonsson

Ålder: 57.
Undervisar i: Matematik och historia.
Bakgrund: Började på Kumlaanstalten för fem år sedan. Har tidigare arbetat på IV-programmet på gymnasieskolor i Boden och i Örebro.

Relaterat

Björn, Annica och Christian har några av Sveriges mest omskrivna brottslingar som sina elever. Att undervisa på Kumlaanstalten är ett annorlunda lärarjobb – som samtidigt har likheter med det på en vanlig skola.
– Du måste kunna skilja mellan människan och brottet för att jobba här, säger Annica Bolin, lärare i svenska och engelska.

In bakom muren, grindar och ett högt taggtrådsstängsel. Passera säkerhetskontrollen. Hämta arbetsnycklar i ett låst skåp. Kolla att det bärbara larmet är fulladdat.

Promenera genom en flera hundra meter lång, kylslagen kulvert, trycka in koder för att öppna dörrar och sedan ta hissen till våningen med lärarrummet.

Även om Christian Johansson på grund av tågförseningar fick bråttom till jobbet just den här morgonen går det inte att stressa när han väl är framme på sin, Annica Bolins och Björn Jonssons arbetsplats. Det tar den tid det tar att manövrera sig från punkt A till B på Kumlaanstalten, som är ett av tre svenska fängelser med högsta säkerhetsklass, 1. Här avtjänar mördare, gängledare, knarksmugglare och andra brottslingar långa fängelsestraff. Helge Fossmo, Tony Olsson, ”lasermannen” John Ausonius, Jackie Arklöv och Mijailo Mijailović är några av dem som sitter eller har suttit på Kumla.

– Det finns personer här som har gjort förskräckliga saker. Det går inte att glömma, men du måste kunna bortse från det i din roll som lärare. Vi lyssnar mycket, men det går inte att låta det komma innanför skinnet, säger Annica Bolin, som arbetat på Kumlaanstalten i tre år och tidigare undervisade på en gymnasieskola i Örebro.

I dag sitter omkring 400 interner – samtliga män – på Kumlaanstalten, som är en av ortens största arbetsgivare med omkring 450 anställda, däribland nio lärare – som egentligen skulle vara tolv, men lärarbristen märks även här.

Fängelset upptar 25 hektar mark och är ett samhälle i samhället, med egna sjuksköterskor, psykologer och vårdare. En präst nickar glatt när han svischar förbi på sparkcykel. En grupp interner i likadana gröna jackor och grå mjukisbyxor går varv efter varv på en rastgård. Några av dem stannar till och vänder ansiktena mot den värmande vårsolen.

– Medier ger ofta en felaktig bild av hur det är här. Det är aldrig de mjuka värdena som skildras – de upptäcker du först på plats. Eftersom det är Sveriges största säkerhetsanstalt tror många att det bara är hårt och tufft, men det stämmer inte. Det är väldigt roligt att få vara med och se hur stolta en del blir när de får sitt första betyg. Många vill skicka hem det och visa mamma, berättar Christian Johansson, lärare i svenska och idrott som sommarjobbade som kriminalvårdare och sedan återvände till Kumla efter att ha tagit sin lärarexamen 2010.

Foto: Magnus Fond

Kumlaanstalten har åtta lärcenter utspridda i olika byggnader. Omkring hälften av de intagna studerar, men de har vitt skilda utbildningsbakgrunder, livsöden och förutsättningar. Bara lite mer än en handfull läser på högskolenivå, den stora majoriteten kompletterar sin grundskole- eller gymnasieutbildning eller får sfi-undervisning.

Lärarna på Kumla har elever på plats som de är ansvariga handledare och ämneslärare för, men de undervisar också intagna på andra anstalter i Sverige på distans.

– Det är på ett sätt helt annorlunda, men på ett annat ändå samma typ av människor som jag mött tidigare, på IV-programmet. Här är de äldre, har mer tatueringar och mer med sig i ryggsäcken. Men det är en väldigt bra erfarenhet att ha jobbat på IV-programmet, säger Annica Bolin.

Många av hennes, Björns och Christians elever har adhd, dyslexi eller andra funktionsnedsättningar. Erfarenheterna från skoltiden är i regel dåliga.

– Många hade kunnat fångas upp tidigare – en hel del av dem som sitter här skilde antagligen ut sig redan på dagis. Men det är för få lärare och för stora elevgrupper. Den individuella skolformen vi har här passar personer med funktionsnedsättningar väldigt bra. Det finns en tydlig struktur, som ger en trygghet, säger Björn Jonsson, som är lärare i matematik och historia och som också han tidigare arbetat på gymnasiets IV-program.

På anstalterna är all skolgång helt individualiserad. När en person hamnar i fängelse planerar han eller hon tillsammans med kontaktpersonen på anstalten hur sysselsättningen under strafftiden ska läggas upp. På Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping finns studie- och yrkesvägledare, som hjälper till med studieplaner.

Ett lärcenter på Kumla har få likheter med ett vanligt klassrum. Lärarna är inte ensamma utan har sällskap av kriminalvårdare som övervakar eleverna från ett bås, dit lärarna får skynda och låsa in sig varje gång larmet går. Det händer då och då, antingen på grund av teknikstrul, misstag eller gruff eller stök – som dock sällan sker på lärcentren, utan på avdelningarna eller i andra gemensamma utrymmen.

Omkring 8–9 elever är samlade på ett lärcenter för ett förmiddagspass och lika många på eftermiddagen. Internerna har tillgång till rum för provskrivningar – som när de gör nationella prov – och det finns ett antal studiebås med datorer. Internetuppkopplingen är dock begränsad till ett fåtal godkända sidor, som NE. Kriminalvården har en egen lärplattform, där eleverna håller kontakt med sina distanslärare och skickar uppgifter och får återkoppling från dem.

Styrdokumenten är desamma som i den vanliga skolan, men terminer, skollov och åldersindelning existerar inte. Eleverna kan börja eller sluta när som helst. Muck eller flytt till en annan anstalt – skälen varierar.

– Jag har en kille som jag undervisat i matte i fyra år, men det är ovanligt. Han började på mellanstadienivå men har gnatat på och är nu en hejare på derivator. Det är jättekul, säger Björn Jonsson.

Foto: Magnus Fond

Det förekommer inga traditionella lektioner eller gruppföreläsningar i salar, utan lärarna ambulerar mellan eleverna och sitter ner och undervisar dem en och en. Lågmälda samtal varvas med bläddrande i läromedel.

Under besöket på Kumlaanstalten träffar Skolvärlden två intagna, som båda började studera kort efter det att deras fängelsestraff verkställts.

– Ute hade jag aldrig börjat plugga igen, men här kändes det självklart att läsa ikapp det jag missat. Dagarna är väldigt inrutade så du behöver en variation med jobb ibland och studier ibland, berättar en 28-åring, som suttit på Kumla i 1,5 år och snart kompletterat sin gymnasieutbildning.

– För mig funkar det bättre att läsa nu när jag är lite äldre. Koncentrationsförmågan är bättre, säger han.

Undervisningssättet ställer stora krav på lärarnas planering och flexibilitet. En intern kan läsa matte på gymnasienivå. En annan ta universitetskurser i historia. En tredje kämpa med att fullfölja grundskolan. Björn Jonsson säger att det hänt att han, som mattelärare, fått försöka lära intagna svenska.

Här får man också den hjälp man behöver av lärarna

32-årige Robin berättar att han under uppväxten hade en mycket trasslig skolgång, som egentligen bara fungerade upp till femte klass i grundskolan. Han har tidigare läst in en del på komvux och studerar nu gymnasiekurser i engelska och matematik.

Annica Bolin sitter bredvid honom och återkopplar till förra lektionstillfället.

– Vi pratade om dialekter och talspråk och om past tense. Har du sett att det finns några extra grammatikövningar att göra om du vill? undrar hon.

Robin berättar att han har adhd ”och skulle ha behövt medicinering för det mycket tidigare”. Tack vare medicinen kan han nu koncentrera sig på studierna på ett sätt som han inte kunde förut, säger han.

– Här får man också den hjälp man behöver av lärarna. På komvux var det mer folk och mindre tid. Här gör lärarna realistiska planer och är väldigt hjälpsamma. Det är väldigt bra att det läggs resurser på utbildning på anstalterna. 

Robin berättar att han tidigare tänkt att det vore bra att slutföra grundskolan. Nu har han siktet inställt på att nå högskolebehörighet.

– Jag skulle vilja läsa socialpedagogik på högskolenivå. Jag får nog inte jobb inom det området, men det är ett intressant ämne. I framtiden skulle jag annars vilja jobba som möbelsnickare. Eller så får det bli svetsare av mig – om jag går svetsutbildningen som finns här har jag alla förutsättningar att få ett nytt liv.

Det är viktigt att vi peppar i med- och motgång

Annica Bolin säger att hon och de andra lärarna ”personifierar utsidan” för de intagna.

– Vi blir en länk till det som är normalt, konstaterar hon.

Christian Johansson säger att en del av internerna öppnar upp sig väldigt för lärarna. Det märks tydligt när eleverna hamnar i svackor, till exempel på grund av kommande rättegångar, väntan på tidsbestämning av straffet eller ”muckarsjuka”.

– Då tänker de mycket på hur det ska bli med saker som lägenhet, jobb och familj. Det är viktigt att vi peppar i med- och motgång. Vi hänvisar alltid till komvux om någon vill fortsätta att studera, säger Christian.

Kriminalvårdens lärare är statligt anställda. Björn och Annica tycker att arbetet på Kumlaanstalten är mindre stressigt än det varit på gymnasieskolorna de arbetat på tidigare. Resurserna för fortbildning är generösare och de upplever att det är lättare att ha fokus på undervisningen på en anstalt, dels för att eleverna är äldre och dels för att de slipper lägga lika mycket tid på saker runtikring. Det är inget spring ut och in ur ett klassrum. Inga föräldrar som ringer eller mejlar med synpunkter på undervisningen. Inget tjafs om mobiltelefoner, appar eller slösurfande.

– Här blir vi inte smygfilmade med Periscope, säger Annica.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Annons
Annons

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

Annons

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

200 rektorer: Resursbristen gör våra lärare sjuka

Protester

Bakom det nya Skolledarupproret står hundratals rektorer som är trötta på nedskärningar.
– Vi måste gå tillsammans med lärarna för att driva igenom förändringar, säger rektor Linnea Lindquist, en av initiativtagarna.

Fler äldre lärare än yngre i Sverige

Lärarbristen skenar – snart är var femte lärare pensionär

Lärarbristen

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större, visar ny statistik. Flera tusen av dem väntas gå i pension under de kommande åren, vilket kommer att förvärra den redan rekordstora lärarbristen.

”Skolverket visar en beröringsskräck kring hedersförtryck”

Debatt

Skolverket gör det svårt för lärare att undervisa om hedersförtryck, menar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V). ”Skolverket borde inse att också läroplanerna måste vara tydliga och inte ängsligt smyga runt frågan om hedersnormer och värderingar” skriver hon.

Kommentera

De vill koppla hjärnforskning med undervisning

Inlärning

En ny podd försöker göra kognitionsforskning tillgänglig för lärare och andra som är intresserade av inlärning. Men man vill också utmana förutfattade meningar.

500 dör av jobbstress varje år – lärare i riskzonen

Arbetsmiljö

Stress är den snabbast växande orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i Sverige, och lärare är en riskgrupp, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Debatt: ”Novellen kan vara räddaren i nöden”

Debatt

”Noveller är ett steg in i den skönlitterära världen och ett sätt att få alla elever in i läsningen”, skriver svensklärarna Anna Klockar och Mia Vestman.

Kommentera
Fysisk lärmiljö

Skolan förnyade sin fysiska lärmiljö – lyfte alla elever

Fysisk lärmiljö

Skolan förbättrade sin fysiska lärmiljö med små medel. Det ledde till att eleverna nu kan koncentrera sig bättre i klassrummet. 

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 

Per Kornhall: Inkludering la grunden för mirakelskolan

Inkludering

”Deras metod är alltså konst och inkludering – prat istället för tystnad. Och de kallas för en mirakelskola i Spanien på grund av sina resultat. Det tål att tänka på”, skriver Per kornhall.

Arbetsmiljö

Lärare i ny enkät: Vi skippar lunch för att hinna med

Arbetsmiljö

Scheman utan paus och lärare som skippar lunchen för att hinna med. Det är ett par av resultaten i en ny arbetsmiljöundersökning.
– Ge oss bättre resurser eller sänk kraven, säger LR:s Johan Åström.

”Det pressade läget i skolan måste ses över innan det är försent”

Debatt

”Om man menar allvar och vill vara en attraktiv arbetsgivare måste förhållandena i skolan allvarligt ses över, hellre än att strama åt budgeten”, skriver Catharina Niwhede med andledning av den alarmerande enkäten bland lärare.

Kommentera

”Är skolan en Dux-soffa eller IKEA-soffa?”

Debatt

Man får vad man betalar för. Det gäller både vid ett köp av ny soffa – eller hur en kommun bedriver skolverksamhet. Läraren Kerstin Irehjelm skriver om hur kvalitet alltid lönar sig, framför allt när det landar i lärarnas arbetsmiljö.

Kommentera
Undantagsbestämmelsen

Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Betyg

Många lärare tycker att det är knepigt att tillämpa undantagsbestämmelsen vid betygssättning. Specialpedagogen Diana Storvik efterfrågar mer stöd från Skolverket.

Skolverket om pys-kritiken: ”Svåra bedömningsfrågor”

Betyg

Skolverket får kritik för sin vägledning kring frågor som rör undantagsbestämmelsen.

 

Vad betyder EU-valet för skolan?

Blogg

”I dag röstar vi i EU-valet. Men vad är EU:s roll när det kommer till skola och lärarutbildning?” Åsa Morberg bloggar.

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons