Annons
När eleverna börjar på frisörutbildningen får alla var sin docka med långt hår. Allt eftersom terminen går blir håret kortare och kortare. Foto: Magnus Glans

De klipper till med legitimation

Publicerad 10 november 2017

Fakta

Detta gäller:

Yrkesämnena är undantagna från kravet på legitimation. Det innebär att yrkeslärare – under vissa förutsättningar – får anställas utan tidsbegränsning, undervisa och sätta betyg – även om de saknar legitimation och behörighet att undervisa.

Dock måste den obehöriga läraren ha tillräcklig kompetens för att undervisa i yrkesämnet och bedömas vara lämplig och huvudmannen har ett ansvar att i första hand använda behöriga lärare i undervisningen.

(Björn Åstrands utredning)

Relaterat

Det är hög tid att införa krav på lärarlegitimation för yrkeslärare. Det menar de yrkeslärare som Skolvärlden träffat.
– Vi är lika viktiga som andra lärare. Krav på legitimation är en signal om att inte vem som helst kan göra våra jobb, säger fordonsläraren Uwe Müller.

I frisörsalen på Grillska gymnasiet i Uppsala pågår det som brukar pågå i en salong. Hår tvättas, fönas, lockas och klipps. Den största skillnaden är att de flesta i klassen, så här ett par månader in på första terminen, har ett dockhuvud mellan sig och spegeln.

Det är gemytlig stämning i klassrummet och frisör­lärarna skojar om att de blir lite som en familj. Man får känslan av att här, precis som på en riktig salong, är det lätt att vara öppenhjärtig.

Samtliga frisörlärare på Grillska gymnasiet är legitimerade. Det är ett krav från skolans sida, berättar lärarna, för att kunna sätta betyg samt att kunna bli fast anställd. Men det finns i dag inget generellt krav på legitimation för att undervisa i yrkesämnen. När legitimationsreformen sjösattes 2011 var yrkeslärare, tillsammans med bland andra modersmålslärare, undantagna. Orsaken var att andelen yrkeslärare med pedagogisk högskole­utbildning var så låg att ett krav på legitimation inte ansågs möjligt att genomföra.

Men yrkeslärare borde omfattas av samma legitimationskrav som gymnasiets ämneslärare. Det menar Uwe Müller, legitimerad fordonslärare och aktiv i Lärarnas Riksförbunds ämnesforum för yrkeslärare.

– Problemet med att det inte är samma krav på oss är att det skapar ett a- och b-lag bland lärare. Många yrkeslärare upplever att man är lite av andra klassens lärare.

Krav på legitimation skulle visa att yrkeslärare faktiskt är en del av lärarkåren, säger han.

– På ämneslärare finns det krav att man ska ha legitimation och vara behörig i sitt ämne. Vi behöver inte ens ha behörighet. Självklart kan det finnas duktiga mekaniker som är bra lärare. Men om vi ska ha bra kvalitet på yrkesutbildningen, som det pratas så mycket om, då måste vi ha krav på legitimation. Det är en kvalitets­stämpel på att vi kan det här, säger Uwe Müller.

Yrkeslärarutbildningen omfattar i dag 90 högskolepoäng. För att bli behörig till den krävs, förutom grundläggande behörighet, även kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper.

– Längre tillbaka krävdes inte lika mycket för att bli yrkeslärare. Då kan jag ha viss förståelse för att behörighet inte efterfrågades för oss. Men nuvarande utbildning är likvärdig för kärn­ämneslärare och yrkeslärare och då menar vi att om man kräver av kärnämneslärare att de ska vara legitimerade för att sätta betyg, då borde det rimligtvis vara samma krav för lärare i yrkesämnen, tycker Uwe Müller.

Många yrkeslärare upplever att man är lite av andra klassens lärare.                                                                                 

Frisörlärarna Ann-Sofie Pasalic Nilsebo och Elin Carlsson har slagit sig ner i varsin röd fåtölj utanför klassrummet. De hann båda jobba många år som frisörer innan de sadlade om till lärare och nu diskuterar de skillnaderna mellan sina båda yrken.

De är överens med Uwe Müller om att det vore bra med krav på legitimation även för yrkeslärare.

– Det skulle signalera att utbildning är viktigt och att pedagogik är viktigt. Det är något helt annat att jobba som frisör på salong än att arbeta som frisörlärare.  Yrkena går inte riktigt att jämföra, säger Elin Carlsson.

Ann-Sofie Pasalic och Elin Carlsson.

Hon och Ann-Sofie Pasalic Nilsebo upplever att många frisörer antyder att det borde vara enkelt att undervisa.

– Det finns nog de som tror att det bara är att ställa sig i en grupp och visa hur man gör men så fungerar det förstås inte. Vi måste kunna visa och förklara på en rad olika sätt. Vissa fattar direkt, en del måste man visa en och en, någon måste stå enskilt. Vi undervisar verkligen individuellt.

