Annons

Så kan prao påverkas av coronakrisen

Det har varit en annorlunda vår för många. Jag tänker såklart på corona-pandemin. Försöken att dämpa smittspridningen av covid-19 har minst sagt lamslagit delar av samhället. En konsekvens för många av landets grundskolor har varit att den traditionella praktiska arbetslivsorienteringen (prao) blivit inställd. 

Redan innan pandemin var ett faktum hade jag börjat utforma övningar och aktiviteter för att praktiskt kunna genomföra en teoretisk arbetsmarknadskunskap som komplement till den traditionella prao:n. När pandemin sedan slog till med full kraft handlade det dock kanske mer om substitut för den traditionella prao:n. 

Pandemin har utan tvekan sett till att skolorna har fått tänka om på många plan och det får man tycka och tänka vad man vill om såklart, men en sak jag ser som positiv mitt i pågående pandemi är att en del skolor har ställt om till teoretisk prao. Jag ser det som en jättechans att fortsätta arbeta och utveckla arbetet med teoretisk arbetsmarknadskunskap. 

De skolor som har ställt om och faktiskt genomfört teoretiska inslag av arbetsmarknadskunskap står inför, enligt mig, ett stort och relativt avgörande val. Att behålla de teoretiska inslagen som komplement, eller ta bort de teoretiska inslagen och återgå helt till den traditionella prao:n. 

Min skola genomförde under v.19 en teoretisk arbetsmarknadskunskap för årskurs 8. Den tre dagar långa teoretiska prao:n invigdes av barn- och ungdomsnämndens ordförande och fortsatte sedan med digitala studiebesök och föreläsningar från olika yrkesverksamma däribland en TV-journalist, en teknisk chef, en projektledare inom bygg och en marknadschef. Under de tre dagarna fick eleverna också se filmer, bland annat ”Världen förändras” från Svenskt Näringsliv och olika yrkesfilmer.

Eleverna fick också ta del av lektioner och föreläsningar om yrkeskunskap, bristyrken, framtidens arbetsmarknad och lektioner där de skulle utforska yrken. Normer och stereotyper kopplat till yrken fanns såklart också på schemat. 

Hade jag stått inför ett beslut att fortsätta med teoretisk arbetsmarknadskunskap eller helt återgå till den traditionella prao:n hade beslutet varit mycket enkelt. Självklart skulle jag behålla den teoretiska arbetsmarknadskunskapen. Skolor och huvudmän behöver arbeta mycket mer strukturerat och systematiskt med prao utifrån konceptet före, under och efter. 

Två-tre dagars teoretisk arbetsmarknadskunskap som inledning inför det praktiska momenten skulle vara ett ypperligt inslag av förarbete. Jag upplever själv att elever ofta är oförberedda och dåligt rustade inför en prao-period på en arbetsplats. Jag har försökt vända på det, men inte fått något riktigt gehör. En av konsekvenserna av corona-pandemin är att man har behövt ställa om praktiska inslag till teoretiska. Precis det som behövs, enligt mig.

Jag hoppas att de skolor som genomfört teoretisk prao under våren kommer att fortsätta med det som ett komplement till traditionell prao. Och jag hoppas att de skolor som inte genomfört teoretisk prao låter sig inspireras och inför det som komplement. För våra unga behöver rustas bättre inför en spännande, men ständigt föränderlig arbetsmarknad.

Reagera på inlägget:

Vägledning av hög kvalitet kan förebygga gymnasieavhoppen

I veckan öppnade gymnasievalet för landets niondeklassare. Hösten har präglats av nervositet, betygshets och betygsstress. Vilken är den bästa skolan? Vilken skola kräver högst betyg för antagning? Oroliga elever har sökt vägledning hos mig. Vissa elever har sökt vägledning flera gånger i veckan. En del elever har jag behövt arbeta uppsökande mot. Vikten av en god och kvalitativ vägledning blir påtaglig, men nu ska vi inte prata om vikten av vägledning. För det verkar ändå inte nå fram till beslutsfattare.

Nu ska vi prata om att gymnasievalet inte handlar om att komma in på gymnasiet. Nåväl, det gör det ju till viss del såklart, men lika viktigt som det är att ha tillräckliga poäng till det gymnasieprogram och inriktning man vill gå, lika viktigt är det att man tar sig ut på andra sidan. Därför är det av största vikt att elever får hjälp och vägledning att göra ett gymnasieval som motsvarar deras mål och ambitioner samt matchar deras intressen, önskemål och förmågor i så stor utsträckning som möjligt.

Så många som en tredjedel av gymnasieeleverna tar inte examen, skriver både SCB och Lärarnas Riksförbund. 100 655 elever lämnade gymnasiet våren 2018. Av dessa fick endast 66 378 gymnasieexamen, skriver Lärarnas Riksförbund. 

Det innebär att 34 277 elever inte klarade sin gymnasieexamen. En gymnasieexamen är ofta vägen in i arbetslivet. Utan en gymnasieexamen har man förlorat en viktig entrébiljett. Utan en gymnasieexamen saknar man ofta reella chanser att få ett jobb. Istället får många leva med oro över framtiden, utan gymnasieexamen, utan jobb. Det här ökar risken för socialt utanförskap och får enorma konsekvenser för samhället och åsamkar oerhört personligt lidande för individen.

Enligt SCB anger ungdomarna själva att skoltrötthet är den i särklass största anledningen till att de inte fullföljer gymnasiet. Därför är det viktigt att vi arbetar för att främja skolnärvaro och elevernas motivation och förebygga skoltrötthet, problematisk skolfrånvaro redan i grundskolan. 

Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram, utan att det även handlar om att orka ta sig igenom hela programmet och anskaffa sig en gymnasieexamen.

Skolavhopp kostar samhället många miljarder kronor årligen och det finns stora ekonomiska vinster i att öka genomströmningen i gymnasieskolan och förebygga skolavhopp. Skandias stiftelse, Idéer för livet, presenterar i en rapport en total samhällsförlust av 53 miljarder kronor per årskull till följd av avsaknaden av gymnasieutbildning. Mer om hur man gjort den beräkningen går att läsa i den länkade rapporten. 

Studie- och yrkesvägledare har en viktig stödjande roll i elevernas gymnasieval och vi kan både vägleda och informera eleverna så att valet till gymnasieskolan blir välinformerat genomtänkt och välgrundat. En vägledning av hög kvalitet kan förebygga avhopp från gymnasieskolan och jag är övertygad om att det leder till stora samhällsekonomiska vinster och en ökad livskvalité.

Reagera på inlägget: