Annons
Agneta Höglund är musiklärare på Solfagraskolan i Huddinge.”Efter 20 år är det fortfarande världens bästa jobb”, säger hon. Foto: Magnus Glans

Därför riskerar undervisningen att ske på olika villkor

Publicerad 19 mars 2018

Fakta

Så ser utbildningarna ut

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

  • Efter utbildningen kan man arbeta med barn i fritidsverksamhet, från förskoleklass till och med årskurs 6. 
  • Inom utbildningen väljer man mellan inriktningarna musik, bild & form och idrott & hälsa och läser 30 hp.  
  • Grundlärare med inriktning fritidshem blir behöriga att undervisa i årskurs 1–6 samt sätta betyg i det valda ämnet. 
  • Inget antagningsprov. 

Ämneslärarprogrammet

  • Examensutgång 7–9 läser 90 hp musik och får behörighet att undervisa i musik i årskurs 1–9. 
  • Examensutgång gymnasiet läser 120 hp musik och blir behöriga att undervisa även i årskurs 1–9. 
  • Samtliga lärosäten som har ämneslärarprogrammet med musikinriktning (och bild) kräver ett godkänt antagningsprov som särskilt behörighetskrav. 

Relaterat

I dag leder olika lärarutbildningar i musik – med vitt skilda krav på förkunskaper – fram till samma behörighet i legitimationen. 
– Vi behöver kvalitetssäkra lärarutbildningen, säger musikläraren Agneta Höglund.

Solfagraskolan i Huddinge, söder om Stockholm. Musikklassrummet. Klockan är strax efter 8 på morgonen men ingen av de 13 sexorna ger några tecken på att vilja slappa lite så här sista dagen före sportlovet. Framför gruppen står musikläraren Agneta Höglund och ger instruktioner samtidigt som hon visar på gitarren hur fingrarna ska pressas mot strängarna. 

– Halsarna mot fönstret, påminner hon. 

– Titta på handen, lyft långfingret, vilket ackord blir det då? Bra! Och så andra handen, kommer ni ihåg? Ner, ner, upp, upp, ner, upp. Ska jag skriva upp det på tavlan, frågar hon innan hon vänder sig om och gör just det.

Snart strömmar ”Cause you’re amazing, just the way you are” ur högtalaren och eleverna får fullt upp med att få fingrarna att lyda när de ska byta mellan de fyra ackorden. 

I dag leder vitt skilda utbildningar i musik fram till samma undervisningsbehörighet i legitimationen. 

För att ta två exempel: 

 En ämneslärare med inriktning gymnasiet och musik som huvudämne blir behörig att undervisa även i årskurs 1–6 och sätta betyg i årskurs 6. Den läraren har läst minst 120 hp musik och genomgått antagningsprov för att belägga gedigna förkunskaper. 

 Men också de som läser till grundlärare i fritidshem, inriktning musik, blir behöriga att undervisa i musik på låg- och mellanstadiet och sätta betyg i sexan. Skillnaden är att dessa lärare läser 30 hp musik och utbildningen saknar krav på förkunskaper. 

Risken är att elever på vissa skolor får en betydligt mer begränsad kunskap.

Ordföranden i Musiklärarnas riksförening, Kristina Stenborg, är kritisk. 

– Man verkar inte riktigt förstå att musikämnet kräver ett gediget kunnande – det är ett brett ämne där både teori och praktik ingår, och det räcker inte att kunna spela lite gitarr och kunna sjunga, säger hon. 

Dagens kunskapskrav i musik är många och digra, säger hon. Och då krävs det ett brett kunnande i ämnet.

– Jag vill påstå att det är omöjligt att hinna få det i en kurs på 30 poäng. Risken är att elever på vissa skolor får en betydligt mer begränsad kunskap jämfört med de elever som har en lärare som läst minst 120 hp musik. Dessutom har man inget antagningsprov på grundlärarprogrammet så i sämsta fall har den blivande läraren bara läst musikämnet upp till åk 9, eftersom estetisk verksamhet på gymnasiet togs bort i Gy 11.

Det är också skillnad mot att läsa 30 hp i svenska eller samhällskunskap menar hon, då dessa ämnen är betydligt mer omfattande och läses både på högstadiet och gymnasiet. 

– Studenterna har haft mycket mer undervisning i dessa ämnen när de själva gick i skolan. Det är en sak som skiljer sig från musik, säger Kristina Stenborg. 

”Bedömningen, som hela tiden måste ske i stunden, underlättas enormt om man har mindre grupper”, säger Agneta Höglund.Agneta Höglund på Solfagraskolan, som är inne på sitt tjugonde år som musiklärare, säger att det fortfarande är ”världens bästa jobb,”, givet att man får rätt förutsättningar. Men hon känner igen den problematik som Kristina Stenborg beskriver. I botten har Agneta Höglund en 4–9-utbildning vilket innebär att hon läst 120 hp musik och gjorde ett omfattande antagningsprov för att komma in på utbildningen. Och även hon är tveksam till om en termins studier verkligen räcker. 

– Jag skulle inte vilja göra detta med mindre än vad jag har med mig, jag tycker nog att jag har nytta av det mesta jag har läst. Jag känner mig enormt trygg i att spela instrument, det är en förlängning av mig själv och inget jag måste tänka på. Och det tar många, många år att komma dit, det är därför jag tycker att det är logiskt att man har antagningsprov. 

Problemet är att det i dag blir slumpmässigt.

”Jag är verkligen imponerad”, blir hennes omdöme till eleverna när de spelat igenom låten och kan ställa tillbaka gitarrerna i skåpen.

Några elever muttrar över ömmande fingertoppar medan en av killarna längst bak utbrister: ”Jag fick verkligen feeling”, halvt för sig självt. 

Men halva lektionen återstår och nu är det dags för piano. Agneta Höglund instruerar, påminner om finger-sättningen när det är dags att öva vid var sitt elpiano med lurarna på – allt för att spara lite på musiklärarens utsatta öron. 

– Traditionellt har det alltid varit antagningsprov och många poäng och jag har nog tänkt att det är det som behövs. Men så kom legitimationsreformen och då var det många grundskollärare som fick behörighet i musik trots att de läst så lite som 7,5 hp. Samtidigt ställer Lgr 11 otroligt mycket högre krav än tidigare läroplaner. Det rimmar lite illa, säger hon.

Agneta Höglund är mycket noga med att betona att det självklart finns ”superkompententa” musiklärare även bland dem som läst enbart en termins musik. 

– Men då har de med sig många års erfarenhet av eget musicerande. Problemet är att det i dag blir slumpmässigt eftersom det inte finns några formella krav på förkunskaper. Lärarutbildningen måste garantera att de som läst den har med sig det som krävs för att kunna undervisa. Jag vet att det finns lärosäten i dag som är extremt seriösa och ambitiösa, där den som håller i det vet vad det innebär att vara musiklärare och knör in så mycket man bara hinner, men ändå, det är bara 30 hp. 

Men att det ingår en termins praktiskestetiskt ämne på fritidshemsutbildningen tycker Agneta Höglund är fantastiskt. 

– Det behövs verkligen. Problemet är att man också får behörighet att undervisa upp till sexan och sätta betyg. Jag tänker att någon slags miniminivå måste vara att läraren kan ämnet motsvarande A-nivå i årskurs 9 om man ska sätta betyg i sexan. Och det är svårt att hinna med på en termins högskolestudier eftersom det inte är några krav på förkunskaper. Men som sagt, självklart finns det de som fixar att undervisa galant. 

Hon ser ytterligare två utmaningar. Ett problem är att studenterna på fritidshemsinriktningen måste välja bild, musik eller idrott. Kanske har man inte alls tänkt sig undervisning. Och så väljer man det alternativ som känns minst dåligt. 

Och när man väl har sin legitimation kan det vara svårt att säga nej till den rektor vill att man ska ta hand om musikundervisningen.

– Det kan nog vara rätt tufft för många utbildade fritidshemslärare som plötsligt ska ta undervisning. Och svårt att säga nej, om man inte vill och man känner att man inte har på fötterna, när man har behörigheten på papper. 

Det är någon slags kvalitetssäkring jag vill åt.

Musiklärarnas Riksförbunds Kristina Stenborg tror att skälen till att man ger behörighet redan efter 30 hp, är bristen på behöriga lärare.  

– Det förbättrar statistiken. Så man får fler som undervisar men som tyvärr inte har det kunnande som jag menar att man behöver för att behålla en hög status på ämnet och ett högt kunnande i skolan, säger Kristina Stenborg. 

– Jag är rädd att vi utarmar ämnet. 

Hur skulle du vilja att det såg ut? 

– De som styr och bestämmer måste erkänna musik-ämnet som ett brett kunskapsämne och inget som man lär sig under en termin. Det fodras mycket mer gedigen kunskap än att kunna några ackord och kunna sjunga lite och vara lite allmänt musikintresserad.

Minst 90 hp musik borde alla blivande musiklärare läsa, säger hon. 

– Och alla musiklärarutbildningar borde föregås av antagningsprov så man säkerställer att musiklärarstuderande har de förkunskaper som krävs. Några blivande fritidspedagoger har kanske det redan i dag, men det vet vi inte eftersom de inte gör något antagningsprov. 

Även Agneta Höglund tycker att det vore en bra idé med antagningsprov på samtliga musiklärarutbildningar. 

– Det är någon slags kvalitetssäkring jag vill åt. Eller så läser man 30 hp men då ska det kanske inte ge behörighet att sätta betyg. Jag tror att problemet är att på en termin hinner du omöjligen spela ett instrument så bra som krävs om du inte har några förkunskaper. Och dessutom ska du kunna leda och lära andra. 

Lektionen närmar sig sitt slut men än finns tid för både sång och rytmik, där eleverna klappar i takt i en komplicerad ramsa. Det har varit högt tempo lektionen igenom, från åskådarplats är det svårt att avgöra om eleverna blivit trötta eller snarare påfyllda med energi.

Vad är höjdpunkten som musiklärare? 

– Det är när det blir musik. Som nu när vi bara satt och klappade och alla gör samma sak, samtidigt. Jag tror att ungarna gillar det också. När vi spelar tillsammans eller bara att vi klappar ihop, det skapar harmoni!  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons