Annons

Dags för strejk?

Publicerad 26 januari 2018

Debatt ”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Det låter kanske drastiskt med strejk, men orättvisorna i skolorna när det gäller våra löner tycker jag har har passerat all rimlighet. Detta tillsammans med en ur många synpunkter sviktande arbetsmiljö gör att frågan har sitt berättigande.

Arbetsgivaren lockar med högre löner till förstelärare och med andra lönelyftsinsatser som fördelas lite hipp som happ. Det finns visserligen principer bakom fördelningarna, men resultatet är en väldigt ojämn lönefördelning på våra arbetsplatser.

Vi har många bra förstelärare som jobbar alldeles för mycket och gör ett bra jobb, men vi har också många som får pengarna utan att göra speciellt mycket (jag har sett båda sorterna). Det hade varit rimligt att inte stressa redan stressade lärare med pedagogisk utveckling mot bättre lön. Ge oss istället tid till att utveckla skolan med hjälp av nedsatt tjänstgöringsskyldighet – det hade varit en mycket bättre morot i en sönderstressad skolmiljö – och se till att det finns en rimlig löneutveckling för alla. Kanske borde man till och med införa lönetrappan igen, med säkra nivåer efter ett antal år, men nu kanske kompletterad med individuella påslag, vilket ju verkar vara arbetsgivarens högsta önskan.

Efter att ha jobbat ungefär 35 år som gymnasielärare kan jag nu se att jag ligger cirka 8000 kronor över ingångslönerna. 8000 kronor på 35 år, ja det blir 229 kr i ökning per år – inte imponerande, precis. Jämför jag med många andra yrken med liknande utbildning så ligger vi ca 20 000 kr under (till exempel riksdagsmännen, som vi låg jämnt med på 70- och 80-talet).

Bra att ingångslönerna är hyfsade, men hur ska man kunna behålla lärarna i skolan när det knappast finns någon löneutveckling (förutom för dem som har lyckats tillhöra de lyckligt lottade i lönepåslagen)?

Se i stället till att alla får ta del av en rättvis löneutveckling.

Många av oss lärare har deltagit i många utvecklingsprojekt genom åren utan att kompenseras ekonomiskt för detta. Många har varit med i otaliga samarbetsprojekt över ämnesgränserna, man har sökt förstelärartjänster utan att få dem, bytt skolor flera gånger och engagerat sig fackligt – allt detta som enligt facket ska leda till en bra löneutveckling, men ofta utan större resultat lönemässigt. Det knorras mycket i korridorerna över orättvisorna som man nu har skapat bland lärarna, vilket ut arbetsmiljösynpunkt är direkt kontraproduktivt. Det är dags att få ett slut på dessa exklusiva satsningar för ett fåtal – se istället till att alla får ta del av en rättvis löneutveckling!

När vi tvingades in i kommunal verksamhet på 90-talet undertecknades avtalen med att lärarna inte skulle jobba mer – detta är ett hån mot oss som har varit med och sett utvecklingen (eller kanske avvecklingen). På den tiden, före kommunaliseringen, hade till exempel vi (på den tiden adjunkter) en reglerande usk på tjugoen 40-minuters-lektioner i veckan. Idag finns det ingen usk som reglerar, vilket innebär att de flesta lärare jobbar betydligt mer än så.

Tillkommit har också fler konferenser, vaktmästarjobb (kopiering och lagning av krånglande kopiatorer), kuratorsjobb, speciallärarjobb och en aldrig sinande dokumenteringsbörda. Dessutom har man infört någon slags konstig 35-timmars-närvaro-regel, och att vi ska jobba 45 timmar i veckan. Avtalsbrott skulle jag vilja kalla det.

Överallt i arbetslivet idag ser vi en större frihet i att kunna förlägga sin arbetstid, då det är möjligt, till mer lämpade miljöer än de man kan erbjuda annars. Detta gäller inte lärarna, som ”låses in” i (oftast bristfälliga) arbetsrum, där det ofta är helt omöjligt att utföra ett intellektuellt arbete på grund av alla samtal och påhälsningar från alla håll och kanter. När ska vi få igen friheten och utvecklingsmöjligheterna som lockade många av oss till yrket? Varför ska just lärarna drabbas av övervakning och inlåsning, när som sagt arbetslivet i övrigt går åt andra hållet?

Privat pensionssparande har det inte varit tal om för många (i alla fall inte av oss 50-talister) då lönerna knappt har räckt till att bidra till ett hyfsat familjeliv. Studielånen har definitivt tagit bort all vinst som man möjligen kunde gjort jämfört med andra grupper – det har visat sig i lönejämförelser att de som slutade skolan efter gymnasiet på 70-talet, och istället gick rakt ut i arbetslivet, har en betydligt bättre ekonomisk situation, sett livslönemässigt, än lärarakademikerna.

Nu tycker jag det är dags att säga stopp.

Hur ska vi kompenseras för denna dåliga utveckling? Knappast genom det nya pensionssystemet, och några andra initiativ har jag inte sett tillstymmelse till. Jag tror att det är ett fåtal lärare som klarar att hålla alla bollar i luften, vilket man måste klara i dagens skola, ända upp till 69 års ålder. Det snackas mycket om anpassningar för att vi ska kunna jobba så länge –- hur kommer de att se ut? Jag har inte sett röken av några idéer om detta ännu.

Nu tycker jag det är dags att säga stopp. Om inte kommunerna klarar av att bedriva skolverksamhet, och det gör de oftast inte, så bör ansvaret för skolan gå tillbaka till staten. Jag tycker att vi ska kräva att arbetsgivarna följer avtalen – borde förstås vara en självklarhet – och snabbt se till att arbetsbördan minskar (kanske är det dags för usk igen?), och att vi får en rimlig löneutveckling för alla (och inte bara för vissa, som nu får en tillfällig skjuts med hjälp av ovan nämnda stödinsatser), med ordentliga slutlöner, så att vi kan locka duktig arbetskraft att stanna i skolan.

Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Vi måste återskapa läraryrket och göra det attraktivt ur alla möjliga synpunkter.

Detta kommer antagligen inte att hända om vi inte går ut i strejk – så nu är det kanske dags? Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen!

Anders Åstrand, gymnasielärare och skyddsombud, Österlengymnasiet, Simrishamn

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons