Annons
Maria Lundqvist, Ingvar Ededal och Nina Berggren är lärare på ungdomshemmet Sävastgården utanför Boden. Foto: Simon Eliasson

Lärarna som är elevernas sista chans

Publicerad 24 april 2018

Fakta

Det här är SiS

  • SIS är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling. 
  • SIS särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med psykosociala problem, till exempel missbruk och kriminalitet. Det finns 23 ungdomshem med 700 platser fördelade på akutplatser, utredningsplacering och behandlingsplacering.
  • Flertalet platser är låsbara. 
  • Alla SIS ungdomshem tillhandahåller skolverksamhet. SIS grundskolor har en gemensam timplan på 23 timmar i veckan. Hos SIS tillhandahålls även undervisning sommartid. 

Relaterat

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Omgivna av snödrivor och skog ger de låga, röda byggnaderna ett idylliskt intryck. Det är bara att svänga in och parkera bilen. Inga grindar eller stängsel skiljer anläggningen från de omgivande villakvarteren i Sävast, en pendlarort i Bodens kommun. 

När läraren Nina Berggren möter oss på parkeringen konstaterar hon direkt att det är skönt att inte ha staket runt jobbet. 

– Det är stor skillnad när man kommer innanför de där staketen. Det märks på en gång, en mentalitet och attityd som blir annorlunda direkt. Här är det lite Bullerbyn, säger hon. 

Inne i skollokalen pryds väggarna av elevarbeten. På en vägg finns ett collage av namn på klassiska författare, med allt från Shakespeare till Tolkien. En annan vägg har filmtema och på en tredje sitter några självporträtt som elever tecknat. 

Det finns sköna fåtöljer och bord att sitta och prata vid. Undervisningsrummen varierar i storlek. I några av salarna ryms en mindre grupp, men det finns också flera små utrymmen där den som har behov av enskildhet kan studera. 

– Miljön är extremt viktig. Barnen ska känna att vi brytt oss om att skapa en miljö som är välkomnande och varm. Vi vill inte ha en institutionaliserad skola, säger Nina Berggren.

För de rofyllda omgivningarna, vare sig inomhus eller utomhus, kan inte sudda ut det faktum vi befinner oss på en institution. 

Det här är det absolut sista skyddsnätet som finns i samhället.

Ungdomshemmet Sävastgården drivs av Statens institutionsstyrelse. Hit kommer barn och ungdomar mellan 12 och 16 år när alla andra insatser misslyckats. 

– Det här är det absolut sista skyddsnätet som finns i samhället. Sedan finns det inget mer, säger Kjell Jonsson rektor för SIS skolverksamhet i Boden och Kalix. 

Det innebär att ungdomarna som placeras på ett SIS-hem inte ”bara” haft det tufft hemma. Flertalet har flera tvingande åtgärder bakom sig, som HVB-hem eller familjehemsplaceringar. 

– Hamnar man här är det alltid på grund av eget beteende, säger Kjell Jonsson. 

Barnen som möter lärarna inom SIS bär på en bred palett av fruktansvärda erfarenheter. Bland flickorna är en övergreppsproblematik skrämmande vanligt. Killarna har ofta varit i något slags kriminellt sammanhang. Många har missbruksproblem och har vistats i mycket destruktiva miljöer. 

– Ungdomarna kommer ofta från mycket problematiska hemförhållanden. De är trasiga, många har varit med om helt fruktansvärda saker, säger Nina Berggren. 

Under de senaste decennierna har kunskapen om skolans avgörande betydelse för ungdomars framtidsutsikter vuxit. Forskningen visar att en av de stora vattendelarna är att klara högstadiet. Kommer ungdomarna i gång med studierna så förbättras prognosen för dem snabbt. 

– Skolan är en större skyddsfaktor än familjen. Jag har jobbat inom SIS sedan 1995 och det finns en mycket större medvetenhet om det här i dag. Myndigheten satsar väldigt mycket på skolan, säger Kjell Jonsson. 

De är arga när de kommer hit.

Hit kommer barn och ungdomar mellan 12 och 16 år när alla andra insatser misslyckats.Det är där Nina Berggren, Maria Lundqvist, Ingvar Ededal och deras lärarkollegor runtom i Sverige kommer in i bilden. 

Grundförutsättningarna för undervisningen ter sig på pappret tämligen dystra ut. Eleverna har ofta hämtats till Boden under uppslitande former. De kan ha gripits av polis eller omhändertagits av de sociala myndigheterna. 

Hur det än har gått till är många av ungdomarnas grundkänsla när de tittar ut över den snöiga gårdsplanen i Sävast att ”här vill jag inte vara”. Förutom att de plockats bort från sitt sociala sammanhang är alla nytillkomna inlåsta på avdelningen de första dagarna. De har få personliga tillhörigheter och har plockats av sina telefoner. 

Mycket av den frustration och ilska som barnen upplever får lärarna hantera under det första samtalet. 

– De är arga när de kommer hit. De är besvikna på vuxenvärlden. Första mötet med eleverna har vi ett par dagar efter inskrivning och då gäller det att vara lyhörd och lyssna, säger Nina Berggren. 

Att bara komma hit och hålla i en penna kan vara en början.

Skolgången har det i flertalet fall inte varit mycket bevänt med. En del har inte varit i skolan på väldigt länge, andra har haft skolan som en slags ungdomsgård där de träffar kompisar. Så var börjar man?

– Ett första uppdrag är att skapa en skolidentitet. De ser sig inte som elever, utan de är någonting annat. Vi måste förklara att ni är elever som ska gå i skolan. Att bara komma hit och hålla i en penna kan vara en början, säger Nina Berggren. 

Under det där första samtalet med eleven försöker lärarna utröna hur eleven ser på sin skolgång och om det finns något eller några ämnen som gått lite bättre tidigare. 

– Vi drar i någon tråd, som man kan börja med. Då kan man plocka in fler ämnen efterhand, säger Nina Berggren. 

På det sättet försöker de jobba ofta. Hitta ett ämne som de ofta motvilliga eleverna kan börja med. Det innebär också att lärarna får vara kreativa och gräva djupt i den pedagogiska verktygs-lådan. 

– En flicka vägrade läsa. Det visade sig att hon tyckte om att baka, så då bakade vi. Men hon var tvungen att läsa recepten själv och då lossnade läsningen. Man måste hitta något att ta fasta på, berättar Nina Berggren. 

Barnen kommer inte hit för att de är ointelligenta.

De flesta av ungdomarna börjar med enskild undervisning. I takt med att eleverna mår bättre kan de få undervisning i grupp. 

Eleverna som placeras på Sävastgården är där från några veckor, upp till ett halvår. Trots tuffa förutsättningar och kort tid gör många av ungdomarna stora framsteg. 

Kjell jonsson är rektor för SIS skolverksamhet i Boden och Kalix.– När de väl börjar få den här spiralen, att det börjar gå bra, då är det som att man drar ut den här proppen. Då kan det gå väldigt bra, säger Kjell Jonsson. 

Ibland förvånas till och med lärargruppen över vilka okända talanger eleverna har. För Skolvärlden spelar Maria Lundqvist, som bland annat är musiklärare, upp ett svårt pianostycke som en flicka spelat in på skolan. När eleven kom till hemmet visste hon inte ens själv att hon var musikalisk. 

– Barnen kommer inte hit för att de är ointelligenta. Många är väldigt begåvade, men har växt upp under väldigt svåra omständigheter, säger Maria Lundqvist. 

När Skolvärlden besöker skollokalerna kommer en ung pojke fram och är nyfiken. Han berättar att han brukade vara i skolan någon enstaka dag varje vecka på hemorten. Nu får han undervisning varje dag, favoritämnena är engelska och matte. Han säger att det är lugnt och skönt i Boden. 

– När de väl fått in rutinerna trivs de flesta med skolan här, vi får ofta fina omdömen av de som slutar. En orsak är att det är lite friare hos oss än på avdelningen. Sen är många innerst inne medvetna om att skolan är viktig, säger Maria Lundqvist. 

Att jobba med trasiga och utsatta ungdomar är givetvis tufft. Barnen har mycket med sig i bagaget och kan vara väldigt utåtagerande. Det är inte ovanligt med hot och tillmälen. Alla lärare har alltid ett larm på sig, men det är mycket ovanligt att det måste användas. 

– Ibland blir man hotad minst en gång om dagen. Ibland dröjer det några veckor mellan gångerna. Det är en del av vårt arbete, säger Maria Lundqvist. 

Vi är personliga, men aldrig privata med eleverna.

En del elever slänger närmast slentrianmässigt ur sig hot och grova förolämpningar. Lärarna tar det inte nödvändigtvis bokstavligt, ofta handlar det om rena provokationer. I stället försöker de förklara att det inte är okej att säga så till varandra, varken i skolan eller någon annanstans i samhället. 

Men visst vidtar de vissa försiktighetsåtgärder.

– Vi berättar aldrig var vi bor eller vad våra familjemedlemmar heter. Vi är personliga, men aldrig privata med eleverna, säger Nina Berggren. 

Utöver pedagogisk vidareutbildning har lärarna här fått utbildning i hur man ska agera för att undvika fysiskt våld. 

– Det handlar om att trappa ner, inte trigga i gång. Det gäller att hålla sig lugn och inte låta sig provoceras, för de är experter på att provocera. De vet exakt vilka knappar de ska trycka på, säger Nina Berggren. 

Hot och förolämpningar är inte den enda tunga delen av jobbet. Att höra allt fruktansvärt ungdomarna varit med om kan vara väldigt tärande. 

– Vi är väldigt nära varandra i lärarkollektivet. Det måste man vara. Har vi fått höra en historia som är värre än vanligt pratar vi med varandra. Det går inte att bära på själv, säger Nina Berggren och tillägger bestämt:

– Sen måste man släppa jobbet när man går härifrån. Annars går man under. 

Jag måste plocka fram all metodik och pedagogik som finns.

Hon jobbade tidigare som lärare på Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm. När flyttlasset gick hem till Norrbotten för tre år sedan tipsade en kompis om att SIS behövde lärare. Varför inte, tänkte Nina, och bestämde sig för att testa. 

Från en gymnasieskola i Stockholms innerstad till trasiga ungdomar som är inlåsta på en institution är steget långt. Samtidigt har hon aldrig känt sig mer som en lärare än nu.  

– Här har vi verkligen tid för varje elev. Jag måste plocka fram all metodik och pedagogik som finns, alla idéer och kreativitet för att hitta ingångar till de här eleverna, säger hon.

Kollegan Ingvar Ededahl, som kom i augusti förra året efter att varit lärare hos kriminalvården, instämmer:

– Man har tid att fundera, att hitta lösningar och försöka knyta kontakter. Det finns ett väldigt stort hjärta i organisationen. Alla vill väl, alla vill att de här ungdomarna ska lyckas, säger han.

Vi hinner så det lilla fröet, men vi får inte se det växa upp och blomma.

Många av ungdomarna trivs efterhand så bra att de gråter när de ska lämna Boden. Att vara inlåst på ett SIS-hem är och ska bara vara en parantes i deras liv. 

– Jag brukar säga att ”jag vill inte se dig här igen”, säger Nina Berggren. 

Många gånger skickar lärarna iväg eleverna just när skolgången börjat lossna. 

Ett av jobbets stora glädjeämnen är att lyckas ”vända” en elev och se hen växa. Att inte få se vart det tar vägen senare är baksidan av myntet.

Lärarna vet med sig att många av eleverna har dåliga framtidsutsikter trots alla insatser. Men några kommer det att ordna upp sig för.

– Vi hinner så det lilla fröet, men vi får inte se det växa upp och blomma, säger Nina Berggren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons