Annons
Maria Lundqvist, Ingvar Ededal och Nina Berggren är lärare på ungdomshemmet Sävastgården utanför Boden. Foto: Simon Eliasson

Lärarna som är elevernas sista chans

Publicerad 24 april 2018

Fakta

Det här är SiS

  • SIS är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling. 
  • SIS särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med psykosociala problem, till exempel missbruk och kriminalitet. Det finns 23 ungdomshem med 700 platser fördelade på akutplatser, utredningsplacering och behandlingsplacering.
  • Flertalet platser är låsbara. 
  • Alla SIS ungdomshem tillhandahåller skolverksamhet. SIS grundskolor har en gemensam timplan på 23 timmar i veckan. Hos SIS tillhandahålls även undervisning sommartid. 

Relaterat

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Omgivna av snödrivor och skog ger de låga, röda byggnaderna ett idylliskt intryck. Det är bara att svänga in och parkera bilen. Inga grindar eller stängsel skiljer anläggningen från de omgivande villakvarteren i Sävast, en pendlarort i Bodens kommun. 

När läraren Nina Berggren möter oss på parkeringen konstaterar hon direkt att det är skönt att inte ha staket runt jobbet. 

– Det är stor skillnad när man kommer innanför de där staketen. Det märks på en gång, en mentalitet och attityd som blir annorlunda direkt. Här är det lite Bullerbyn, säger hon. 

Inne i skollokalen pryds väggarna av elevarbeten. På en vägg finns ett collage av namn på klassiska författare, med allt från Shakespeare till Tolkien. En annan vägg har filmtema och på en tredje sitter några självporträtt som elever tecknat. 

Det finns sköna fåtöljer och bord att sitta och prata vid. Undervisningsrummen varierar i storlek. I några av salarna ryms en mindre grupp, men det finns också flera små utrymmen där den som har behov av enskildhet kan studera. 

– Miljön är extremt viktig. Barnen ska känna att vi brytt oss om att skapa en miljö som är välkomnande och varm. Vi vill inte ha en institutionaliserad skola, säger Nina Berggren.

För de rofyllda omgivningarna, vare sig inomhus eller utomhus, kan inte sudda ut det faktum vi befinner oss på en institution. 

Det här är det absolut sista skyddsnätet som finns i samhället.

Ungdomshemmet Sävastgården drivs av Statens institutionsstyrelse. Hit kommer barn och ungdomar mellan 12 och 16 år när alla andra insatser misslyckats. 

– Det här är det absolut sista skyddsnätet som finns i samhället. Sedan finns det inget mer, säger Kjell Jonsson rektor för SIS skolverksamhet i Boden och Kalix. 

Det innebär att ungdomarna som placeras på ett SIS-hem inte ”bara” haft det tufft hemma. Flertalet har flera tvingande åtgärder bakom sig, som HVB-hem eller familjehemsplaceringar. 

– Hamnar man här är det alltid på grund av eget beteende, säger Kjell Jonsson. 

Barnen som möter lärarna inom SIS bär på en bred palett av fruktansvärda erfarenheter. Bland flickorna är en övergreppsproblematik skrämmande vanligt. Killarna har ofta varit i något slags kriminellt sammanhang. Många har missbruksproblem och har vistats i mycket destruktiva miljöer. 

– Ungdomarna kommer ofta från mycket problematiska hemförhållanden. De är trasiga, många har varit med om helt fruktansvärda saker, säger Nina Berggren. 

Under de senaste decennierna har kunskapen om skolans avgörande betydelse för ungdomars framtidsutsikter vuxit. Forskningen visar att en av de stora vattendelarna är att klara högstadiet. Kommer ungdomarna i gång med studierna så förbättras prognosen för dem snabbt. 

– Skolan är en större skyddsfaktor än familjen. Jag har jobbat inom SIS sedan 1995 och det finns en mycket större medvetenhet om det här i dag. Myndigheten satsar väldigt mycket på skolan, säger Kjell Jonsson. 

Det gäller det att vara lyhörd och lyssna.

Hit kommer barn och ungdomar mellan 12 och 16 år när alla andra insatser misslyckats.Det är där Nina Berggren, Maria Lundqvist, Ingvar Ededal och deras lärarkollegor runtom i Sverige kommer in i bilden. 

Grundförutsättningarna för undervisningen ter sig på pappret tämligen dystra ut. Eleverna har ofta hämtats till Boden under uppslitande former. De kan ha gripits av polis eller omhändertagits av de sociala myndigheterna. 

Hur det än har gått till är många av ungdomarnas grundkänsla när de tittar ut över den snöiga gårdsplanen i Sävast att ”här vill jag inte vara”. Förutom att de plockats bort från sitt sociala sammanhang är alla nytillkomna inlåsta på avdelningen de första dagarna. De har få personliga tillhörigheter och har plockats av sina telefoner. 

Mycket av den frustration och ilska som barnen upplever får lärarna hantera under det första samtalet. 

– De är arga när de kommer hit. De är besvikna på vuxenvärlden. Första mötet med eleverna har vi ett par dagar efter inskrivning och då gäller det att vara lyhörd och lyssna, säger Nina Berggren. 

Att bara komma hit och hålla i en penna kan vara en början.

Skolgången har det i flertalet fall inte varit mycket bevänt med. En del har inte varit i skolan på väldigt länge, andra har haft skolan som en slags ungdomsgård där de träffar kompisar. Så var börjar man?

– Ett första uppdrag är att skapa en skolidentitet. De ser sig inte som elever, utan de är någonting annat. Vi måste förklara att ni är elever som ska gå i skolan. Att bara komma hit och hålla i en penna kan vara en början, säger Nina Berggren. 

Under det där första samtalet med eleven försöker lärarna utröna hur eleven ser på sin skolgång och om det finns något eller några ämnen som gått lite bättre tidigare. 

– Vi drar i någon tråd, som man kan börja med. Då kan man plocka in fler ämnen efterhand, säger Nina Berggren. 

På det sättet försöker de jobba ofta. Hitta ett ämne som de ofta motvilliga eleverna kan börja med. Det innebär också att lärarna får vara kreativa och gräva djupt i den pedagogiska verktygs-lådan. 

– En flicka vägrade läsa. Det visade sig att hon tyckte om att baka, så då bakade vi. Men hon var tvungen att läsa recepten själv och då lossnade läsningen. Man måste hitta något att ta fasta på, berättar Nina Berggren. 

Många är väldigt begåvade, men har växt upp under väldigt svåra omständigheter.

De flesta av ungdomarna börjar med enskild undervisning. I takt med att eleverna mår bättre kan de få undervisning i grupp. 

Eleverna som placeras på Sävastgården är där från några veckor, upp till ett halvår. Trots tuffa förutsättningar och kort tid gör många av ungdomarna stora framsteg. 

Kjell jonsson är rektor för SIS skolverksamhet i Boden och Kalix.– När de väl börjar få den här spiralen, att det börjar gå bra, då är det som att man drar ut den här proppen. Då kan det gå väldigt bra, säger Kjell Jonsson. 

Ibland förvånas till och med lärargruppen över vilka okända talanger eleverna har. För Skolvärlden spelar Maria Lundqvist, som bland annat är musiklärare, upp ett svårt pianostycke som en flicka spelat in på skolan. När eleven kom till hemmet visste hon inte ens själv att hon var musikalisk. 

– Barnen kommer inte hit för att de är ointelligenta. Många är väldigt begåvade, men har växt upp under väldigt svåra omständigheter, säger Maria Lundqvist. 

När Skolvärlden besöker skollokalerna kommer en ung pojke fram och är nyfiken. Han berättar att han brukade vara i skolan någon enstaka dag varje vecka på hemorten. Nu får han undervisning varje dag, favoritämnena är engelska och matte. Han säger att det är lugnt och skönt i Boden. 

– När de väl fått in rutinerna trivs de flesta med skolan här, vi får ofta fina omdömen av de som slutar. En orsak är att det är lite friare hos oss än på avdelningen. Sen är många innerst inne medvetna om att skolan är viktig, säger Maria Lundqvist. 

Att jobba med trasiga och utsatta ungdomar är givetvis tufft. Barnen har mycket med sig i bagaget och kan vara väldigt utåtagerande. Det är inte ovanligt med hot och tillmälen. Alla lärare har alltid ett larm på sig, men det är mycket ovanligt att det måste användas. 

– Ibland blir man hotad minst en gång om dagen. Ibland dröjer det några veckor mellan gångerna. Det är en del av vårt arbete, säger Maria Lundqvist. 

Vi är personliga, men aldrig privata med eleverna.

En del elever slänger närmast slentrianmässigt ur sig hot och grova förolämpningar. Lärarna tar det inte nödvändigtvis bokstavligt, ofta handlar det om rena provokationer. I stället försöker de förklara att det inte är okej att säga så till varandra, varken i skolan eller någon annanstans i samhället. 

Men visst vidtar de vissa försiktighetsåtgärder.

– Vi berättar aldrig var vi bor eller vad våra familjemedlemmar heter. Vi är personliga, men aldrig privata med eleverna, säger Nina Berggren. 

Utöver pedagogisk vidareutbildning har lärarna här fått utbildning i hur man ska agera för att undvika fysiskt våld. 

– Det handlar om att trappa ner, inte trigga i gång. Det gäller att hålla sig lugn och inte låta sig provoceras, för de är experter på att provocera. De vet exakt vilka knappar de ska trycka på, säger Nina Berggren. 

Hot och förolämpningar är inte den enda tunga delen av jobbet. Att höra allt fruktansvärt ungdomarna varit med om kan vara väldigt tärande. 

– Vi är väldigt nära varandra i lärarkollektivet. Det måste man vara. Har vi fått höra en historia som är värre än vanligt pratar vi med varandra. Det går inte att bära på själv, säger Nina Berggren och tillägger bestämt:

– Sen måste man släppa jobbet när man går härifrån. Annars går man under. 

Jag måste plocka fram all metodik och pedagogik som finns.

Hon jobbade tidigare som lärare på Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm. När flyttlasset gick hem till Norrbotten för tre år sedan tipsade en kompis om att SIS behövde lärare. Varför inte, tänkte Nina, och bestämde sig för att testa. 

Från en gymnasieskola i Stockholms innerstad till trasiga ungdomar som är inlåsta på en institution är steget långt. Samtidigt har hon aldrig känt sig mer som en lärare än nu.  

– Här har vi verkligen tid för varje elev. Jag måste plocka fram all metodik och pedagogik som finns, alla idéer och kreativitet för att hitta ingångar till de här eleverna, säger hon.

Kollegan Ingvar Ededahl, som kom i augusti förra året efter att varit lärare hos kriminalvården, instämmer:

– Man har tid att fundera, att hitta lösningar och försöka knyta kontakter. Det finns ett väldigt stort hjärta i organisationen. Alla vill väl, alla vill att de här ungdomarna ska lyckas, säger han.

Vi hinner så det lilla fröet, men vi får inte se det växa upp och blomma.

Många av ungdomarna trivs efterhand så bra att de gråter när de ska lämna Boden. Att vara inlåst på ett SIS-hem är och ska bara vara en parantes i deras liv. 

– Jag brukar säga att ”jag vill inte se dig här igen”, säger Nina Berggren. 

Många gånger skickar lärarna iväg eleverna just när skolgången börjat lossna. 

Ett av jobbets stora glädjeämnen är att lyckas ”vända” en elev och se hen växa. Att inte få se vart det tar vägen senare är baksidan av myntet.

Lärarna vet med sig att många av eleverna har dåliga framtidsutsikter trots alla insatser. Men några kommer det att ordna upp sig för.

– Vi hinner så det lilla fröet, men vi får inte se det växa upp och blomma, säger Nina Berggren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Annons
Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera
Annons
Annons

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Annons

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Målet: Bästa sparkommun 2020

Fackligt

Lärarfackens nya kampanj: Ge oss dina bästa tips för att spara på skolan!
– Det är en travesti på det besinningslösa sparandet, säger Åsa Elfving på LR.

Isak Skogstad lämnar skoldebatten – blir politisk expert för Liberalerna

Politik

– Man kan inte vara skoldebattör hela livet, säger Isak Skogstad till Skolvärlden.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Kommunens beslut slår mot 98 procent av skolans elever

NPF

”Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna”, säger Helleborusskolans rektor Johan Danielsson.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera

”Sex argument för att Bibeln ger mäktig kunskap”

Debatt

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

Kommentera
Lärares arbetstid

Så undviker du att jobba gratis

Arbetstid

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid.

”Vi lärare måste bli bättre på att säga stopp”

Arbetsmiljö

Lärarupprorets företrädare uppmanar lärare att sluta jobba gratis i november.

Antalet fackligt anslutna på friskolejätten ökar i rekordfart

Fackligt

På friskolor är färre lärare anslutna till facket. Men inom IES växer medlemsantalet nu rekordsnabbt.

Nya siffror: Så många lärarstudenter fattas

Lärarbristen

Det kommer att vara brist på studenter inom samtliga lärarinriktningar de närmaste15 åren, och behovet växer.

Gymnasielärare prisas för arbete kring tvålärarskap

Lärarpris

Lärarna Marie Gilbertsson och Magdalena Lind tilldelas Helgepriset. 

Lågaffektivt bemötande

”Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder”

Lågaffektivt bemötande

”När debatten blir så svart eller vit som vi på senare tid har sett kring lågaffektivt bemötande missar den ofta perspektivet som kallas fronesis”, skriver Alexander Skytte.

Ordbråk efter profilernas debatt om lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Efter TV-sändningen fortsatte den livliga diskussionen mellan Bo Hejlskov Elvén och Isak Skogstad.

”Nej, barn gör inte rätt om de kan”

Debatt

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

Kommentera

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

5 anledningar att undervisa på komvux

Vuxenutbildning

”Studiero, ingen betygshets, erfarenhet... Är du fortfarande nyfiken, eller har du blivit bortskrämd?” David Haas slår ett slag för att bli vuxlärare.

Debatt

4 enkla sätt: Så ska skolan ge klimatfrågan högsta prioritet

Debatt

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kö till lärarlegitimation – nya lärare drabbas

Lärarlegitimation

Skolverket håller inte tiden. Fler än 1 500 lärare har väntat längre än fyra månader på sin legitimation.

Debatt

”Får Skolverket hållas har vi en generation utan kunskaper”

Debatt

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Kommentera

Kornhall: Jag fick med egna ögon se vad som gjort Vårbyskolan till en så bra skola

Skolutveckling

”Mitt möte med Vårbyskolan var så intressant eftersom det blottade en del saker som jag tycker det finns anledning att belysa”, skriver Per Kornhall.

Likvärdighet

Så kan lärare lyckas med sambedömning

Sambedömning

Specialpedagogen Helena Wallberg ger sina tips på hur lärare kan lyckas med sambedömning.

Här kan tre terminer bli verklighet nästa läsår

Skolsystemet

Två kommuner vill testa ett kortare sommarlov.

Särskilt stöd

SPSM: Minskningen av särskilt stöd är naturlig

Särskilt stöd

Andelen elever som får särskilt stöd i grundskolan minskar, enligt siffror från Skolverket. Enligt SPSM är minskningen helt i sin ordning.
 

Här riskerar undervisningstiden öka när kommunen sparar

Undervisningstid

En lokal överenskommelse i Uddevalla kom till när USK:en försvann – begränsade arbetsgivarens rätt att öka lärarnas undervisningstid.

Kommunen betalade 2,6 miljoner för lärar-app som ingen vill ha

Digitalisering

Appen som ska effektivisera lärarnas arbete förbryllar facket.
– Det är pengar i sjön, säger Gunnar Hermansson på LR i Uddevalla.

Debatt

”Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor”

Hemläxor

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

Kommentera

Larm om osäker arbetsmiljö för kemilärare: ”Kan vara farlig”

Arbetsmiljö

Många kemilärare upplever en stor stress av att kemikaliehanteringen är bristfällig på skolan, menar Kemilärarnas resurscentrum.

Läslov

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Det visar Skolvärldens granskning.

Hot och våld mot lärare

Misstänkt tystnadskultur bakom färre anmälningar

Hot och våld

Anmälningarna har minskat på Hjulsta grundskola och Arbetsmiljöverket har konstaterat att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder. Samtidigt rapporteras det om en tystnadskultur på skolan som kan ha påverkat anmälningsnedgången.

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Studie- och yrkesvägledning

David Spak är ”Årets vägledare”: Det bästa är att få skapa förändring

SYV

Skolvärldens bloggare David Spak prisas för sitt engagemang.

Blogg

Per Kornhall: Rör inte våra lärarutbildningar – men gör om dem!

Skolutveckling

Skolan i Färjestaden ingår i försöksverksamheten med lärarutbildning och övningsskolor. Per Kornhall besökte skolan – och imponerades av både ledning och medarbetare. 

Sexornas betyg fortsätter falla

Betyg

Andelen elever i årskurs sex som får godkänt i alla ämnen sjönk för fjärde året i rad. Våren 2019 var det största tappet hittills.

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor brister i digital kompetens: ”Är fortfarande rädda”

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor följer inte läroplanens riktlinjer om digitala verktyg. 

Forskning

Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

Lärande

För att lyckas förbättra elevernas resultat krävs att lärare får rätt förutsättningar, det menar forskaren Sara Engvall.

Debatt

”Lärare behöver assistenter – men bara med pedagogisk utbildning”

Debatt

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Kommentera
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons