fridolin_lofven
Omröstning i riksdagen

Budgetkris påverkar lärarsatsningar

Resultatet i dagens budgetomröstning påverkar vilka satsningar på skolan och lärarna som blir verklighet. Ordförandena i de både lärarfacken varnar på DN-debatt för att viktiga skolsatsningar nu riskerar att inte bli verklighet. Men statsvetaren Jenny Madestam säger till Skolvärlden att hon tror på möjligheten att blocken kan komma överens om skolan.

Klockan 16 i dag röstar riksdagen om regeringens budgetförslag. Efter att Sverigedemokraterna igår meddelade att de kommer rösta på Alliansen budget och därmed fälla regeringen är utgången oviss. 

I en debattartikel i Dagens Nyheter uttrycker Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund, och Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, sin oro för vad som nu kommer att hända med de utlovade skolsatsningarna. 

”I regeringens budget finns en av svensk lärarkår efterlängtad riktad satsning på lärarlöner på tre miljarder kronor. Men nu hotar Sverigedemokraternas agerande att omintetgöra denna framtidssatsning”, skriver de i artikeln. 

Den sittande regeringens satsningar på skolan innehåller tre fokusområden. ”Tidiga insatser”, ”ett mer attraktivt läraryrke” samt att ”alla skolor ska vara bra skolor”. Den största enskilda satsningen är de 3 miljarder som årligen ska avsättas till höjda lärarlöner.

Mindre klasser, ta bort läx-rut, högskolebehörighet på alla gymnasieprogram, obligatoriskt gymnasium, en läsa-skriva-räkna-garanti och en Skolkommission är ytterligare förslag.

I början av november sammanfattade Alliansen sin utbildningspolitik i sju förslag. Där blev det tydligt att Alliansen har andra mål med den svenska skolan än den röd-gröna regeringen.

Bland annat vill Alliansen införa en tioårig grundskola och betyg från årskurs fyra. Sexåringar ska börja i årskurs ett och inte som i dag i förskoleklass. De vill också införa ordningsomdömen i så väl högstadium som gymnasium. Gymnasiet ska vara frivilligt och det ska vara en rättighet att läsa in högskolebehörighet – inte en skyldighet. Man vill ha mer idrott i skolan och man vill fortsätta satsa på att karriärlärarreformen. 

Sverigedemokraterna har inte profilerat sig i skolfrågan. Men de är till exempel för ett förstatligande av skolan och man säger nej till att ta ut vinster ur skolverksamheten. 

Skolvärlden frågade statsvetaren Jenny Madestam vad som händer nu.
 
– Först måste vi invänta budgetomröstningen och vad konsekvenserna av den blir. Men uppenbart är att inget av de två budgetförslag som ligger just nu som kommer bli statens inriktning framöver, det måste till något annat. Och det gäller förstås också skolans område, kommentar Jenny Madestam.

Det pratas ofta om att hitta en samsyn kring skolan. Tror du att det är möjligt för de båda blocken att komma överens?
– Ja, jag tror faktiskt det men det är klart att det kommer att krävas väldiga förhandlingar och eftergifter på olika områden. Det finns en samsyn kring minskade klasser och fler speciallärare till exempel. Däremot en fråga som att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet blir svårare att komma överens om eftersom den handlar om en tydlig ideologisk skiljelinje.  

Höjda lärarlöner, då? Regeringen vill skjuta till statliga medel för att höja lönerna medan Alliansen vill utveckla karriärlärarreformen. 
– Där finns en avgörande skillnad. Men där tror jag ändå att man skulle kunna hitta någon typ av lösning för man ser att man måste göra någonting för att höja statusen på yrket, säger Jenny Madestam och tillägger: 

– Jag skulle säga att skolområdet, på sätt och vis, faktiskt är ett av de mindre svåra områdena att hitta kompromisser om, av det skälet att alla ser att svensk skola har bekymmer och att något måste göras.  Det kommer inte bli enkelt men det finns en väldigt stark drivkraft att någonting behöver göras och det kan vara en positiv drivkraft vid förhandlingarna.

Oavsett vad som händer, när kan lärarna se verklighet av förslagen?
– Fram till att vi har en ny budget gäller alliansen budget. Får vi en situation med en regeringsombildning kommer det ta ett tag innan vi får en ny regering och en ny budget. Då har vi inte en ny budget förrän under våren. Om det nu inte blir så att budgeten istället går tillbaka till finansutskottet och omförhandlas och accepteras av riksdagen, men även det ligger en bit fram i tiden. 

Kommentera