Därför är lärarutbildningen viktig, menar de.

– Just att man får med sig pedagogiken. Vi måste kunna motivera, anpassa, bedöma och sätta betyg. Vi jobbar med särskilt stöd och extra anpassningar precis som andra lärare och har utvecklingssamtal, skriver omdömen och är mentorer, säger Ann-Sofie Pasalic Nilsebo.

Det finns nog de som tror att det bara är att ställa sig i en grupp och visa hur man gör, men så fungerar det förstås inte.

Både hon och hennes kollegor känner igen sig i det Uwe Müller ger uttryck för, att man ibland kan känna sig lite som andra klassens lärare. De har svårt att ge konkreta exempel, beskriver det mer som en känsla. Någon har fått synpunkter om att det inte skulle vara lika avancerat att undervisa i praktiska ämnen som i teoretiska.

– Men absolut inte från kollegorna här på skolan, mer från samhällets sida, säger Ann-Sofie Pasalic Nilsebo.

Skolverket redovisar inte hur stor andel av yrkeslärarna som plockat ut legitimation. Däremot finns uppgifter på hur stor andel som har en pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 2016/2017 hade 58 procent av yrkeslärarna en examen jämfört med gymnasieskolan som helhet där andelen är 75,9 procent. Framför allt är det stora skillnader mellan olika yrkesämnen. Andelen behöriga yrkeslärare är betydligt högre hos offentliga huvudmän än hos privata.

Ett av de ämnen som ligger sämst till är Uwe Müllers eget område, fordons- och transporttekniska ämnen, där andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning är 46,2 procent. 

Uwe Müller är oroad för vilka konsekvenser det kan få vid betygsättning.

– Det finns en klar risk för att det sätts felaktiga betyg. Jag har sett exempel på när elever fått alldeles för höga betyg, på fel grunder. Vi som är utbildade vet vad vi ska titta på. Den låga behörigheten är ett kvalitetsbekymmer för eleverna. Jag förstår inte hur man från lagstiftarnas sida tar så lätt på det här. Betygsättning är myndighetsutövning och det får alltså nästan vem som helst göra i yrkesämnen. Det tycker jag är allvarligt.

Ett litet första steg har dock redan tagits. Före sommaren överlämnade regeringens utredare Björn Åstrand ett delbetänkande till utbildningsminister Gustav Fridolin där han föreslår att lärare i yrkesämnen ska omfattas av kravet på legitimation. Enligt utredningen bör dagens undantag upphöra 1 juli 2022.

Uwe Müller ser ett stor stort hinder för att detta ska bli verklighet.

– Det vanliga är att man blir yrkeslärare i 35–40-års­ åldern. Då har man viss erfarenhet och kan en del om branschen. Men det är inte ovanligt att en duktig bilmekaniker i den åldern tjänar 40 000 kronor i månaden. Att då ta lån och plugga för att sedan få en lön på 30000 kronor, det är ett stort hinder. Här borde staten gå in och underlätta så att lärare kan plugga utan kostnad. Det går att lösa om viljan finns, säger Uwe Müller.

För frisörlärarna är läget lite annorlunda. Grundlönen för en frisör är ganska låg, utöver den har man provision, och många är egenföretagare. Så vad man tjänar som frisör kan skilja sig mycket åt. Men det frisörlärarna på Grillska gymnasiet framför allt lyfter fram är yrkets många förslitningsskador och risken för allergier.

– Många klarar inte av att jobba som frisör till man är 65 år. Medelåldern för yrkesverksamma frisörer ligger runt 30–35 år. På grund av det väljer man kanske att göra något annat och då är läraryrket ett alternativ. Det är inte lika statiskt och mer skonsamt för kroppen, säger Ann-Sofie Pasalic Nilsebo.

Vägen till att bli yrkeslärare är lång, oftast har man först arbetat några, kanske många, år i yrket, sedan väntar 1,5 år i skolbänken. Det gör att yrkeslärarstudenter ofta har en annan familjesituation och yrkeslärar­kåren är något äldre än andra lärare. Väl i mål har man en gedigen, samlad, kompetens, med sig.

Det talas mycket om att höja yrkesutbildningarnas status. Glömmer man lärarens roll i detta?

– Man missar lärarbiten. Jag träffade dåvarande utbildningsminister Ibrahim Baylan vid ett yrkes-SM. ”Här ser du Sveriges yrkeselit bland ungdomar. Tror du att det bakom varje elev står en autodidakt?” frågade jag. Nej, det är engagerade yrkeslärare.

– Jag tror att vi lockar ungdomar till yrkesprogrammen genom att förstärka yrket och skapa yrkesstolthet och det gör du med engagerade och utbildade lärare som brinner för det här och som fått rätt förutsättningar att göra sitt jobb, säger Uwe Müller.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons