Annons

Så kan prao påverkas av coronakrisen

Det har varit en annorlunda vår för många. Jag tänker såklart på corona-pandemin. Försöken att dämpa smittspridningen av covid-19 har minst sagt lamslagit delar av samhället. En konsekvens för många av landets grundskolor har varit att den traditionella praktiska arbetslivsorienteringen (prao) blivit inställd. 

Redan innan pandemin var ett faktum hade jag börjat utforma övningar och aktiviteter för att praktiskt kunna genomföra en teoretisk arbetsmarknadskunskap som komplement till den traditionella prao:n. När pandemin sedan slog till med full kraft handlade det dock kanske mer om substitut för den traditionella prao:n. 

Pandemin har utan tvekan sett till att skolorna har fått tänka om på många plan och det får man tycka och tänka vad man vill om såklart, men en sak jag ser som positiv mitt i pågående pandemi är att en del skolor har ställt om till teoretisk prao. Jag ser det som en jättechans att fortsätta arbeta och utveckla arbetet med teoretisk arbetsmarknadskunskap. 

De skolor som har ställt om och faktiskt genomfört teoretiska inslag av arbetsmarknadskunskap står inför, enligt mig, ett stort och relativt avgörande val. Att behålla de teoretiska inslagen som komplement, eller ta bort de teoretiska inslagen och återgå helt till den traditionella prao:n. 

Min skola genomförde under v.19 en teoretisk arbetsmarknadskunskap för årskurs 8. Den tre dagar långa teoretiska prao:n invigdes av barn- och ungdomsnämndens ordförande och fortsatte sedan med digitala studiebesök och föreläsningar från olika yrkesverksamma däribland en TV-journalist, en teknisk chef, en projektledare inom bygg och en marknadschef. Under de tre dagarna fick eleverna också se filmer, bland annat ”Världen förändras” från Svenskt Näringsliv och olika yrkesfilmer.

Eleverna fick också ta del av lektioner och föreläsningar om yrkeskunskap, bristyrken, framtidens arbetsmarknad och lektioner där de skulle utforska yrken. Normer och stereotyper kopplat till yrken fanns såklart också på schemat. 

Hade jag stått inför ett beslut att fortsätta med teoretisk arbetsmarknadskunskap eller helt återgå till den traditionella prao:n hade beslutet varit mycket enkelt. Självklart skulle jag behålla den teoretiska arbetsmarknadskunskapen. Skolor och huvudmän behöver arbeta mycket mer strukturerat och systematiskt med prao utifrån konceptet före, under och efter. 

Två-tre dagars teoretisk arbetsmarknadskunskap som inledning inför det praktiska momenten skulle vara ett ypperligt inslag av förarbete. Jag upplever själv att elever ofta är oförberedda och dåligt rustade inför en prao-period på en arbetsplats. Jag har försökt vända på det, men inte fått något riktigt gehör. En av konsekvenserna av corona-pandemin är att man har behövt ställa om praktiska inslag till teoretiska. Precis det som behövs, enligt mig.

Jag hoppas att de skolor som genomfört teoretisk prao under våren kommer att fortsätta med det som ett komplement till traditionell prao. Och jag hoppas att de skolor som inte genomfört teoretisk prao låter sig inspireras och inför det som komplement. För våra unga behöver rustas bättre inför en spännande, men ständigt föränderlig arbetsmarknad.

Reagera på inlägget:

Vägledning av hög kvalitet kan förebygga gymnasieavhoppen

I veckan öppnade gymnasievalet för landets niondeklassare. Hösten har präglats av nervositet, betygshets och betygsstress. Vilken är den bästa skolan? Vilken skola kräver högst betyg för antagning? Oroliga elever har sökt vägledning hos mig. Vissa elever har sökt vägledning flera gånger i veckan. En del elever har jag behövt arbeta uppsökande mot. Vikten av en god och kvalitativ vägledning blir påtaglig, men nu ska vi inte prata om vikten av vägledning. För det verkar ändå inte nå fram till beslutsfattare.

Nu ska vi prata om att gymnasievalet inte handlar om att komma in på gymnasiet. Nåväl, det gör det ju till viss del såklart, men lika viktigt som det är att ha tillräckliga poäng till det gymnasieprogram och inriktning man vill gå, lika viktigt är det att man tar sig ut på andra sidan. Därför är det av största vikt att elever får hjälp och vägledning att göra ett gymnasieval som motsvarar deras mål och ambitioner samt matchar deras intressen, önskemål och förmågor i så stor utsträckning som möjligt.

Så många som en tredjedel av gymnasieeleverna tar inte examen, skriver både SCB och Lärarnas Riksförbund. 100 655 elever lämnade gymnasiet våren 2018. Av dessa fick endast 66 378 gymnasieexamen, skriver Lärarnas Riksförbund. 

Det innebär att 34 277 elever inte klarade sin gymnasieexamen. En gymnasieexamen är ofta vägen in i arbetslivet. Utan en gymnasieexamen har man förlorat en viktig entrébiljett. Utan en gymnasieexamen saknar man ofta reella chanser att få ett jobb. Istället får många leva med oro över framtiden, utan gymnasieexamen, utan jobb. Det här ökar risken för socialt utanförskap och får enorma konsekvenser för samhället och åsamkar oerhört personligt lidande för individen.

Enligt SCB anger ungdomarna själva att skoltrötthet är den i särklass största anledningen till att de inte fullföljer gymnasiet. Därför är det viktigt att vi arbetar för att främja skolnärvaro och elevernas motivation och förebygga skoltrötthet, problematisk skolfrånvaro redan i grundskolan. 

Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram, utan att det även handlar om att orka ta sig igenom hela programmet och anskaffa sig en gymnasieexamen.

Skolavhopp kostar samhället många miljarder kronor årligen och det finns stora ekonomiska vinster i att öka genomströmningen i gymnasieskolan och förebygga skolavhopp. Skandias stiftelse, Idéer för livet, presenterar i en rapport en total samhällsförlust av 53 miljarder kronor per årskull till följd av avsaknaden av gymnasieutbildning. Mer om hur man gjort den beräkningen går att läsa i den länkade rapporten. 

Studie- och yrkesvägledare har en viktig stödjande roll i elevernas gymnasieval och vi kan både vägleda och informera eleverna så att valet till gymnasieskolan blir välinformerat genomtänkt och välgrundat. En vägledning av hög kvalitet kan förebygga avhopp från gymnasieskolan och jag är övertygad om att det leder till stora samhällsekonomiska vinster och en ökad livskvalité.

Reagera på inlägget:

Barns ambitioner begränsas av könsstereotyper

När ska beslutsfattare, huvudmän och chefer förstå vikten av ett tidigt, systematiskt och kontinuerligt arbete med skola-arbetsliv? Många studier visar på att ungas yrkesaspirationer begränsas av inte minst könsstereotyper och socioekonomisk bakgrund utan även av att barn redan i tidig ålder gör avgränsningar i sina yrkesambitioner. En ny rapport från OECD visar att barns yrkesaspirationer grundar sig i könsstereotyper. Utöver det står det även att läsa i rapporten att föräldrar är en stor påverkansfaktor för barnen i deras yrkesaspirationer.

I den internationella studien "Drawing the future" uppger mindre än 1% av barnen som deltog att de hört talas om det jobb de drömmer om att arbeta med, genom en yrkesverksam som besökt skolan. Studien, som också kommer fram till att barn redan vid sju års ålder gör begränsningar i sina framtida yrkesval, visar tydligt på vikten av tidig studie- och yrkesvägledning. Vikten av att barn får möjlighet att träffa yrkesverksamma under sin skoltid, för att bredda deras handlingshorisonter, blir väsentlig. Unga personer behöver bekanta sig med och få mer information om fler yrken och branscher. Därför är det viktigt att man börjar arbetet med skola-arbetsliv redan i grundskolans lägre årskurser och att arbetet är kontinuerligt och systematiskt, vilket även Skolinspektionen trycker på.

Studien fastställer också att det är först under de senaste åren som beslutsfattare faktiskt tagit barns tidiga yrkesaspirationer och karriärföreställningar på allvar. Men det är inte direkt några nya slutsatser att barn redan i tidig ålder gör begränsningar i sina yrkesaspirationer och att barns uppfattningar om vissa yrken och karriärer kan cementeras i ung ålder. En vägledningsteori, som den amerikanska professorn i pedagogisk psykologi vid University of Delaware, Linda Gottfredson, står bakom visar på att barn vid 6-8 års ålder blir medvetna om arbetsroller och att de tilldelar dessa kön. Flertalet studier har under de senaste decennierna kommit fram liknande slutsatser.

Studierna har betonat att barns ambitioner ofta formas och begränsas av könsstereotyper, socioekonomisk bakgrund och framför allt vad och vilka yrken de känner till. Ny forskning visar också på att flickor vid sex års ålder börjar associera smarthet med män. Detta kan på sikt påverka ungas motivation och ansträngningar i skolan.

I skollagen står det väldigt tydligt att alla elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklass ska ha tillgång till vägledning (Skollag 2010:800 2 kap. 29 §). I läroplanen för grundskolan framhävs det också att skolan ska arbeta för att motverka att elevernas studie- och yrkesval begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund är det viktigt att vi börjar arbeta tidigt med skola-arbetsliv, med andra ord studie- och yrkesvägledning.

Hur många studier och rapporter ska det krävas innan beslutsfattare, huvudmän och chefer inser vikten av tidig vägledning och skapar förutsättningar och arenor för att detta ska bli genomförbart? Ett systematiskt och kontinuerligt skola-arbetslivsarbete som börjar redan i årskurs ett, för att säkerställa en verksamhet där både skollagen och de riktlinjer som finns i de nationella styrdokumenten kan följas.

Reagera på inlägget:

Vi måste vägleda föräldrarna – inte bara eleverna

Relaterat

Det pratas ofta om stärkt vägledning för eleverna i grundskolan, vilket visserligen verkligen behövs. Men det är en särskild målgrupp jag skulle vilka belysa lite extra, som ibland kanske är i mer behov av vägledning och stöd än eleverna.

Som vägledare i grundskolan möter jag ofta elever som är osäkra kring sin framtid och som behöver hjälp och stöttning i en period i livet som innefattar stora val. Elever som står inför sitt gymnasieval utsätts för en mängd yttre påverkansfaktorer.

En stor påverkansfaktor är faktiskt det egna hemmet. Jag kan se att det inte är helt ovanligt att elevernas val reproducerar vårdnadshavarnas utbildningsvägar. När jag pratar med vårdnadshavare märker jag även att deras förhållningssätt till gymnasiet och dess olika program i flera fall styr eleverna mot de teoretiska programmen, också kallade högskoleförberedande program.

Jag hör ofta ”vet du inte vad du ska välja, så välj ett brett program så du håller alla dörrar öppna” eller ”vill du studera vidare, välj inte ett yrkesprogram, då kan du inte studera på högskolan efteråt”.

Inget av det är naturligtvis sant. Men vem börjar inte tveka på sitt val om de hör att vissa val ”stänger dörrar” eller att man ”inte kan studera vidare”. Det här är ett osunt förhållningssätt till gymnasievalet och har sannolikt sin grund i bristfälliga eller ouppdaterade kunskaper kring dagens gymnasieskola. 

En rapport från Region Kronoberg visar att vårdnadshavare spelar en viktig roll i gymnasievalet och att det finns en risk att deras syn på de olika gymnasieprogrammen och vad de leder till är förlegad. I rapporten rekommenderar man att man arbetar riktat mot vårdnadshavare för att nå ut med information om gymnasiet och vad de olika utbildningsvalen innebär för framtiden. 

Att vårdnadshavare spelar en viktig roll i de ungas gymnasieval har även James Dresch och Anders Lovén kommit fram till i en studie, där det framgår att nästan hälften av de tillfrågade unga uppger att vuxna i deras närhet haft en stor betydelse för deras val. Detta går att läsa mer om i Lisbeth Lundahls bok, ”Att bana vägen för framtiden” (kapitel 3, Vägen efter grundskolan).

Samtidigt som vi behöver stärka vägledningen för våra unga så att de får reflektera kring sig själva, sina styrkor, intressen och potential i relation till framtida utbildning och yrkesliv, så måste vi rikta ett större fokus mot de personer som av naturliga skäl är personer som unga har hög tillit till och lyssnar till när det gäller råd kring livet och framtiden, nämligen vårdnadshavarna.

Vårdnadshavare kan påverka unga som står inför sitt gymnasieval både direkt och indirekt bland annat genom hur man talar om gymnasiet och uttalade och outtalade förväntningar. Tiderna förändras och när de som är vuxna idag skulle välja gymnasiet såg det helt annorlunda ut och det behöver vi vara ödmjuka inför, men samtidigt är det oerhört viktigt att vi lyckas upplysa om hur det ser ut i dagens verklighet.

Att gymnasieskolan ser annorlunda ut idag och att valet till gymnasiet är komplext. Det är inte hållbart att elever som är osäkra på vad de ska välja för gymnasieprogram ska få höra att de bör välja till exempel ett naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt program för att ”hålla alla dörrar öppna”. Det är inte hållbart dels för att det inte är sant, dels för att det på sikt kan få konsekvenser för såväl individ som samhälle.

För mig blir det tydligt att vägledningen måste stärkas. Både för de unga, men även för deras vårdnadshavare, så att gymnasievalet ska bli så välinformerat och underbyggt som möjligt och utgå från de ungas intressen, potential och vilja.

Det är 15-åringarna som ska välja till gymnasiet, studera och ta examen. Ingen annan. Vuxna i deras närhet är oerhört viktiga personer och det är viktigt att vi hittar strategier för att ge vårdnadshavare mer och bättre information om de olika gymnasieprogrammen och möjligheterna efter utbildningen samt stöd inför gymnasievalet, då deras råd betyder mycket för de unga.

Relaterat

Reagera på inlägget:

Syv är ett bristyrke – utan arbetstillfällen

Relaterat

Studie- och yrkesvägledare. Ett bristyrke, eller kanske snarare ett framtidsyrke. För bristyrken är ju framtidsyrken. Men för en blomstrande framtid krävs det ju också arbetstillfällen.

Nyligen blev studie- och yrkesvägledare kategoriserat som ett bristyrke av Saco. Tittar man på Arbetsförmedlingens prognoser så råder det i de allra flesta delar av landet liten eller mycket liten konkurrens om studie- och yrkesvägledarjobben, vilket också är en tydlig indikator på att det råder brist på studie- och yrkesvägledare. Samtidigt kan man hitta ynka 31 utannonserade tjänster via Platsbanken. Hur går det ihop? Ett bristyrke utan arbetstillfällen.

Skollagen är tydlig. Alla elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses (Skollag 2010:800 2 kap. 29 §). För att anställas utan tidsbegränsning krävs en utbildning avsedd för sådan verksamhet, helt enkelt en studie- och yrkesvägledarexamen (skollag 2010:800 2 kap. 30 §). Om man inte har en adekvat utbildning får man anställas ett år i taget.

Det här är en av orsakerna, enligt min mening, till det låga antalet utannonserade tjänster trots statusen ”bristyrke”. Jag anser att skollagen ger för stora friheter att uppfylla kraven för studie- och yrkesvägledning. Så som lagen är utformad idag menar jag att huvudmän medvetet eller omedvetet kan sätta elevernas rätt till adekvat och kvalitativ vägledning ur spel. Möjligheten att kunna anställa en obehörig vägledare äventyrar vägledningen för elever. En behörig studie- och yrkesvägledare har en treårig universitetsutbildning i ryggsäcken, något en obehörig saknar. Vi som är behöriga har läst vägledningsteorier och har fått mycket praktisk övning i yrket. Vi är experter inom vårt område.

Med dagens lagstiftning kan en lärare, elevassistent eller vaktmästare, ja egentligen vem som helst arbeta med studie- och yrkesvägledande arbetsuppgifter. Så kan det inte fortsätta. Vem som helst kan inte arbeta som vägledare och bör inte få arbeta som vägledare. Så som jag tolkar skollagen ska tjänster, som i dagsläget besitts av obehöriga vägledare, annonseras ut efter ett år, men jag är nästan helt säker på att huvudmän och skolledare fuskar kring detta och låter anställningen fortsätta. Det skulle innebära att man medvetet bryter mot skollagen. Det blir såklart billigare, men på sikt får bristande studie- och yrkesvägledning samhällsekonomiska konsekvenser.

En annan orsak till att det finns så få utannonserade tjänster tror jag är att många studie- och yrkesvägledare sliter på horribla tjänster med ett högt elevantal och orimlig arbetsbelastning. Många vägledare idag arbetar på flera skolor och ansvarar för långt över 500 elever på en heltidstjänst. När man läser utannonserade tjänster ser man inte sällan deltidstjänster med lika hög arbetsbelastning som en heltidstjänst. Skulle man anställa på rimliga tjänster skulle sannolikt behovet av studie- och yrkesvägledare öka med det dubbla. Istället för att satsa väljer man att rationalisera bort och ”effektivisera” och det tillåter ju skollagen med dess luddiga formuleringar.

Jag anser att det krävs en skärpning i skollagen vad gäller behörighet. Man ska inte kunna anställas utan behörighet, men även jag ser det orimliga i att detta skulle kunna bli verklighet på kort sikt, då det krävs att fler studie- och yrkesvägledare examineras än vad som är möjligt med dagens tre lärosäten.

På sikt behövs det dock en skärpning av skollagen, för att säkerställa kvalitén på vägledningen. För att minska studie- och yrkesvägledares arbetsbörda behöver huvudmannen och skolledare skapa rimliga och hållbara tjänster, vilket också skulle möjliggöra för fler anställningar. Men det är såklart en budgetfråga. Och för att lösa det krävs det att skolan drivs med en budget som satsar på skolan istället för att göra nedskärningar och lägga effektiviseringskrav.

Men tills dess att något av ovanstående sker är och förblir studie- och yrkesvägledare ett bristyrke utan arbetstillfällen.

Relaterat

Reagera på inlägget:

Sidor