Annons
”Här får jag förutsättningar till ett nytt liv”, säger Robin som bland annat läser engelska under ledning av läraren Annica Bolin. Foto: Magnus Fond
Lärare innanför murarna. Från vänster: Björn Jonsson, Christian Johansson och Annica Bolin. Foto: Magnus Fond
Varje morgon hämtar Christian Johansson ett fulladdat larm, som han sedan bär hela arbetsdagen. Foto: Magnus Fond
För att komma in på sin arbetsplats måste Christian Johansson och de andra lärarna varje morgon passera en omfattande säkerhetskontroll. Foto: Magnus Fond
I underjorden löper långa kulvertar till de olika byggnaderna på området. Det finns totalt åtta olika lärcenter på Kumlaanstalten. Foto: Magnus Fond
Foto: Magnus Fond
Bild 1/6

Skolan bakom murarna på Kumla

Publicerad 9 maj 2016

Fakta

Lärarna innanför murarna:

Annica Bolin

Ålder: 47.
Undervisar i: Svenska och engelska.
Bakgrund: Har elva år i läraryrket och har jobbat tre år på Kumlaanstalten. Har tidigare arbetat på IV-programmet på en gymnasieskola i Örebro.

Cristian Johansson

Ålder: 36.
Undervisar i: Svenska och idrott.
Bakgrund: Har arbetat på Kumlaanstalten sedan 2010, började direkt efter lärar­examen.

Björn Jonsson

Ålder: 57.
Undervisar i: Matematik och historia.
Bakgrund: Började på Kumlaanstalten för fem år sedan. Har tidigare arbetat på IV-programmet på gymnasieskolor i Boden och i Örebro.

Relaterat

Björn, Annica och Christian har några av Sveriges mest omskrivna brottslingar som sina elever. Att undervisa på Kumlaanstalten är ett annorlunda lärarjobb – som samtidigt har likheter med det på en vanlig skola.
– Du måste kunna skilja mellan människan och brottet för att jobba här, säger Annica Bolin, lärare i svenska och engelska.

In bakom muren, grindar och ett högt taggtrådsstängsel. Passera säkerhetskontrollen. Hämta arbetsnycklar i ett låst skåp. Kolla att det bärbara larmet är fulladdat.

Promenera genom en flera hundra meter lång, kylslagen kulvert, trycka in koder för att öppna dörrar och sedan ta hissen till våningen med lärarrummet.

Även om Christian Johansson på grund av tågförseningar fick bråttom till jobbet just den här morgonen går det inte att stressa när han väl är framme på sin, Annica Bolins och Björn Jonssons arbetsplats. Det tar den tid det tar att manövrera sig från punkt A till B på Kumlaanstalten, som är ett av tre svenska fängelser med högsta säkerhetsklass, 1. Här avtjänar mördare, gängledare, knarksmugglare och andra brottslingar långa fängelsestraff. Helge Fossmo, Tony Olsson, ”lasermannen” John Ausonius, Jackie Arklöv och Mijailo Mijailović är några av dem som sitter eller har suttit på Kumla.

– Det finns personer här som har gjort förskräckliga saker. Det går inte att glömma, men du måste kunna bortse från det i din roll som lärare. Vi lyssnar mycket, men det går inte att låta det komma innanför skinnet, säger Annica Bolin, som arbetat på Kumlaanstalten i tre år och tidigare undervisade på en gymnasieskola i Örebro.

I dag sitter omkring 400 interner – samtliga män – på Kumlaanstalten, som är en av ortens största arbetsgivare med omkring 450 anställda, däribland nio lärare – som egentligen skulle vara tolv, men lärarbristen märks även här.

Fängelset upptar 25 hektar mark och är ett samhälle i samhället, med egna sjuksköterskor, psykologer och vårdare. En präst nickar glatt när han svischar förbi på sparkcykel. En grupp interner i likadana gröna jackor och grå mjukisbyxor går varv efter varv på en rastgård. Några av dem stannar till och vänder ansiktena mot den värmande vårsolen.

– Medier ger ofta en felaktig bild av hur det är här. Det är aldrig de mjuka värdena som skildras – de upptäcker du först på plats. Eftersom det är Sveriges största säkerhetsanstalt tror många att det bara är hårt och tufft, men det stämmer inte. Det är väldigt roligt att få vara med och se hur stolta en del blir när de får sitt första betyg. Många vill skicka hem det och visa mamma, berättar Christian Johansson, lärare i svenska och idrott som sommarjobbade som kriminalvårdare och sedan återvände till Kumla efter att ha tagit sin lärarexamen 2010.

Foto: Magnus Fond

Kumlaanstalten har åtta lärcenter utspridda i olika byggnader. Omkring hälften av de intagna studerar, men de har vitt skilda utbildningsbakgrunder, livsöden och förutsättningar. Bara lite mer än en handfull läser på högskolenivå, den stora majoriteten kompletterar sin grundskole- eller gymnasieutbildning eller får sfi-undervisning.

Lärarna på Kumla har elever på plats som de är ansvariga handledare och ämneslärare för, men de undervisar också intagna på andra anstalter i Sverige på distans.

– Det är på ett sätt helt annorlunda, men på ett annat ändå samma typ av människor som jag mött tidigare, på IV-programmet. Här är de äldre, har mer tatueringar och mer med sig i ryggsäcken. Men det är en väldigt bra erfarenhet att ha jobbat på IV-programmet, säger Annica Bolin.

Många av hennes, Björns och Christians elever har adhd, dyslexi eller andra funktionsnedsättningar. Erfarenheterna från skoltiden är i regel dåliga.

– Många hade kunnat fångas upp tidigare – en hel del av dem som sitter här skilde antagligen ut sig redan på dagis. Men det är för få lärare och för stora elevgrupper. Den individuella skolformen vi har här passar personer med funktionsnedsättningar väldigt bra. Det finns en tydlig struktur, som ger en trygghet, säger Björn Jonsson, som är lärare i matematik och historia och som också han tidigare arbetat på gymnasiets IV-program.

På anstalterna är all skolgång helt individualiserad. När en person hamnar i fängelse planerar han eller hon tillsammans med kontaktpersonen på anstalten hur sysselsättningen under strafftiden ska läggas upp. På Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping finns studie- och yrkesvägledare, som hjälper till med studieplaner.

Ett lärcenter på Kumla har få likheter med ett vanligt klassrum. Lärarna är inte ensamma utan har sällskap av kriminalvårdare som övervakar eleverna från ett bås, dit lärarna får skynda och låsa in sig varje gång larmet går. Det händer då och då, antingen på grund av teknikstrul, misstag eller gruff eller stök – som dock sällan sker på lärcentren, utan på avdelningarna eller i andra gemensamma utrymmen.

Omkring 8–9 elever är samlade på ett lärcenter för ett förmiddagspass och lika många på eftermiddagen. Internerna har tillgång till rum för provskrivningar – som när de gör nationella prov – och det finns ett antal studiebås med datorer. Internetuppkopplingen är dock begränsad till ett fåtal godkända sidor, som NE. Kriminalvården har en egen lärplattform, där eleverna håller kontakt med sina distanslärare och skickar uppgifter och får återkoppling från dem.

Styrdokumenten är desamma som i den vanliga skolan, men terminer, skollov och åldersindelning existerar inte. Eleverna kan börja eller sluta när som helst. Muck eller flytt till en annan anstalt – skälen varierar.

– Jag har en kille som jag undervisat i matte i fyra år, men det är ovanligt. Han började på mellanstadienivå men har gnatat på och är nu en hejare på derivator. Det är jättekul, säger Björn Jonsson.

Foto: Magnus Fond

Det förekommer inga traditionella lektioner eller gruppföreläsningar i salar, utan lärarna ambulerar mellan eleverna och sitter ner och undervisar dem en och en. Lågmälda samtal varvas med bläddrande i läromedel.

Under besöket på Kumlaanstalten träffar Skolvärlden två intagna, som båda började studera kort efter det att deras fängelsestraff verkställts.

– Ute hade jag aldrig börjat plugga igen, men här kändes det självklart att läsa ikapp det jag missat. Dagarna är väldigt inrutade så du behöver en variation med jobb ibland och studier ibland, berättar en 28-åring, som suttit på Kumla i 1,5 år och snart kompletterat sin gymnasieutbildning.

– För mig funkar det bättre att läsa nu när jag är lite äldre. Koncentrationsförmågan är bättre, säger han.

Undervisningssättet ställer stora krav på lärarnas planering och flexibilitet. En intern kan läsa matte på gymnasienivå. En annan ta universitetskurser i historia. En tredje kämpa med att fullfölja grundskolan. Björn Jonsson säger att det hänt att han, som mattelärare, fått försöka lära intagna svenska.

Här får man också den hjälp man behöver av lärarna

32-årige Robin berättar att han under uppväxten hade en mycket trasslig skolgång, som egentligen bara fungerade upp till femte klass i grundskolan. Han har tidigare läst in en del på komvux och studerar nu gymnasiekurser i engelska och matematik.

Annica Bolin sitter bredvid honom och återkopplar till förra lektionstillfället.

– Vi pratade om dialekter och talspråk och om past tense. Har du sett att det finns några extra grammatikövningar att göra om du vill? undrar hon.

Robin berättar att han har adhd ”och skulle ha behövt medicinering för det mycket tidigare”. Tack vare medicinen kan han nu koncentrera sig på studierna på ett sätt som han inte kunde förut, säger han.

– Här får man också den hjälp man behöver av lärarna. På komvux var det mer folk och mindre tid. Här gör lärarna realistiska planer och är väldigt hjälpsamma. Det är väldigt bra att det läggs resurser på utbildning på anstalterna. 

Robin berättar att han tidigare tänkt att det vore bra att slutföra grundskolan. Nu har han siktet inställt på att nå högskolebehörighet.

– Jag skulle vilja läsa socialpedagogik på högskolenivå. Jag får nog inte jobb inom det området, men det är ett intressant ämne. I framtiden skulle jag annars vilja jobba som möbelsnickare. Eller så får det bli svetsare av mig – om jag går svetsutbildningen som finns här har jag alla förutsättningar att få ett nytt liv.

Det är viktigt att vi peppar i med- och motgång

Annica Bolin säger att hon och de andra lärarna ”personifierar utsidan” för de intagna.

– Vi blir en länk till det som är normalt, konstaterar hon.

Christian Johansson säger att en del av internerna öppnar upp sig väldigt för lärarna. Det märks tydligt när eleverna hamnar i svackor, till exempel på grund av kommande rättegångar, väntan på tidsbestämning av straffet eller ”muckarsjuka”.

– Då tänker de mycket på hur det ska bli med saker som lägenhet, jobb och familj. Det är viktigt att vi peppar i med- och motgång. Vi hänvisar alltid till komvux om någon vill fortsätta att studera, säger Christian.

Kriminalvårdens lärare är statligt anställda. Björn och Annica tycker att arbetet på Kumlaanstalten är mindre stressigt än det varit på gymnasieskolorna de arbetat på tidigare. Resurserna för fortbildning är generösare och de upplever att det är lättare att ha fokus på undervisningen på en anstalt, dels för att eleverna är äldre och dels för att de slipper lägga lika mycket tid på saker runtikring. Det är inget spring ut och in ur ett klassrum. Inga föräldrar som ringer eller mejlar med synpunkter på undervisningen. Inget tjafs om mobiltelefoner, appar eller slösurfande.

– Här blir vi inte smygfilmade med Periscope, säger Annica.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Annons
Annons
Annons
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Annons
Annons

Snacka om SYV – de vägleder med sin podd

SYV

Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.

Annons

Läraren som vill uppmärksamma Modersmålsdagen

Modersmål

Läraren Augin Melki älskar Sverige, men det egna språket är också viktigt. Därför vill han belysa den Internationella Modersmålsdagen som bekräftar människor med ett annat modersmål än svenska.

Orosanmälning

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

2016 gjorde läraren Rebecca Karlsson en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Jag skulle absolut göra samma sak igen. Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger Rebecca Karlsson till Skolvärlden.

Brister i skolledningen vanligt problem vid orosanmälningar

Orosanmälning

Läraren Rebecca Karlsson bytte jobb på grund av att hon inte fick det stöd hon behövde från skolans ledning efter att ha gjort en orosanmälan och blivit mordhotad. Dessvärre är hennes upplevelse inte unik.

Checklista vid hot och våld i skolan

Hot och våld

Det förekommer att lärare och studie- och yrkesvägledare utsätts för hot och våld i sitt arbete. Ta hjälp av den här checklistan både i det förebyggande arbetet och om du eller någon annan utsätts.

Lärarimport

Kommunerna jagar lärare över hela Europa

Lärarbrist

Lärarbristen är akut – tiotusentals lärare behöver rekryteras de närmaste åren. Här är kommunerna som åkte till England, Finland, Danmark, Holland och Italien i jakten på lärare. Hittills har det gått… sådär.

Brexit fick Scott att bli lärare i Skellefteå

Rekrytering

Scott White var en av många missnöjda lärare i det engelska skolsystemet. Biljetten till Skellefteå blev vägen ut.

Digitala verktyg

Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm

Forskning

En ny spansk studie visar att elever presterar sämre när de läser på skärm. Forskaren Pablo Delgado menar att det kan få konsekvenser när de nationella proven digitaliseras.

4 av 10 lärare upplever teknikkrångel – varje vecka

Digitalisering

Datorerna i skolan ökar – men också teknikkrånglet. Enligt en ny rapport från Skolverket upplever fyra av tio lärare att trassel med tekniken begränsar deras arbete varje vecka.

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera
Skolinspektionen

Rapport: Skolinspektionen brister i uppföljning och jämlikhet

Granskaren granskas

Inte ens hälften av de tillsynsärenden som rör otrygghet och brister i studiero följs upp ordentligt. Det är delar av den kritik som Riksrevisionen riktar mot Skolinspektionen i en ny rapport.

Nicklas Mörk: ”Juridifiering är inte fake news”

Replik

”Vissa saker i skolan är granskningsbara och rent juridiska, andra inte. Jag vill inte att Skolinspektionen ska ha makten att definiera alla begrepp i skolan”, skriver Nicklas Mörk i en replik till Skolinspektionen.

Kommentera

Skolinspektionen: ”Beskrivningen av oss får inte bygga på missvisande fakta”

Debatt

Skolinspektionens kommunikationschef Maud Larsen svarar på Nicklas Mörks blogginlägg på Skolvärlden.

Kommentera

Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Undervisning

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
– Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Likvärdighet

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

Pedagogisk måltid

En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Arbetsmiljö

Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

Arbetsmiljö

Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

Arbetsmiljö

Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

Fysisk lärmiljö

På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
– De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

 

Digital guide ska locka fler till läraryrket

Lärarbristen

Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
– Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

Lärarutbildning

Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
– Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

Specialpedagogik

Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på att vidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
 

Friskolor

Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

Lärare som delägare

Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
– Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Debatt

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

Kommentera

Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
– Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Nedskärning

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
– Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Debatt

”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

Debatt

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera

”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

Debatt

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommentera

”För svaga skrivningar i utredningen”

Syv-utredning

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

Betyg

Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

Betyg

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Betyg

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Specialpedagogik

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

Pension

Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

Lön

Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
– Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

Många fördelar för den som vill jobba efter 65

Pension

Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Politik

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
– Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

Nyanlända

Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
– Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Skolval

Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

Fackligt

Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
– De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

Integration

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

Adminstration

Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
– Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

Blogg

Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

Arbetsmiljö

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

Debatt

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Kommentera

”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

Replik

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Syv

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

Debatt

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

Kommentera

Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

Replik

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

Kommentera

Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

Segregation

Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
– Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

Debatt

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

Kommentera

”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

Debatt

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera
Granskning: Fortbildning

Stora skillnader i lärares fortbildning

Granskning

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
– Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

Fortbildning

En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
– Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

Statistik

Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

Fysisk lärmiljö

Katarina blev hörselskadad av jobbet

Arbetsmiljö

Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Digitalisering

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Heltidsmentorer

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så lyckades de med satsningen

Arbetsmiljö

Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
 

Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

Blogg

”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons