Annons
Plastmattor och institutionsmöbler påminner om skolan. Men Anders Westerlund och hans kollegor är de enda som inte bär helvitt på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Magnus Glans

Lärarna med dödssjuka elever

Publicerad 12 januari 2018

Fakta

Sjukhusskolan

  • Sjukhusskolan har funnits sedan 1962.
  • En tredjedel av eleverna som får undervisning får psykiatrisk vård, två tredjedelar får somatisk vård.
  • Sjukhusskolan finansieras av staten, men kommunerna söker pengar för lärarlöner genom specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
  • Elevens ordinarie skola är ansvarig huvudman även under vårdtiden.
  • Landstinget upplåter lokaler.
  • Lönerna varierar mellan 28 000 kronor och 45 000 kronor.

Resultaten från Skolinspektionens granskning

  • Undervisningen är flexibel och behovsanpassad.
  • Sjukhusskolan har oftast fungerande strukturer för samverkan (mellan till exempel ordinarie skola, sjukvård och vårdnadshavare).
  • Fler långtidsfrånvarande elever kan erbjudas sjukhusundervisning (utan att vara inneliggande).
  • Bristfälliga lokaler påverkar undervisningen negativt.

Källa: Skolinspektionen

Relaterat

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

I änden av en korridor på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala finns två rum, vars ingångar pryds av färgglada bokstäver som formar ordet ”skola”.

Inne i rummet som är anpassat för låg- och mellanstadiet sitter Ahmad, 8 år, och Kajsa, 11 år. Ahmad är här varje dag, han har ett syskon på en vårdavdelning. Kajsa är här för första gången. 

– Det verkar bra, men det är inte samma böcker och kompisar, säger hon.

Ahmad övar läsning. Men helst vill han räkna matte hela tiden. Han pekar i boken. 

– Jag ligger på sidan 153. Jag var på 99. Det är kul. 

– Tänk vad roligt det kommer bli att läsa när det går lika lätt, försöker läraren Agneta Lindh Wennefjord. 

Ahmad vill fortsätta räkna.

Sverige fick lagstiftad sjukhusskola 1962. Skolinspektionen uppger att skolformen når elever som får somatisk vård (för kroppsliga sjukdomar) på 35 sjukhus och psykiatrisk vård på 27 sjukhus. Ungefär 7 000 elever får undervisning varje år. Det är staten som betalar majoriteten av lärarnas löner, kommunerna som skjuter till det resterande och landstinget som upplåter lokalerna. 

Skolinspektionen granskade sjukhusskolan 2017. Granskningen visade att lärarna uppvisar stor förmåga att arbeta flexibelt för att lösa de behov eleverna har. 

– Jag upplever att jag har tid för de elever jag jobbar med. Särskilt stöd och anpassningar är förutsättningar för att arbeta här. Man behöver inte vara specialpedagog, men ha ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Det går inte att hålla föreläsningar. Här hjälps vi åt med olika åldrar och olika ämnen, säger Anders Westerlund. 

Han har arbetat som lärare i tio år, sex av dem på sjukhusskolan vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Ämnena är engelska och tyska i högstadiet och gymnasiet. Så småningom vill han vidareutbilda sig inom specialpedagogik.

Vi har mer tid för varje elev och kan anpassa undervisningen.

Sjukhusskolan är uppdelad i en somatisk del och en psykiatrisk.

Anders Westerlunds elever har somatiska sjukdomar. Lärarna håller öppet hus varje vardag mellan 9 och 15, och eleverna kan komma och gå som de vill. De behöver hjälp med allt från att plugga inför ett enstaka prov till att ta igen hela gymnasiekurser. Eleverna är mellan 7 och 19 år gamla och har olika bakgrund, studievana, motivation och de är olika påverkade av sin sjukdom. Det är inte bara miljön som skiljer sig från den ordinarie skolan.

– Vi har färre elever. Vi har mer tid för varje elev och kan anpassa undervisningen i långt större utsträckning, och jobba med varje elev efter vad den behöver. Vi samlar elever i små grupper, och ibland passar det bra åldersmässigt, ibland inte.

Sjukhusskolan, som är knuten till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), har egna lokaler och egna lärare. Så ser det ut överallt.

– Vi har försökt att slå oss samman, men det är olika elever. Det är en sluten avdelning inom psykiatrin, här har vi en öppen skola. Men vi samarbetar även om vi finns i olika hus, säger Anders Westerlund.

Verksamheten skiljer sig på fler sätt än de rent miljömässiga.

– Inom BUP har många elever en trasslig skolgång bakom sig, det är ofta en del av bagaget. Hos oss finns elever med återkommande sjukdom, som behöver mycket stöd. Jag tror att den enda elevgrupp jag aldrig arbetat med är elever ur sameskolan, säger Anders Westerlund.

Lärarna Anders Westerlund och Agneta Lindh Wennefjord med eleverna Kajsa och Ahmad.

På sjukhusskolan SOMA (somatiska sjukdomar) vid Akademiska sjukhuset arbetar totalt fyra lärare. Anders Westerlund undervisar främst i språk för högstadieelever, Agneta Lindh Wennefjord är 1–6-lärare och Maria Nycander arbetar med NO-undervisning främst för högstadiebarnen och gymnasieelever. På deltid arbetar även musikläraren Jonas Linge. 

De hjälps åt för att eleverna ska få den undervisning de behöver.

– Det blir aldrig som man tänkt sig. Vi jobbar efter elevernas dagsform och hjälper varandra. Jag hoppar in som engelsklärare för de lägre årskurserna om det behövs, och NO-läraren gör experiment tillsammans med dem så långt som lokalerna tillåter. Vi gör alla möjliga anpassningar, säger Anders Westerlund.

Det är svårt att planera lektioner och schema eftersom sjukhuslärarna sällan vet vilka elever som kommer att dyka upp från en dag till en annan.

– Jag försöker vara så förberedd som möjligt, det kan handla om att läsa in sig på ett ämne jag inte kan så bra. På ett sätt är det mer förberedelser än för lärare som undervisar i ett par ämnen, säger han.

Men det finns svårigheter som lärare inom den traditionella skolan slipper. 

Sjukhuslärare samverkar inte bara med elevens vårdnadshavare. De har också ständig kontakt med vårdpersonal och med lärare på elevens ordinarie skola. 

– Och vi måste ta hänsyn till hur eleven mår, det är en chock att drabbas av sjukdom – vi hanterar känslor som inte ingår i vardagen. Ibland är det svårt att bromsa. Man vill så mycket och tänker inte på att eleven och familjen kanske har fått tuffa besked – samtidigt är det något vi måste tänka på. Men vi är också en del av tillfrisknandet, säger Anders Westerlund.

Men efterhand hittar man sätt att hantera sina känslor.

Lärare överallt möter elever med sorgliga öden och stora svårigheter. Men koncentrationen av sorg är högre på sjukhusskolan.

Agneta Lindh Wennefjord berättar att det tog ett tag att vänja sig och att lämna jobbet på jobbet. 

– Men efterhand hittar man sätt att hantera sina känslor. Det kan handla om att ta en långpromenad på väg hem från jobbet, utöva yoga, sjunga i kör eller en stund mindfulness, säger hon.

– Det finns vissa som griper sig tag och som man tänker på, även under helgen, säger Agneta Lindh Wennefjord.

Föräldrarna kommer också nära på sjukhusskolan.

– Vi jobbar ju med dem också. De kommer hit ibland för att prata av sig. Vi är de enda som har vanliga kläder, det kanske är lättare att närma sig. Numera bär till och med psykologer och kuratorer vita kläder, säger Agneta Lindh Wennefjord.

Jonas Linge lyssnar när Agneta Lindh Wennefjord och Anders Westerlund går igenom dagens patientlista.

Sedan kan det finnas cancerpatienter som behandlas under flera år.

Lärarna på sjukhusskolan får handledning när de behöver. I sin granskning konstaterar Skolinspektionen att samverkan mellan ordinarie skola, sjukhusskola och vård fungerar väl. 

Anders Westerlund förklarar att det ser olika ut.

– Ibland blir det inte så bra, till exempel när kommunikationen med den ordinarie läraren inte fungerar. Men vi vet ju att det är ett tufft jobb med många elever och arbetsuppgifter. Det är viktigt att vi ser till att förankra elevärendet med rektor och elevhälsoteamet på ordinarie skola så att det inte blir ett ärende för en enda lärare och oss, säger Anders Westerlund.

Lärarna i Uppsala tar inte åt sig av Skolinspektionens kritik mot att sjukhusskolorna ofta missar elever eftersom det är svårt att veta vilka barn som ligger inne från dag till dag. 

Alla vårdas inte på barnsjukhuset. Vissa barn och unga är på psykiatrin, men sjukhuslärarna på Akademiska har patienter med ryggmärgsskador som vårdas hos specialister på sjukhusets neurologavdelning, och brännskadade elever som vårdas av andra specialister. De har patienter på barncanceravdelningen och på vuxenonkologen.

På Akademiska sjukhuset får alla lärare en lista över tänkbara elever varje morgon. Där finns alla avdelningar, även vuxenavdelningar med specialistvård. 

Elevernas behov varierar. 

– Det kan handla om någon som har brutit armbågen och behöver hjälp med några läxor. Sedan kan det finnas cancerpatienter som behandlas under flera år, säger Anders Westerlund.

För oss är de inte patienter, utan elever.

Inom sjukhusskolan är lokalerna ofta ett arbetsmiljöproblem, slår Skolinspektionen fast. Landstingen står för lokalerna, som sällan är anpassade för skolan. 

– Det finns nästan inga skriftliga överenskommelser om lokaler och i den värsta av världar kan landstinget få brist på lokaler och se först och främst till sin egen verksamhet, säger sjukhusläraren Karin Svensson, på telefon från Umeå.

Hon är ordförande i Sveriges sjukhuslärarförening.

– I de allmänna råden står det att miljön så långt som möjligt ska likna den miljö som barnet går miste om. Men det ser olika ut vad man har för resurser, säger hon.

Det kan innebära att eleverna får sin undervisning uppe på sin sjuksal, och att lärarna får svårare att utföra sin sociala uppgift – att ge barnen en dos av det friska och vanliga i livet.

– För oss är de inte patienter, utan elever, säger Anders Westerlund.

Det är en slogan som återkommer. Karin Svensson använder den också.

Anders Westerlund och kollegorna är nöjda med lokalerna på Akademiska. Musikläraren Jonas Linge lånar lekterapins lokaler när han och eleverna behöver utrymme utan att störa andra.

I själva undervisningen är vi lärare och elever – precis som i vanliga skolan.

I Uppsala har sjukhuslärarna fått kommunalt lärarlönelyft, vilket inte är fallet överallt. Lärare vars löner är statligt finansierade står i många fall utanför lönelyftet.

– Men vi är utestängda från förstelärarreformen, vilket på sikt kan göra att det blir svårt att få driftig, kompetent personal som är intresserad av skolutveckling, säger Anders Westerlund.

Karin Svensson är inne på samma tanke.

– Det tycker vi är ett stort bekymmer. Det är ett attraktivt yrke, men halkar det efter för mycket kommer det inte att fortsätta så. Vi är en välutbildad grupp som pedagoger men vi har också kompetens kopplat till barnens vård och deras sjukdomar. Det känns surt att inte få ta del av löneökningen, säger hon.

Anders Westerlund var högstadielärare innan han började på sjukhusskolan 2011. 

– Det är mycket som är speciellt här, det är mycket kringarbete före och efter. Men i själva undervisningen är vi lärare och elever – precis som i vanliga skolan, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Annons
Annons

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Annons

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Annons
Annons

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Annons

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons