Distansundervisning en juridisk gråzon

– Det vi utgår från är den rättighetslagstiftning som finns till för eleverna, säger Skolinspektionens chefsjurist Marie Axelsson till Skolvärlden.

På små orter kan ett litet elevunderlag göra det i princip omöjligt att rekrytera och ha anställda alla de ämneslärare som krävs. Den problematiken blir än tydligare när kraven på behöriga lärare förstärks. Lösningen kan då vara någon form av distansundervisning. Bristen på regler i skollagen gör dock att det kan vara svårt för huvudmännen att avgöra vilken distansundervisning som uppfyller kraven och vilken som inte gör det.

Till exempel fick en skola i Kramfors nyligen beskedet att den fjärrundervisning i modersmål de erbjuder via videolänk från Uppsala strider mot lagen.

Skolinspektionen kan inte ge något generellt svar, utan menar att det avgörs från fall till fall.

– Vi accepterar att fjärrundervisning förekommer som ett inslag i undervisningen, men den får inte bestå av det enbart. Det handlar om elevens rätt till lärarledd undervisning, och en likvärdig utbildning. Det behövs en fysisk person att kunna vända sig till, och eleverna måste få ha direktkontakt med läraren, säger Marie Axelsson.

En aktuell lagrådsremiss anger att skollagen ska ändras för att komma tillrätta med oklarheterna. Lagen ska innehålla en särskild definition av i vilka fall och hur fjärrundervisning ska få bedrivas. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2015.