Studie: Gymnasievalet starkt präglat av kön och social bakgrund

Kön och föräldrars utbildningsbakgrund styr elevernas gymnasieval kraftigt.
Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
– Det här ger mig och mina kollegor i skolan mer kraft att arbeta med frågan om könssegregationen, säger studie- och yrkesvägledaren David Spak.

En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att elevers gymnasieval fortfarande styrs starkt av kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund.

– I skuggan av samhällsdebatten om det fria skolvalet fortsätter valet av program och ämnen på gymnasiet att bidra till segregation och uppdelning av elever. Gymnasieskolan är extremt könssegregerad och det finns en stor uppdelning avseende föräldrars utbildningsbakgrund, säger Johanna Mellén, som disputerar med avhandlingen, i ett pressmeddelande.

David Spak, studie- och yrkesvägledare och bloggare på skolvärlden.se, tycker att det är viktigt och intressant att frågan om hur kön och social bakgrund styr gymnasievalet lyfts upp genom avhandlingen.

– Även om jag inte blir förvånad av det som läggs fram så är en viktig fråga att belysa, samt att det ger oss en studie man kan luta sig mot. Det här ger mig och mina kollegor i skolan mer kraft att arbeta med frågan om könssegregationen.

Han menar att samverkan och tidig vägledning är en av nycklarna för att arbeta framgångsrikt med just de här frågorna.

– Det är viktigt att studie- och yrkesvägledare och pedagoger samarbetar i skola-arbetslivsfrågor och att vägledningsarbetet börjar tidigt, redan från förskoleklass.

Med utgångspunkt i statistikdatabaser och policydokument har Johanna Mellén studerat hur reformer av gymnasieskolans programorganisation har påverkat ungdomars val.

Hon åskådliggör hur de förändringar som genomförts får konsekvenser för hur elever väljer, som exempelvis när alla nationella program under 1994 gjordes om till att ge högskolebehörighet. Detta ledde till att fler elever med akademiska föräldrar sökte in till yrkesprogram.

– En anledning till detta skulle kunna vara att vissa av yrkesprogrammen sågs som en dubbel möjlighet, att snabbt komma ut i arbetslivet och samtidigt ha möjlighet att senare studera vidare, säger Johanna Mellén.

Avhandlingen belyser även att ungdomars gymnasieval i det stora hela har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet. Elever från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan elever med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Flickor väljer breda högskoleförberedande program eller omsorgsinriktade yrkesprogram, medan pojkar väljer tekniskt orienterade utbildningar.

– Detta får så klart följder för hur det ser ut på arbetsmarknaden, det vill säga att fler kvinnor arbetar med vård- och omsorgsyrken, säger vägledaren David Spak.

Hur ser du på syv-rollen när det kommer till att utmana stereotypa utbildningsval?
 
– Det handlar om, precis som Johanna Mellén tar upp i avhandlingen, att få igång en bredare samhällsdebatt kring det här. Det är ingenting som vi karriärvägledare enkom kan förändra.

”Vi som vägledare har en avgörande roll vad gäller att bredda elevernas syn kring framtiden.”

För vägledarnas del är det viktigt att fortsätta belysa de stereotyper som finns i samhället, påpekar David Spak.

– Det är väldigt viktigt att bryta och utmana stereotyperna och problematisera detta.  När man tar upp det här med elever tycker alla att det som pågår inte är en sund utbildnings- och arbetsmarknad. Vi måste försätta att stötta elever att välja något som de faktiskt vill och att deras intressen ligger inom det området. Vi som vägledare har en avgörande roll vad gäller att bredda elevernas syn kring framtiden.

Avhandlingen tar även upp att yrkesutbildningarnas status tycks sjunka när behörighet till högre utbildning efter avslutat yrkesprogram togs bort år 2011, med följder som lägre antagningspoäng och färre elever från studievana hem.

– Jag och mina syv-kollegor ser att statusen för yrkesprogrammen sjunker. Jag tror att det är en konsekvens av att man tog bort den automatiska behörigheten. Det blir ett extra steg för eleverna att välja till exempelvis svenska 2 och 3, säger David Spak.

Hur önskar du att det i stället skulle se ut?

– Jag vill ha tillbaka att yrkesutbildningarna ska ge en automatisk behörighet. Det tror jag hade varit den bästa vägen att gå. Om man ska höja statusen är det en väg att gå, sedan finns det säkert mycket annat att ta hänsyn till.