elvira_lowenadler_debatt

Elvira Löwenadler, läser naturvetenskapligt program med inriktning medicin på Bäckängsgymnasiet i Borås och aktiv i Moderata ungdomsförbundet.

Debatt

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt. ”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Nära var femte grundskoleelev är inte behöriga till gymnasiet och var tredje gymnasieelev tar inte examen. Siffrorna är oroande och allt fler unga står utan behörighet till högskola eller universitet. Lärare är undervisningens viktigaste resurs och med försämrade kunskapsresultat, fler nyanlända och fler elever som i behov av stöd spelar lärarna en avgörande roll i elevernas framtid.

De flesta unga kan intyga att många undervisande lärare inte kan, på ett okomplicerat sätt, förklara hur dem gör eller svara på enkla frågor. Elever som blir undervisade av lärare med låg kunskap inom ämnet löper högre risk att inte klara av de kunskapskrav dem ställs emot. För att vända den negativa resultatutvecklingen i både grund- och gymnasieskolan bör kraven på lärarna, alltså bör kraven på lärarutbildningen höljas. Idag är behörighets gränsen för lärarutbildningen godkänt i kärnämnena. Ett E, godkänt, är alltså det som krävs för att undervisa i de ämne som studenten valt att utbilda sig inom. Det är rent av skadligt att tumma på kraven på lärare på det sätt som det görs nu, eftersom om lärarens kunskapsnivå inte är tillräckligt hög kommer eleverna inte att erhålla tillräckliga kunskaper för vidare studier eller för att få en gymnasieexamen. Det bör därför vara ett krav att lärarstudenter har minst C i gymnasiebetyg på de ämnen som dem vill undervisa i för att garantera god förkunskap och en hög nivå på undervisningen.

Kraven på lärarutbildningen bör inte bara höjas för en bättre standard på utbildning utan också för alla ungdomars skull. Det är lärarna som bidrar till att elever får den kunskap de behöver och motiverar eleverna. Därför bör lärare inte bara vara booksmart, dem ska också kunna lära ut, ha goda interaktiva förmågor samt motivera elever som inte vill studera eller som har det svårt. För att garantera att lärare har goda interaktionsförmåga samt kan agera ledare bör lärarutbildningen även fokusera på detta. Ett färdighetsprov eller ett lämplighetsprov bör därför göras innan examination för att se till att den blivande undervisande läraren har det som krävs för att undervisa, lära ut och motivera elever.

En höjning av kraven innebär nödvändigtvis inte att lärarbristen ökar.

De som ställer sig emot en höjning av lärarutbildningens krav nämner ofta att vi inte har råd med att göra antagningen svårare då vi har en lärarbrist på över 60 000 lärare i Sverige inom ett par år. De hävdar att en höjning av kraven skulle göra att bristen stiger ännu mer och att allt fler skolor står utan examinerade lärare. Då lärarbristen bidrar till att nivåerna på undervisningen inte är jämn i landet leder detta till att elever går ut med olika nivåer av kunskap men med ungefär samma betyg. Det gör då att de elever som fått ett högre betyg för lägre kunskap riskerar att inte klara sig vid högre studier som exempelvis gymnasiet eller universitetet. Därmed bör kraven inte höjas då det skulle innebära färre lärarstudenter och allt fler obehöriga vikarier runt om i landet.

Men en höjning av kraven innebär nödvändigtvis inte att lärarbristen ökar. Det går att undvika och det måste göras genom att göra läraryrket mer attraktivt. En lönehöjning för alla lärare oavsett vilken skola man arbetar på i landet. Arbetsbelastningen bör även minska för lärare, lärare ska vara lärare och inget annat. Därför bör det även anställas lärarassistenter. Dessa kan arbeta administrativt med det som lärarna inte hinner med som exempelvis fylla i betygsmatriser, rätta prov, uppdatera lärplattformen eller annat administrativt arbete som tar tid från undervisning. Således får lärare en lägre arbetsbelastning vilket leder till mer tid åt undervisning samt extra resurser till de elever som är i behov av mer stöd. Nya jobb öppnas även upp och kan bidra till att fler ungdomar kommer in i arbetslivet vilket gynnar både skolorna men också samhället.

Det är dags att vi tar tag i Sverige. Sveriges kunskapsresultat försämras allt mer och en stabilare utbildningsbas måste bli grunden för svensk utbildning, däribland lärarna. Lärarna är pelaren som håller upp undervisning och är de som skapar möjligheter för ungdomar. Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem.

Elvira Löwenadler, läser naturvetenskapligt program med inriktning medicin på Bäckängsgymnasiet i Borås och aktiv i Moderata ungdomsförbundet

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm