”Vad roligt att du vill börja hos oss på NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm. Vi ser fram emot att ta emot våra nya elever i årskurs 1 i augusti 2021.” Så inleds ett brev från gymnasieskolan i Stockholm och som skickats ut till blivande gymnasister.  Alltså elever i årskurs 9, oftast 15-åringar.

NTI Vetenskapsgymnasiet är dock inte ensamma med att skicka ut, det som jag kommer att kalla vilseledande information.

Från den kommunala gymnasieskolan, Thorildsplans gymnasium, skickades ett mejl till blivande gymnasister som inleds med: ”Vad roligt att du valt just oss som gymnasieskola till hösten.” Breven avslutas på liknande sätt: ”Vi ser fram emot att tillsammans med dig få vara en del av din resa mot nya utmaningar, kunskaper och vill göra dina tre gymnasieår till något riktigt bra.” respektive ”vi ser fram emot att träffa dig i augusti.”

Jag som arbetar i grundskolan och dagligen träffar elever i årskurs nio som är mitt uppe i valet till gymnasiet får se den direkta konsekvensen av att vissa gymnasieskolor väljer att skicka ut vilseledande information. Elever kommer till mig, överlyckliga och glada för att de har blivit ”antagna” till den gymnasieskola de helst vill gå på. Jag förstår direkt att det är något som inte stämmer eftersom även elever, som vid det senaste terminsbetyget, saknade behörighet till det sökta programmet också får detta brev. Jag ber alltid eleven att ta med brevet eller visa mejlet med informationen så att jag kan läsa det med egna ögon och hjälpa eleverna att tolka informationen.

Det går sedan åt otaliga timmar att förklara för elever att de faktiskt inte blivit antagna till någon gymnasieskola ännu och att slutbeskedet kommer först i juli. ”Men det står ju att de ser fram emot att träffa mig i augusti?” Ja, det gör ju det. En olycklig, men antagligen högst medveten formulering. Eleverna reagerar olika när jag förklarar och hjälper dem tolka informationen som de fått. Känslorna är många, ledsamhet, besvikenhet eller irritation.

Hela vårterminen jobbar jag med att informera om de viktiga datumen som gäller för gymnasievalet. Bland annat datumet för slutantagningen. Det datum Gymnasieantagningen satt som datum då eleverna ska få veta vilket gymnasium de blivit antagna till. Därför blir det oerhört olyckligt och kontraproduktivt när vissa gymnasieskolor skickar ut brev med vilseledande information och som eleverna enkelt kan tolka som ett antagningsbesked.

Den vilseledande informationen som skickas ut kan såklart även få konsekvenser på lång sikt. Det vore inte konstigt om eleverna tolkar informationen som ett antagningsbesked. Om elever inte synar informationen i sömmarna eller har vuxna som kan hjälpa dem att tolka informationen, ser jag att det finns en överhängande risk att de lever i tron om att de har en plats på gymnasieskolan, som skickar ut informationen, till hösten.

En allvarlig konsekvens kan bli att eleverna känner sig säkra i gymnasievalet, de kanske tappar motivation till den sista tiden i grundskolan eller väljer att inte lägga in garderingsval i sin ansökan. Den värsta tänkbara konsekvensen, som jag kan se det, är såklart att eleverna står utan gymnasieplats till hösten. Den vilseledande informationen kan alltså få konsekvenser på kort och lång sikt för både individ och samhälle.

Jag har förståelse för att gymnasieskolorna konkurrerar om eleverna och att alla skolor vill fylla sina lediga platser, men det här är inte rätt sätt. Det här är det absolut sista våra elever i nian behöver. Gymnasievalet enkom är energikrävande nog och eleverna har förutom valet till gymnasiet tillräckligt mycket annat att tänka på den sista tiden i högstadiet. Varken eleverna eller jag som karriärvägledare har lust eller ork att lägga värdefull tid och energi på detta. Gymnasieskolor måste omedelbart sluta att skicka ut vilseledande information. Skärpning.

Brevet från NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm, som skickades till elever i årskurs 9.
Brevet från NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm, som skickades till elever i årskurs 9.
Kommentera

Något som är så fantastiskt med mitt jobb som studie- och karriärvägledare är den stora kreativa friheten jag har på min skola. Det är otroligt viktigt för att kunna skapa en meningsfull och värdeskapande verksamhet med avseende på studie- och karriärvägledning.

Igår hade jag några spännande timmar på stan tillsammans med kollegan Frida Klar! Även det här läsåret kommer våra elever inte att kunna genomföra traditionell PRAO. Våra skolor kommer genomföra alternativa upplägg för PRAO och som ett led i detta begav vi oss ut på stan för att träffa olika yrkesverksamma personer och spela in korta filmer.

Filmerna lyfter olika yrken, utbildning och vilka egenskaper som är bra inom yrket. Att vi som vägledare får besöka, ta del av och uppleva olika verksamheter skapar ett betydligt bättre underlag för oss att kunna vägleda och skapa hopp för våra elever.

Igår besökte vi bland annat Riksdagen och träffade Roger Haddad, riksdagsledamot, 1:a vice ordförande i utbildningsutskottet och skolpolitisk talesperson för Liberalerna. Vi hade många bra och givande samtal om studie- och yrkesvägledning. Hur är det att arbeta som politiker? Vad behöver man för utbildning?

Vi skapade under besöket tre olika filmer för vårt arbete med skola-arbetsliv, en film riktad till F–6, en film riktad till 7–9 och en film avsedd för arbete med alternativ PRAO. Filmerna kan med fördel användas inom arbetet med samhällskunskap då innehållet uppfyller delar av det centrala innehållet för ämnet.

Vi passade även på att träffa en polis, en IT-tekniker och en pensionär, som fick berätta om sitt gedigna yrkesliv innan pension. Detta resulterade i flera små, korta yrkespresentationer, som kommer användas i vårt arbete med alternativ PRAO. Dessutom fick vi chans att ta del av två anläggningsarbetares väg till yrket, vilket inte på något sätt var spikrak. Vi pratade om vikten av lärlingsutbildningar och hur viktigt det är med särskilt stöd och anpassningar i grundskolan. Utanför Svea Hovrätt träffade vi en ordningsvakt och en advokat för att prata om deras yrke och vägen dit.

Ett par timmars äventyr på stan har resulterat i att vi utökat vår förståelse och kunskap om olika yrken, branscher och vägar dit! Det gynnar både vår egen professionsutveckling, men framför allt kan vi skapa och utveckla en bra och meningsfull vägledningsverksamhet som skapar hopp och framtidstro!

Se filmen med Roger Haddad här.

Kommentera

Jag tog examen 2016 och sedan dess har jag aktivt arbetat för att synliggöra och utveckla vägledarprofessionen, bland annat genom föreläsningar och debatter i det offentliga rummet.

För mig är det viktigt att mina kollegor har det bra på sina arbetsplatser, både att de mår bra och att de har en dräglig arbetsmiljö. Just arbetsmiljö och bra arbetsvillkor är något som alltid intresserat mig och för mig har det alltid varit självklart att vara medlem i facket.

För varje år som jag har varit verksam studie- och karriärvägledare har jag insett att det finns mycket att kämpa för – för att få en bra arbetsmiljö och skapa en förståelse för den kompetens som vägledare besitter. Ensam kan jag möjligtvis förändra och förbättra min egna arbetsmiljö, men jag vill förbättra arbetsmiljön och villkoren även för mina kollegor. Det kan jag inte göra själv. Här blir facket otroligt viktigt.

Att vilja förändra saker, helst allt på en gång och helst igår, har nog alltid varit min akilleshäl. Det är ju inte fysiskt möjligt, det kan ju vilken dödlig som helst se. ”Vill du förändra på riktigt, engagera dig fackligt” sa en god vän till mig när vi träffades efter jobbet en sommardag för en tid sedan. Det var något jag tog till mig och funderade på. Några veckor senare drog skolupproren genom Sverige som en virvelvind och jag engagerade mig mycket i vägledarnas ”SYVupproret”.

Det blev vår 2020. Jag började åter fundera på att engagera mig mer fackligt, pratade med kollegor och min familj. Under våren fick jag frågan om att kandidera till rollen som syv-representant i LR Järfälla. Det var då jag tog steget att börja engagera mig mer fackligt. Någon månad senare beslutade årsmötet att jag skulle få rollen och jag påbörjade mitt uppdrag. Det var ett spännande och givande arbete att sammankalla och samverka med kommunens vägledare, påverka och jobba för en ännu bättre arbetsmiljö.

Nu, nästan ett år senare, våren 2021, är det drygt tre månader sedan jag avslutade min anställning i Järfälla och började arbeta på Årstaskolan i Stockholms stad. Det har även blivit dags att styra in på nästa steg i den fackliga farleden.

Det var med glädje jag mottog frågan om jag kunde tänka mig att kandidera till en plats i styrelsen för den lokala syv-föreningen inom LR Stockholm. Svaret var självklart, ja. Ja, det kan jag tänka mig.

På årsmötet, som genomfördes måndagen 22 mars, blev jag invald i styrelsen. Jag ser på mitt nya uppdrag med ny energi och engagemang. Det ska bli väldigt intressant och lärorikt att få engagera mig än mer fackligt och få chansen att lyfta syv-frågor och påverka min och mina kollegors arbetsmiljö.

Kommentera

Det är ett nytt år och vi tar nya tag. Det blir ljusare för varje dag och vaccinet är på väg ut i samhället. Det är mycket som ser ut att ljusna, men vi lever fortfarande mitt i en pandemi. Speciella tider kräver speciella lösningar. I vår skulle årskurs 8 gått ut på prao, men det är såklart något vi måste tänka till kring. Tänka om och tänka nytt.

Redan under föregående år ställde vi om och tänkte nytt, men i år kan vi utveckla det vi skapade föregående läsår och termin. Parallellt med gymnasievalet så sitter jag och planerar för olika alternativ till prao och vi har landat i att vi ska genomföra olika teoretiska och digitala alternativ.

Jag är i början av planeringsstadiet, så just nu sitter jag med långa listor på övningar, aktiviteter och föreläsningar som potentiellt kan genomföras. Nästa steg är att utveckla aktiviteter och övningarna så de rimmar väl med läroplanen och det centrala innehållet. Alla aktiviteter och övningar ska ha en pedagogisk tanke för att skapa mervärde och meningsfullhet för eleverna.

Aktiviteter som kopplar till normkritik, arbetsmarknadskunskap, framtidskompetenser varvat med föreläsningar är givet. Allt för att stärka elevernas valkompetens. Den teoretiska delen av arbetsmarknadskunskap som jag nu kommer sitta och ta fram tillsammans med mina lärarkollegor är något som jag har sett att eleverna är i behov av, alldeles oavsett genomförandet av ”traditionell” prao eller inte. Det praktiska behöver varvas med teori. Den kombinationen är av största betydelse och är oslagbar. 

Mitt mål under den här våren är att skapa ett paket av teoretisk arbetsmarknadskunskap med en stor bank av aktiviteter och övningar, föreläsare, filmer och annat bra. Med hjälp av den banken kan vi på skolan sedan aktivt arbeta med den teoretiska delen av arbetsmarknadskunskapen i anslutning till ”traditionell” prao när det åter blir möjligt att genomföra det.

Det är speciella tider och det kräver speciella lösningar. 

Kommentera

Coronapandemin har tagit ett nytt grepp om vårt samhälle. Sverige har infört skärpta rekommendationer och riktlinjer att förhålla sig till. Många är oroliga och jag som vägledare är nog inte ensam om att sälla mig till kategorin oroliga. 

Vägledare träffar ofta mängder av individer dagligen. Nu under hösten står till exempel niondeklassare inför det kommande gymnasievalet och vägledare i grundskolan träffar således väldigt många olika individer varje dag i enskilda samtal. 

Samtidigt träffar vägledare i andra verksamheter, så som SFI, stöd och matchning, vuxenutbildning, folkhögskola, universitet och högskola med flera, många olika individer dagligen. Vägledningssamtalen utförs inte sällan på kontor med lite utrymme. 

En annan del av en vägledares yrkesutövning är att delta på möten. Vi deltar i många möten, som genomförs i allt ifrån små och trånga konferensrum till lite mer luftigare utrymmen, men som kanske fortfarande saknar möjlighet till att hålla önskvärt avstånd till andra deltagare.  

Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten löper studie- och yrkesvägledare den näst högsta risken att diagnostiseras med covid-19. Störst risk löper rektor vid förskola, grundskola och gymnasieskola. 

I rapporten, som gjorts för att få en ökad kunskap om förekomsten av covid-19 i olika yrkesgrupper inom skolan, har Folkhälsomyndigheten samkört persondata från anmälningar med bekräftad covid-19 med register över yrkesklassificering vid SCB. Folkhälsomyndigheten slår fast att barn fortsatt utgör en liten andel av de rapporterade covid-19-fallen i Sverige och att skolan och kontakten med barngrupper inte utgör någon särskild riskmiljö för smittspridning. 

Statsepidemiolog Anders Tegnell poängterar dock att det finns skillnader mellan olika yrkesgrupper och att skillnaderna kan bero på flera olika saker. Däribland hur många och nära kontakter man har i sin yrkesroll. Som studie- och yrkesvägledare har man väldigt många olika och nära kontakter i sin yrkesutövning och därför är det kanske inte är så konstigt att vi är en yrkesgrupp i skolan som löper en relativt högre risk att diagnostiseras med covid-19. 

Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida att det är angeläget att skolorna fortsätter att hållas öppna. Utbildningsminister Anna Ekström är av liknande åsikt och vid en presskonferens under torsdagen meddelade hon att hon vill att skolorna ska vara öppna så länge det är möjligt. 

Men Ekström betonar också på presskonferensen att skolan inte bara är en plats för lärande för eleverna, utan också en arbetsplats för lärare och annan skolpersonal. Hon poängterar att lärare och annan skolpersonal SKA kunna arbeta hemifrån när de inte måste vara på plats. På presskonferens sa Ekström även att hon inte vill behöva ta del av historier där skolpersonal behövt genomföra möten i trånga utrymmen, som kunnat genomföras digitalt.

Ett stort ansvar vilar på arbetsgivarnas axlar och jag har förståelse för att det sannolikt inte är helt lätt att ta stora och viktiga beslut i den här frågan, men arbetsgivarna behöver ta vägledares oro på allvar och se över vilka situationer som absolut kräver fysisk närvaro av studie- och yrkesvägledare och vilka situationer som inte kräver det. Mycket av det en studie- och yrkesvägledare arbetar med kan ske på distans. Till exempel möten med kollegor, vårdnadshavare och näringslivet. 

Arbetsgivare bör stämma av med studie- och yrkesvägledarna hur de ser på sin arbetssituation och vad de anser kan ske på distans med bibehållen kvalitet och likvärdighet. Det finns goda exempel på vägledare som genomför både individuella vägledningssamtal, lektioner och informationstillfällen via digitala hjälpmedel och får stöd och förutsättningar för det av sin arbetsgivare. 

Medan distansarbetet för vägledare fungerar bra på en del skolor finns det vägledarkollegor som vittnar om att arbetsgivare inte tillåter dem att arbeta med något på distans, utan ställer in en flaska handsprit på rummet och nöjer sig med det, en del får inte ens handsprit, utan får bekosta det själva. Det här anser jag vara under all kritik med tanke på det exceptionella samhällsläget vi lever i. 

Varje arbetsgivare måste ta sitt ansvar och möjliggöra för vägledare att kunna arbeta på distans när fysisk närvaro inte är ett absolut måste. Tillsammans kan vi minska antalet resande i kollektivtrafiken, minska antalet fysiska möten mellan personer och därmed också minska smittspridningen. Vägledning kan ske på distans, och bör ske på distans i den mån det är möjligt, inte minst i skuggan av en pandemi. 

Kommentera
David Spak
David Spak

David Spak arbetar som studie- och yrkesvägledare på en F-9-skola. Han har ett stort intresse och engagemang för vägledning i yngre åldrar, och anser att kontinuerlig vägledning redan från förskoleklass är ett viktigt inslag för att utveckla elevernas valkompetens. Han brinner också för informations- och kommunikationsteknik (IKT) i vägledning och anser att det är ett viktigt inslag för en vägledning i framkant. Hans blogg berör framför allt kontinuerlig vägledning och IKT i vägledning.

Arkiv

Välj år/månad