Många branscher står inför stora problem i frågor som rör kompetensförsörjning och det pratas om att unga ska välja ”rätt” gymnasieprogram. Val och väljande är mer komplext än att välja ”rätt” eller ”fel” program. En ungdom ska inte välja ett gymnasieprogram enbart utifrån sitt betygsvärde. Konsekvensen blir att ungdomen kanske avbryter sina studier och inte tar sig igenom programmet om hen inte varken har ett intresse eller känner motivation för den valda utbildningen.

Skolans jobb är inte att matcha unga, mot deras vilja, utifrån arbetslivets behov. Däremot är det viktigt att vi låter unga få prova på och ge dem förutsättningar att anskaffa sig konkreta erfarenheter av arbetslivet, så att de kan utveckla sina förmågor och skapa sig bra underlag för att kunna fatta väl genomtänkta och medvetna val av framtida utbildning och yrkesinriktning.

För att på sikt trygga kompetensförsörjningen, få en högre måluppfyllelse i grundskolan samt en högre genomströmning på gymnasiet behöver studie- och yrkesvägledningen stärkas, vilket bland annat Svenskt Näringsliv lyfter fram i en nyutgiven rapport.

Jag landar alltid i två väsentliga punkter när det kommer till ökad kompetensförsörjning. Den första är en ökad integrering av skola-arbetsliv i undervisningen och den andra en stärkt studie- och yrkesvägledning. Skolan ska ha ett strukturerat samarbete med omvärlden, ge förutsättningar för samverkan skola-arbetsliv och omhänderta elevers och studenters karriärlärande som del av skolans uppdrag. Allt enligt skollag, läroplaner och av Skolverket utgivna allmänna råd. Unga ska även ges möjligheter att i grundskolan, under gymnasier och som stöd under eftergymnasiala utbildningar, få adekvat, motivationshöjande och meningsfull vägledning.

Jag saknar idag konkreta förslag på hur studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan kan stärkas och systematiseras, men en proposition behöver inte vara långt borta. I januari 2019 presenterades den statliga utredningen Framtidsval – Karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4).

Tyvärr tycks arbetet med att bereda utredningens förslag ha avstannat, kanske till följd av covid-19-pandemin. Det är olyckligt att vi ofrivilligt och på grund av rådande omständigheter står stilla i ett så viktigt arbete. Utredningen är gedigen och förslag med avstamp i utredningen skulle stärka och ge förutsättningar för att systematisera skolans studie- och yrkesvägledning. Bland annat föreslår utredningen ett tydligare krav på att individuell vägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen, en förstärkning av det generella vägledningsperspektivet i skolans olika ämnen samt att studie- och yrkesvägledning blir ett inslag med tilldelad tid. Det handlar enligt förslaget om 80h schemalagd studie- och yrkesvägledning på högstadiet, som föreslås benämnas Framtidsval.

Jag skulle gärna se att man lägger ut de timmarna redan från årskurs 4 och uppåt för att dels systematisera elevers karriärlärande tidigt, dels respektera stoffträngseln i högstadiets ämnen.

Branschernas intresseorganisationer och skolans olika professioner vill alla få fart på elevers karriärvägledning och utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle förtjänar att omhändertas av riksdag och regering, så att vi kan sätta segel i utvecklingsarbetet. Tiden går och det är våra elever och studenter, morgondagens medarbetare, som får ta den hårdaste smällen av att utredningen är i pausläge.

Kommentera

Regeringen förslår i en proposition till riksdagen att alla gymnasiala yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet för studier vid högskola.

Ett bra och mycket viktigt förslag om du frågar mig. Jag tror att det är ett viktigt steg för att på sikt öka kompetensförsörjningen. Idag råder det på flera håll i landet brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft och skolminister Lina Axelsson Kihlblom uttrycker det som ett av de största mest akuta problemen på svensk arbetsmarknad i dag.

Genom regeringens förslag är jag övertygad om att de gymnasiala yrkesprogrammen kommer upplevas som mer attraktiva av en större andel unga. Även om det här förslaget enkom sannolikt inte kommer tillgodose branschernas kompetensförsörjningsbehov till fullo, är jag övertygad om att det är en bit på vägen.

Jag träffar ungdomar och vårdnadshavare dagligen och möter frågor, funderingar och farhågor kring gymnasievalet. ”Blir jag behörig till högskolan?” är i särklass den vanligaste frågan jag får från elever som funderar på att söka till ett yrkesprogram. Även om alla elever har rätt att välja till de kurser som krävs för grundläggande behörighet finns det en osäkerhet hos både elev och vårdnadshavare kring just behörigheten, vilket inte är så konstigt eftersom gymnasieskolor gör olika abrovinker och lösningar som skiljer sig åt från skola till skola.

”Skapar mer likvärdighet”

Det skapar en osäkerhet kring den grundläggande behörigheten och medför att väldigt många av de elever som funderat på att välja ett yrkesprogram i slutändan ändå inte väljer detta utan väljer istället ett högskoleförberedande program.

Därför tycker jag att det är positivt att regeringen lägger fram det här förslaget vilket, som jag ser det, skulle skapa mer likvärdiga möjligheter för landets elever att få grundläggande behörighet med sig efter ett yrkesprogram.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023, så min förhoppning är att elever som väljer yrkesprogram från höstterminen 2023, får den grundläggande behörigheten till högskolan med sig, utan att behöva fundera på vilka kurser de behöver lägga till.

Men för att öka kompetensförsörjningen på kort och lång sikt är jag helt övertygad om att det även krävs två andra saker. Nämligen en ökad integrering av skola-arbetsliv i undervisningen och en stärkt studie- och yrkesvägledning.

Därför ser jag fram emot att regeringen framöver ger förslag på hur studie- och yrkesvägledningen i landets skolor kan stärkas och utvecklas.

Kommentera

Fredag den 8 oktober är det Vägledningens dag. När visade du senast din studie- och yrkesvägledare uppskattning? Sa något fint? Berömde upplägget av en lektion i skola-arbetsliv? Lyfte fram något du tycker studie- och yrkesvägledaren gjort extra bra under den senaste månaden, terminen eller läsåret? På min skola arrangerar vi en tipspromenad och en framtidsmässa om yrken och utbildning för att stärka elevernas valkompetens. Vad gör ni på era arbetsplatser?

 Passa på att uppmärksamma Vägledningens dag på just din arbetsplats! Runt om i landet kämpar dagligen 1 095 vägledare på landets grundskolor och nästan lika många, 1 015 vägledare, på landets gymnasieskolor. Dessutom arbetar det vägledare inom en mängd andra verksamheter, bland annat med arbetsmarknadsinsatser, ungdomar och unga vuxna utan sysselsättning, universitet, högskolor och vuxenutbildning. Visa dem uppskattning. Vägledningens dag är ett perfekt tillfälle för hela skolan att fundera kring hur var och en arbetar med skola-arbetsliv. Genomför man studiebesök? Lyfter man olika möjligheter till arbete nationellt och/eller internationellt? På vilket sätt integreras skola-arbetsliv i ämnesundervisningen?

Studie- och yrkesvägledare är en relativt liten yrkesgrupp och vi växer sakta men säkert för varje år. Men vi har en ganska lång väg kvar att gå. Med hjälp av Skolverkets och Sveriges officiella statistik kan vi räkna om antalet anställda vägledare till heltidstjänster och då blir det endast 741 stycken i grundskolan respektive 723 stycken i gymnasieskolan. Av dessa är endast 73% av vägledarna i grundskolan behöriga, det vill säga att de har en studie- och yrkesvägledarexamen. En yrkesexamen får en vägledare efter tre års studier på universitet. För gymnasieskolans del är andelen behöriga vägledare aningen större där 82% är behöriga.

”Det är för dåligt – vi kan bättre”

En vägledare i grundskolan ansvarar för i genomsnitt 482 elever i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan för 500 elever. Det är för dåligt. Vi kan bättre. Vi måste sträva efter att öka andelen behöriga studie- och yrkesvägledare, att obehöriga vägledare erbjuds studera för behörighet och att vägledarna ansvarar för ett rimligt antal elever. Om vi på riktigt vill jobba för en ökad kompetensförsörjning och minskat personligt lidande och socialt utanförskap, vilket är en sannolik konsekvens av exempelvis avhopp från gymnasieskolan, behöver vi satsa på studie- och yrkesvägledning.

Idag uppmärksammar vi alla studie- och yrkesvägledare i landet. För idag är det Vägledningens dag.

 

Kommentera

Med relativt enkla medel kan gymnasieskolans yrkesprogram generera studenter med en grundläggande högskolebehörighet. Något som togs bort 2011, vilket medfört ett minskat antal sökande till yrkesprogrammen. För att få en grundläggande högskolebehörighet från ett yrkesprogram i dagsläget behöver eleverna vara noga med att se till så att de får läsa svenska 2 och 3 samt engelska 6.

Jag är övertygad om att det här är ett steg som både elever och vårdnadshavare kan uppleva som både jobbigt, förvirrande och försvårande när det kommer till valet av gymnasieprogram och skola. Jag märker att yrkesprogram väljs bort till förmån för högskoleförberedande program och en anledning till det upplever jag är just att eleverna upplever en osäkerhet kring om och hur de får eller kan få en grundläggande högskolebehörighet från yrkesprogrammen.

Därför ser jag väldigt positivt på det förslag som regeringen lägger fram till Riksdagen, vilket Anna Ekström berättar om för SVT. Förslaget innebär att alla nationella gymnasieprogram ska ge en grundläggande högskolebehörighet. Det skulle även möjliggöra för fler elever att även kunna anskaffa sig särskilt behörighet redan under gymnasietiden.

”Fler elever skulle kunna nå sina drömmar och mål”

Som karriärvägledare träffar jag också många företrädare för yrkesbranscher och i samtal med dem blir det uppenbart att de är oroade över kommande kompetensförsörjning, vilket inte är så konstigt då det är relativt få elever som söker till yrkesprogram, även om lokala och regionala variationer förekommer.

I Sverige råder det idag en stor brist på arbetskraft inom hantverksyrken och yrken som generellt kräver praktiska färdigheter. Svenskt näringsliv presenterade i våras en rapport som visar på att det saknas 18 000 studerande på gymnasiets yrkesprogram i förhållande till det förväntade kompetensförsörjningsbehovet, något SVT rapporterar om.

Regeringens förslag om att alla nationella gymnasieprogram ska bli högskoleförberedande tror jag definitivt kan bidra till att fler elever ser yrkesprogrammen som realistiska alternativ.

Det skulle gynna kompetensförsörjningsbehoven och jag tror även att fler elever skulle kunna nå sina drömmar och mål. I förslaget från regeringen ska elever, istället för att behöva lägga till behörighetsgivande kurser, kunna välja att ta bort dessa.

Om förslaget blir verklighet skulle det sannolikt bli enklare för mig som karriärvägledare att både vägleda och informera inför gymnasievalet och eleverna skulle välja mellan 18 nationella program, inte mellan sex högskoleförberedande och tolv yrkesförberedande, som det är uppdelat idag. Vid gymnasievalet skulle alltså fokus kunna förskjutas från högskoleförberedande eller inte till elevernas faktiska intressen.

Kommentera

”Vad roligt att du vill börja hos oss på NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm. Vi ser fram emot att ta emot våra nya elever i årskurs 1 i augusti 2021.” Så inleds ett brev från gymnasieskolan i Stockholm och som skickats ut till blivande gymnasister.  Alltså elever i årskurs 9, oftast 15-åringar.

NTI Vetenskapsgymnasiet är dock inte ensamma med att skicka ut, det som jag kommer att kalla vilseledande information.

Från den kommunala gymnasieskolan, Thorildsplans gymnasium, skickades ett mejl till blivande gymnasister som inleds med: ”Vad roligt att du valt just oss som gymnasieskola till hösten.” Breven avslutas på liknande sätt: ”Vi ser fram emot att tillsammans med dig få vara en del av din resa mot nya utmaningar, kunskaper och vill göra dina tre gymnasieår till något riktigt bra.” respektive ”vi ser fram emot att träffa dig i augusti.”

Jag som arbetar i grundskolan och dagligen träffar elever i årskurs nio som är mitt uppe i valet till gymnasiet får se den direkta konsekvensen av att vissa gymnasieskolor väljer att skicka ut vilseledande information. Elever kommer till mig, överlyckliga och glada för att de har blivit ”antagna” till den gymnasieskola de helst vill gå på. Jag förstår direkt att det är något som inte stämmer eftersom även elever, som vid det senaste terminsbetyget, saknade behörighet till det sökta programmet också får detta brev. Jag ber alltid eleven att ta med brevet eller visa mejlet med informationen så att jag kan läsa det med egna ögon och hjälpa eleverna att tolka informationen.

Det går sedan åt otaliga timmar att förklara för elever att de faktiskt inte blivit antagna till någon gymnasieskola ännu och att slutbeskedet kommer först i juli. ”Men det står ju att de ser fram emot att träffa mig i augusti?” Ja, det gör ju det. En olycklig, men antagligen högst medveten formulering. Eleverna reagerar olika när jag förklarar och hjälper dem tolka informationen som de fått. Känslorna är många, ledsamhet, besvikenhet eller irritation.

Hela vårterminen jobbar jag med att informera om de viktiga datumen som gäller för gymnasievalet. Bland annat datumet för slutantagningen. Det datum Gymnasieantagningen satt som datum då eleverna ska få veta vilket gymnasium de blivit antagna till. Därför blir det oerhört olyckligt och kontraproduktivt när vissa gymnasieskolor skickar ut brev med vilseledande information och som eleverna enkelt kan tolka som ett antagningsbesked.

Den vilseledande informationen som skickas ut kan såklart även få konsekvenser på lång sikt. Det vore inte konstigt om eleverna tolkar informationen som ett antagningsbesked. Om elever inte synar informationen i sömmarna eller har vuxna som kan hjälpa dem att tolka informationen, ser jag att det finns en överhängande risk att de lever i tron om att de har en plats på gymnasieskolan, som skickar ut informationen, till hösten.

En allvarlig konsekvens kan bli att eleverna känner sig säkra i gymnasievalet, de kanske tappar motivation till den sista tiden i grundskolan eller väljer att inte lägga in garderingsval i sin ansökan. Den värsta tänkbara konsekvensen, som jag kan se det, är såklart att eleverna står utan gymnasieplats till hösten. Den vilseledande informationen kan alltså få konsekvenser på kort och lång sikt för både individ och samhälle.

Jag har förståelse för att gymnasieskolorna konkurrerar om eleverna och att alla skolor vill fylla sina lediga platser, men det här är inte rätt sätt. Det här är det absolut sista våra elever i nian behöver. Gymnasievalet enkom är energikrävande nog och eleverna har förutom valet till gymnasiet tillräckligt mycket annat att tänka på den sista tiden i högstadiet. Varken eleverna eller jag som karriärvägledare har lust eller ork att lägga värdefull tid och energi på detta. Gymnasieskolor måste omedelbart sluta att skicka ut vilseledande information. Skärpning.

Brevet från NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm, som skickades till elever i årskurs 9.
Brevet från NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm, som skickades till elever i årskurs 9.
Kommentera
David Spak
David Spak

David Spak arbetar som studie- och yrkesvägledare på en F–9-skola. Han har ett stort intresse och engagemang för vägledning i yngre åldrar, och anser att kontinuerlig vägledning redan från förskoleklass är ett viktigt inslag för att utveckla elevernas valkompetens.

Han jobbar också för att utveckla den generella vägledningen där vägledningen blir ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen, stärkt samverkan och samarbete mellan skolans personal kring vägledningsuppdraget samt en stärkt koppling mellan skolan och arbetslivet.

Arkiv

Välj år/månad