Positivt förslag med högskolebehörighet på alla gymnasieprogram

Med relativt enkla medel kan gymnasieskolans yrkesprogram generera studenter med en grundläggande högskolebehörighet. Något som togs bort 2011, vilket medfört ett minskat antal sökande till yrkesprogrammen. För att få en grundläggande högskolebehörighet från ett yrkesprogram i dagsläget behöver eleverna vara noga med att se till så att de får läsa svenska 2 och 3 samt engelska 6.

Jag är övertygad om att det här är ett steg som både elever och vårdnadshavare kan uppleva som både jobbigt, förvirrande och försvårande när det kommer till valet av gymnasieprogram och skola. Jag märker att yrkesprogram väljs bort till förmån för högskoleförberedande program och en anledning till det upplever jag är just att eleverna upplever en osäkerhet kring om och hur de får eller kan få en grundläggande högskolebehörighet från yrkesprogrammen.

Därför ser jag väldigt positivt på det förslag som regeringen lägger fram till Riksdagen, vilket Anna Ekström berättar om för SVT. Förslaget innebär att alla nationella gymnasieprogram ska ge en grundläggande högskolebehörighet. Det skulle även möjliggöra för fler elever att även kunna anskaffa sig särskilt behörighet redan under gymnasietiden.

”Fler elever skulle kunna nå sina drömmar och mål”

Som karriärvägledare träffar jag också många företrädare för yrkesbranscher och i samtal med dem blir det uppenbart att de är oroade över kommande kompetensförsörjning, vilket inte är så konstigt då det är relativt få elever som söker till yrkesprogram, även om lokala och regionala variationer förekommer.

I Sverige råder det idag en stor brist på arbetskraft inom hantverksyrken och yrken som generellt kräver praktiska färdigheter. Svenskt näringsliv presenterade i våras en rapport som visar på att det saknas 18 000 studerande på gymnasiets yrkesprogram i förhållande till det förväntade kompetensförsörjningsbehovet, något SVT rapporterar om.

Regeringens förslag om att alla nationella gymnasieprogram ska bli högskoleförberedande tror jag definitivt kan bidra till att fler elever ser yrkesprogrammen som realistiska alternativ.

Det skulle gynna kompetensförsörjningsbehoven och jag tror även att fler elever skulle kunna nå sina drömmar och mål. I förslaget från regeringen ska elever, istället för att behöva lägga till behörighetsgivande kurser, kunna välja att ta bort dessa.

Om förslaget blir verklighet skulle det sannolikt bli enklare för mig som karriärvägledare att både vägleda och informera inför gymnasievalet och eleverna skulle välja mellan 18 nationella program, inte mellan sex högskoleförberedande och tolv yrkesförberedande, som det är uppdelat idag. Vid gymnasievalet skulle alltså fokus kunna förskjutas från högskoleförberedande eller inte till elevernas faktiska intressen.

Kommentera
David Spak
David Spak

David Spak arbetar som studie- och yrkesvägledare på en F–9-skola. Han har ett stort intresse och engagemang för vägledning i yngre åldrar, och anser att kontinuerlig vägledning redan från förskoleklass är ett viktigt inslag för att utveckla elevernas valkompetens.

Han jobbar också för att utveckla den generella vägledningen där vägledningen blir ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen, stärkt samverkan och samarbete mellan skolans personal kring vägledningsuppdraget samt en stärkt koppling mellan skolan och arbetslivet.

Arkiv

Välj år/månad

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm