Enkät: Så ser facket på skolåret 2019/2020

Pär Boström, biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Örebro.

1. Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

– 2019 har inneburit fortsatta nedskärningar inom skolan i Örebro kommun och en fortsatt tuff arbetsmiljö och hög arbetsbelastning för lärare och studie- och yrkesvägledare. 2019 skär man ner inom förskolan och skolan med 72 miljoner.

– Barn och elevantalet har ökat rejält från och med 2018. Ökningen av barn och elevantalet förväntas hålla i sig 2019 och framåt. Kompensationen för volymökningar i förskola och skola i budget har varit densamma sedan 2016 med 60 miljoner kr. Det innebär att för de verkliga volymökningarna kompenseras inte skolverksamheterna

– Skolverkets dystra statistik visar att 2019 var drygt 22 procent av eleverna i kommunens grundskola i Örebro inte behöriga till ett nationellt gymnasieprogram (och då yrkesprogram). Skolresultaten visar återigen behovet av att tydligt styra resurserna dit de bäst behövs. Likvärdigheten måste öka och lärarna måste få reella förutsättningar att genomföra utbildningsuppdraget. Om inte lärarna har möjlighet att sätta in stödet när det behövs så kommer det aldrig gå att vända utvecklingen. 

2. Vad kan bli bättre 2020?

– Det som måste bli bättre under 2020 är de låga skolresultaten, andelen elever som blir behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, måste bli högre och att andelen gymnasieelever som avlägger en gymnasieexamen måste öka. 

– Ständiga nedskärningar inom skolan måste upphöra. Dessa ständiga nedskärningar är påfrestande för skolverksamheten eftersom det ställs politiska höga krav på skolverksamheterna som inte går att infria med ständiga nedskärningar. Resurser och behov måste anpassas. Det måste finnas balans mellan resurser och krav.

– Läraryrket måste uppvärderas och erfarna lärare måste få en bättre löneutveckling, detta är ett viktigt område som måste omhändertas långt mycket bättre av arbetsgivaren 2020. Sambandet om en positiv livslöneutveckling och ökad lönespridning är viktig för att kunna rekrytera och behålla lärare.

Niclas Wahlgren kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Karlshamn.

1. Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

– Skolåret 2019 har varit mycket turbulent. Året började med att politiken lade ett besparingskrav på grundskola och gymnasie/vux som helt ändrade förutsättningarna från den budget som tagits några månader tidigare. Detta medförde stor oro och har belastat alla chefer och stor del av personalen mycket hårt. Strax efter sade förvaltningschefen upp sig.

– Politiken röstade igenom förslag från en förvaltning i upplösning. Det fick verksamhetschefen i gymnasiet att i princip säga: ”vi klarar inte budgetkrav”. Då förklarade gymnasienämnden att de inte hade förtroende för verksamhetschefen och han köptes ut. Förvaltningen svarade med ett misstroende mot samma nämnd och det ledde till att ordförande och vice ordförande i gymnasienämnden lämnade sina platser. Samtidigt fick vi en tf förvaltningschef som bromsade en del fattade beslut då de inte vilade på arbetsrättslig grund.

– När vi trodde att det skulle lugna ner sig framåt sommaren så slutade tf förvaltningschef och en ny förvaltningschef rekryterades utan korrekt samverkan. Samtidigt har vi bytt en handfull rektorer, flertalet har bytt arbetsgivare. Budgetarbetet blev rörigare ingen hade grepp vad som kunde utföras och vad det skulle ge för eventuella förbättringar i underskottet, men så i slutet av oktober sköt ks/kf till en rejäl slant och det prognostiserade underskottet blir troligen rätt lågt trots allt. Men verksamheten går på knäna, extra stödåtgärder är ytterligt svårt att få idag. Nästkommande budget pekar på nya stora besparingar.

– Under denna turbulenta tid har vi trots allt fått igenom en ganska lyckad löneöversyn, där de prioriterade områden som finns nämnda i Hök 18 fått visst genomslag. HR-chef och LR har här en gemensam syn. Arbetet förväntas fortsätta under löneöversynen 2020.  Vi har även sjösatt ett nytt samverkansavtal. Vi fick till slut genom att vi skulle få samverka med varje rektor. Implementeringen går dock trögt på grund av stor personalomsättning på alla nivåer. 

2. Vad kan bli bättre 2020?

– Som du förstår kan nog egentligen allt bli bättre. Tyvärr pekar kommande års budgetar på fortsatta besparingar. Förhoppningen är dock att med stabilare ledning så kanske iallafall processen kring risk och konsekvensanalyser kan gå hyfsat korrekt till. Det finns iallafall intentioner till att samverkan kring detta är på gång.

– Personalen är verkligen värd ett bättre år, de jobbar och sliter på alla nivåer, kom med en kommunal budget som saknar resurser och fortsatt ökade krav från staten ser läget tungt ut.Löneöversynen hoppas vi på, där erfarenhet ska prioriteras, allt enligt HÖK18. Samverkan på rektorsnivå kommer förhoppningsvis igång och ger därmed förutsättningar att möta och bemöta besparingar så att arbetsmiljön påverkas negativt så lite det går.

Anna Carlsson, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Härryda kommun.

1. Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

– Skolåret 2019 i min kommun har handlat mycket om aktiviteter för bättre styrning. Inom politiken har man inrättat en helt ny nämnd och håller på att hitta formerna för dess arbete, skolchefen är också ganska ny och vi har fört mycket dialog om styrningsfrågor och hur det kan bli bättre i framtiden. I budgeten har LR varit aktiva med att försöka minimera nedskärningar och drivit att det borde ske riskanalyser med skyddsombud före budgetbeslut. Vi har engagerat oss i ekonomistyrningen via statsbidrag, bl.a. likvärdig skola, och även faktiskt i frågor om rektorers förutsättningar – eftersom omsättning och bristande introduktion får direkta konsekvenser för våra medlemmar. 

2. Vad kan bli bättre 2020?

– Under 2020 hoppas vi att mer rutiner och riktlinjer som är samverkade med oss kommer att komma på plats. Med den personalomsättning som finns, så behöver det finnas stadga i dokument om vad som gäller. Vi hoppas att pendeln kommer att svänga från alltför mycket fokus på enskilda dialoger mellan medarbetare och chef, till gemensamma överenskommelser och riktlinjer, så att man inte behöver lägga så mycket tid på prat om saker som kan vara kollektivt beslutade. Att försöka få HÖK-arbetet för bättre arbetsmiljö att ge konkreta resultat ute på skolorna har vi också förhoppningar om. ​