Epidemiologen: ”Ingen bra timing på regeringens beslut”

För många elever var det ett glädjebesked som regeringen lämnade i torsdags och som innebär att Folkhälsomyndighetens nuvarande rekommendation om att undervisningen i gymnasieskolan främst ska bedrivas på distans upphör att gälla den 1 april.

Ett besked som enligt utbildningsminister Anna Ekström (S) inte betyder att faran för smittspridning av covid-19 är över. Det ska i stället, som hon säger, ses i ljuset av att skolan är avgörande för elevernas framtid och att det särskilt gällande avgångselever är än viktigare när vårterminen nu går in i sitt slutskede.

Men beslutet har också mötts av kritik och farhågor från flera håll. Joakim Dillner som är professor i infektionsepidemiolog på Karolinska institutet oroas av den valda tidpunkten.

– Jag har förståelse för att de vill öppna gymnasieskolorna och att det börjar bli problem med uthålligheten, men samtidigt ser vi att covid-19 nu sprider sig neråt i åldrarna. Det är lite väl djärvt och helt enkelt inte riktigt bra timing på det här beslutet, säger han.

Han syftar på att Sverige befinner sig mitt i uppgången av den tredje infektionsvågen och att allt tyder på att den brittiska varianten sprider sig lättare bland yngre.

Jag oroar mig för att vi får en spridning på skolor.

– När den går ner i åldrarna kommer det bli ett helt nytt spektrum för epidemin. Vi kommer att behöva nya strategier för att få stopp på infektionen och förutom vaccinering kommer det att vara väldigt svårt att göra något åt det. Jag oroar mig för att vi får en spridning på skolor som går vidare till både föräldrar och mor- och farföräldrar och det kan bli farligt, säger Joakim Dillner.

Innan skolorna öppnas på nytt tycker han att smittspridningen behöver vara på väg ner och att det dessutom är önskvärt att vaccinationsprogrammet har kommit längre.

– Vi har inte hunnit så långt där och det hade varit bättre om en större del av befolkningen hade varit skyddad i ett sånt här läge, säger han.

Men när smittspridningen åter är under kontroll och vaccineringen kommit i gång ordentligt, det vågar han inte sia om.

– Det kan jag inte ens gissa, det blir nya bud varje vecka, säger Joakim Dillner.

För att hålla smittan nere om klassrumsundervisningen ändå kommer i gång igen efter påsklovet finns det en hel del att tänka på. Joakim Dillner tipsar om att det gäller att tänka på sådana saker som att se till att man har ordentlig hygien, att använda munskydd och handsprit. Lokalerna behöver vädras ofta och utevistelse i pauserna bör vara obligatorisk.

– Jag tycker också det vore rimligt att någorlunda ofta genomföra stickprovstestning, för att se om någon är smittsam och hur smittläget är, säger han.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, ställde sig försiktigt positiv till beskedet när det kom eftersom det möjliggör för skolorna att själva anpassa sig efter regionala skillnader i smittspridningen. Särskilt bra tycker hon det är att de elever som går sista året på gymnasiet kan prioriteras för att få vara i skolan. Men hon påpekar samtidigt att regeringens beslut också ställer än högre krav på ansvarstagande från huvudmännen.

– Har du ett allvarligt smittläge måste du göra anpassningar. Dagens besked tar inte bort det ansvaret, utan ökar det snarare. Samtidigt har många redan vittnat om att det inte går att hålla avstånd i klassrummet, och att kompetensen kring hur man behöver förhålla till skolsituationen inte finns överallt, säger Åsa Fahlén.