prov_2

Att Skolverket inte längre kan skicka ut de nationella proven låter märkligt, enligt lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Debatt

”Det finns ingen logik i att ställa in proven”

"Att Skolverket skulle sakna adresser till Sveriges skolor är inte ett rimligt skäl att ställa in nationella proven", skriver debattörerna. 

I Dagens Nyheter, lördag 5 september, meddelades att Skolverket varnar för att sekretessen på skolområdet kan leda till att de kommande nationella proven måste ställas in. 

Bakgrunden till uttalandet är att Skolverket från och med 1 september i år, inte längre får publicera statistik om fristående skolor. Detta efter att SCB som samlar in data åt Skolverket, ändrade sin sekretesspolicy och fick stöd för den i domstol. Uppgifter om fristående skolor ska nu betraktas som affärshemligheter och därför sekretessbeläggas. 

Lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.
Lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

I och med detta, bestämde Skolverket att även statistik om kommunala skolor måste sekretessbeläggas, eftersom alla skolor ska hanteras lika.

I praktiken innebär detta bland annat att elever och vårdnadshavare inte får tillgång till den information de behöver vid skolval. Det blir också svårt för Skolinspektionen att granska enskilda skolor, såväl fristående som kommunala. 

Ett av alla problem som uppstått i och med beslutet om sekretess, uppges vara att även adressregistret för landets skolor är sekretessbelagt vilket i sin tur medför att Skolverket inte har tillgång till skolornas adresser och därmed inte kan skicka ut de nationella proven.

Detta låter märkligt, eftersom skolorna själva ansvarar för att beställa de prov som eleverna ska skriva. Årets prov skulle dessutom varit beställda senast den 28 augusti, alltså innan sekretessen infördes.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson belyser ett annat problem, nämligen att en öppenhet kring den nu hemligstämplade statistiken, är ”helt nödvändig för att några av de bärande principerna i skolsystemet ska kunna säkras”. Hela skolsystemet kommer att vackla om inget görs för att häva nuvarande hemligstämpling.

Detta är självklart, men varför kan de nationella proven därmed komma att behövas ställas in? Skolverket har ju tidigare alltid hävdat att de nationella proven inte har som främsta syfte att användas i statistik.

Sedan 2019 ska resultat på nationella prov särskilt beaktas vid betygssättningen i skolan. Anledningen till detta är enligt Skolverket (Skolverkets nya allmänna råd 2018) att proven är ”välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen”.

Om de nationella proven främst har denna officiellt uttalade funktion, alltså att utgöra ett viktigt stöd för lärare i sin betygsättning, vilket i sin tur ska bidra till likvärdighet och rättssäkerhet i skolan – varför då ställa in proven? Att Skolverket skulle sakna adresser till Sveriges skolor är inte ett rimligt skäl, eftersom beställningarna av proven redan ska vara gjorda.

Vi är inga förespråkare av nationella prov, vi har tvärtom flera gånger påpekat att de prov som Skolverket använder för att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygssättning i skolan, inte stämmer överens med hur lärare ska göra vid betygsättning utifrån läroplanen. Vi har exempelvis lyft och problematiserat det faktum att de nationella proven bygger på en mätmodell där provpoäng räknas samman för att sedan bli till ett provbetyg utifrån fastställda gränser, vilket strider mot direktiven i gällande regelverk – såväl läroplan som skollag.

Att de nationella proven har många uppenbara brister, har dock alltid varit svårt att påvisa, eftersom aktuella prov alltid är sekretessbelagda.

Om de nationella proven ställs in detta läsår, är det besynnerligt om Skolverket fortsätter hävda att de nationella proven inte främst finns till för att fungera som ett statligt kontrollinstrument av Sveriges skolor. Det finns ingen logik i att ställa in proven, om dessa verkligen anses vara så viktiga för lärarna och betygsättningen i svensk skola, som Skolverket hävdar.

Helena Forsman Lund, lärare i SO-ämnena
Anna Musikka, lärare i NO-ämnena och matematik

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm