Annons
Läraren Baida al-Hassan lurade IS och undervisade sin elever i hemlighet. Foto: Elisabeth Ubbe

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Publicerad 21 mars 2017

Fakta

Baida al-Hassan

  • Född: 1975 i Deraa i södra Syrien.
  • Bor: Sanliurfa i Turkiet.
  • Familj: Man och fyra barn.
  • Arbetar som: Klasslärare för en tredje-klass i en grundskola i Sanliurfa.
  • Utbildning: Lärar- och barnpsykologiutbildning.
  • Antal år i läraryrket: 11.
  • Säger alltid till sina elever: ”Tänk på framtiden, vad vill du bli? Ha ett mål.”

Fakta

Skolan under IS styre

  •  Hösten 2013 meddelade Islamiska staten, IS, att dess första skola öppnat i den syriska staden Raqqa. 
  • Hur utbildningssituationen ser ut i de områden IS tagit kontroll över skiljer sig åt från område till område. I många områden har undervisningen helt stängts ned. I andra driver extremistgruppen skolor utifrån sin egen läroplan. 
  • I IS läroplan har skolämnen som matematik, kemi, fysik, samhällskunskap, filosofi, historia, konst och musik förbjudits. Samtidigt har islamisk lag och vapenträning införts. 
  • IS har även introducerat egna skolböcker som bland annat innehåller bilder på vapen. 
  • Pojkar och flickor undervisas separat. Flickor är skyldiga att bära heltäckande kläder.
  • IS har skapat utbildningsministerium som kräver att lärarna genomgår kurser i islamisk lag. Många lärare har vägrat och därmed blivit av med sina jobb. 
  • De lärare som valt att fortsätta att arbeta under IS-styre är ofta fortfarande formellt anställda av den syriska regimen. Men IS hindrar dem från att hämta ut sina löner. 
  • Syriska aktivister från IS-kontrollerade områden uppger att många föräldrar är så rädda att deras barn ska bli hjärntvättade i de IS-drivna skolorna att de föredrar att inte skicka dem dit. Många föräldrar har inte råd att låta sina barn gå i IS skolor även om de skulle vilja sedan IS infört skolavgifter. 
  • Oppositionella syriska medier rapporterar om lärare som fortsatt att lära ut enligt den gamla läroplanen och bedriver undervisning i sina hem i hemlighet.

Relaterat

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. 
Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

När Islamiska staten, IS, tog kontroll över den syriska staden Deir Ezzor visste läraren Baida al-Hassan inte vad som väntade. 

– Jag minns att jag tänkte: Kommer de att börja ha ihjäl människor, vad kommer att hända? 

Tillsammans med sin man Khaled Muhammad al-Musto var hon ansvarig för fem skolor i staden. 

I områden som extremistgruppen tagit kontroll över tidigare hade skolorna antingen stängts ned eller också förändrats i grunden, från platser för undervisning till center för indoktrinering. 

Men Baida al-Hassan hade bestämt sig. I hennes hemstad skulle IS inte lyckas ta undervisningen från eleverna. Skolorna skulle vara kvar. 

– Under de senaste fem åren hade vi bedrivit undervisning trots regimens bomber och belägring. Jag tänkte, varför skulle det inte gå under IS? 

De första veckorna var det lugnt, berättar hon. Men efter några månader började förändringarna. Det första extremistgruppen gjorde var att kräva att flickorna skulle täcka sig. 

Baida al-Hassan accepterade förändringen direkt och såg själv till att eleverna rättade sig efter de nya reglerna. 

– Jag visste att om de bara hittade två eller tre flickor som inte var täckta kunde de stänga ned hela skolan, säger hon. Det fick inte hända.

Sedan särade IS på eleverna och införde en helt ny läroplan. Filosofi, geografi och historia togs helt bort från undervisningen. Kvar blev endast arabiska och religion, ämnen som skulle läras ut med IS egentillverkade skolböcker. 

Också det gick Baida-al Hassan och hennes lärargrupp med på.

– Vi accepterade alla deras regler direkt. Men det var bara en strategi från vår sida för att vi skulle kunna fortsätta att undervisa.

I början var jag rädd hela tiden

Så snart eleverna tagit plats i klassrummen låste hon järnporten till skolan. Flickorna tog av sig de heltäckande kläderna och Baida al-Hassan plockade fram de gamla läroböckerna ur skåpen. 

– Vi tog deras läroplan, men vi lärde aldrig ut det som stod i den, berättar Baida al-Hassan. 

För att eleverna inte skulle veta varifrån informationen kom fick de inte se böckerna utan endast lyssna till lärarna. Baida al-Hassan var rädd att de skulle berätta att skolan trotsade IS. Hon var väl medveten om vad som då skulle kunna hända. Om extremistgruppen dödar människor för att de är med i en förening, vad kan då hända med en lärare som omkullkastar hela deras utbildningssystem?

– Jag känner dem, jag visste att det kunde sluta med en halshuggning.

Hemma i hallen stod hennes väskor färdigpackade. 

– Vi var beredda att resa vilken sekund som helst, säger hon. 

Men trots riskerna fortsatte hon. Hennes psykolog kallar det galenskap. Baida al-Hassan själv säger att hon har fått krokodilskinn.

– I början var jag rädd hela tiden. Men gång på gång har jag kunnat trotsa faran utan att det hänt mig något, säger Baida al-Hassan.

Hon får ofta frågan: Du har fyra barn, är du inte rädd om dem? 

– Jag brukar svara: Ja, jag har fyra barn, men jag har också ansvar för sjuhundra barns undervisning. Jag måste prioritera de här sjuhundra barnen. 

Men för barnen i Syrien räcker inte undervisning, säger Baida al-Hassan. De behöver mer än så. Hon bestämde sig för att inte bara stoppa extremistgruppen från att indoktrinera barnen i skolorna, utan också driva ett program för att aktivt motverka IS-rekrytering av barn. För att förhindra att hennes elever anslöt sig till extremistgruppen samlade hon dem till hemliga sammankomster i sin källare.

– Det går inte att säga åt dem: Gör det inte, det är inte bra, säger hon. De måste få tänka själva. Därför tog vi till exempel dit en ung flicka som blivit bortgift som fick berätta hur det var. På samma sätt gjorde vi med pojkarna som kunde tänkas gå med i IS.

Ibland genomförde de sina aktiviteter mitt framför IS-medlemmarnas ögon. 

– Vi körde runt på gatorna och samlade in barnen och sa att vi skulle åka och simma, berättar Baida al-Hassan. De visste inte vad det verkliga målet var.

Genom att ordna aktiviteter och undervisning åt barnen försökte Baida al-Hassan se till att de inte vandrade samma väg som många redan valt: den som krigare eller brud åt IS.

Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta.

I ett och ett halvt år kunde de arbeta i hemlighet. Sedan förändrades allt. 

Först kom IS religiösa utbildning som alla var tvungna att genomgå för att få fortsätta att undervisa. När Baida al-Hassan tog plats i skolbänken för att genomgå den utbildning hon gjort allt för att hennes elever skulle slippa kunde hon inte längre vara tyst.

– Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta. De väljer och vrakar ur Koranen som de vill, tar det som passar dem och struntar i allt som inte gör det, säger hon.

Trots att hon försökte lägga band på sig själv under resten av kursen var skadan redan skedd. Efter några dagar fråntogs hon och hennes man ansvaret över de fem skolor de haft hand om. 

En morgon kom hennes barn inrusande och skrek: Mamma, mamma, titta!

Ute på uppfarten stod en bil parkerad. Den var full av krypskyttar. Hon gick och öppnade dörren. 

– Det kändes som om mitt blod frös till is.

Det skulle visa sig att IS-männen kom med frågor om en elev som gick i hennes skola. 

– Men de minuter vi trodde att de kom för att hämta oss räckte för att de vi skulle fatta beslutet, säger Baida al-Hassan.

De tog sina färdigpackade resväskor och gav sig av. 

– Döden var så närvarande. Vi lämnade i sista stund, säger hon. 

Nu lever och undervisar Baida al-Hassan i den turkiska gränsstaden Sanliurfa. Hon tar hand om barn som kommit ut från kriget, men kan inte låta bli att tänka på alla dem som fortfarande är kvar inne i Syrien. 

– När jag öppnar min dator och ser bilderna på mina elever ångrar jag mig. Men jag kan inte göra något.

Hon försöker hitta ett sätt att arbeta med elever i andra delar av Syrien. 

– Vem som helst kan inte göra det jag gjorde i Syrien. Jag vill arbeta med alla de barn som behöver mig därinne. Bara jag kan ta mig över gränsen är jag redo att åka. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons