Annons

"Ett misstag att inte ta Pisa på allvar"

Publicerad 4 juni 2014

Fakta

Fakta om Pisa 2012

  • 65 länder deltog, varav 34 OECD-länder.
  • Sverige placerade sig på plats 28 av 34 i matematik och läsförståelse och plats 27 i naturkunskap (i jämförelse med enbart OECD-länder).
  • Elever födda 1996 deltog i provet, vilket innebär att merparten av eleverna i Sverige gick i årskurs 9, men ett antal gick i årskurs 8 eller gymnasiet.
  • 209 skolor valdes slumpmässigt ut och 30 elever, slumpmässigt utvalda, fick skriva provet.
  • Totalt är provet uppdelat på 13 olika provhäften och den totala provtiden är 7 timmar. För att eleverna inte ska behöva sitta så länge får de deltagande eleverna besvara ett av de 13 provhäftena och har 2 timmar på sig. Därmed svarar inte alla elever på samma frågor.
  • Proven rättas av tre team, utbildade av OECD. Vid Mittuniversitetet ansvarar man för rättning av naturvetenskap och problemlösning. Vid Stockholms universitet ansvarar man för rättning av matematik. Ansvaret för läsning delas mellan de två universiteten.
  • Såväl elever som skolor är avidentifierade och det finns inga personnummer registrerade. 

Relaterat

DN skriver i dag att Pisa-resultatet kan vara missvisande eftersom eleverna var provtrötta och omotiverade när testet gjordes. Men Pisa-generalen är skeptisk.
– Det är ett misstag att inte ta Pisa-resultatet på allvar, säger Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa. Att svenska elever skulle vara mindre motiverade än elever i till exempel Norge och Danmark verkar inte rimligt. 

DN skriver att de har granskat enskilda elevers provresultat och konstaterat att många elever inte ens svarar rätt på varannan fråga, trots att de är högpresterande i vanliga fall. Elever har också i intervjuer med DN sagt att de var omotiverade och provtrötta och därför inte tog Pisa-provet på allvar.

Som skäl till provtröttheten lyfter DN fram den stora mängden nationella prov, som eleverna gjorde under samma period som Pisa genomfördes.

– Att anta att elever i andra länder inte skulle ha lika många prov som svenska elever håller inte, det vet vi inte. Och visst är det intressant att man 2003 ville förklara Sveriges dåliga Pisa-resultat med att eleverna inte var lika prov-vana som elever i andra länder, och nu vill förklara det ännu sämre resultatet med att svenska elever har för många prov, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

DN har också jämfört resultat på nationella prov med Pisa-resultat, vilket man inte ska göra, menar Magnus Oskarsson. Proven har helt olika syften.

De nationella proven är tänkta att använda på individnivå, alla elever i en årskurs gör samma prov och de ska stödja betygssättningen. 

Pisa-provet ska däremot mäta kunskap på systemnivå och används aldrig på individ- eller ens skolnivå. Eleverna gör inte samma prov utan de får ett av tretton olika Pisa-häften och resultaten räknas därefter samman. Däremot analyseras resultatet för olika undergrupper, som flickor och pojkar. 

– Dessutom är spridningen i svårighetsgrad i Pisa-provet mycket stor. Det finns väldigt lätta frågor och det finns väldigt svåra frågor. Det finns kanske 1–2 elever i Sverige som klarar av de svåraste frågorna. Man kan förvänta sig att elever skriver alla rätt på nationella provet. Men man kan inte förvänta sig att elever har alla rätt på Pisa-provet. Dessutom vet vi att svenska elever ofta har svårt för mattedelen, eftersom den innehåller annan matte än den vi håller på med i svensk skola, säger Magnus Oskarsson. 

Han ställer sig också skeptisk till att Svenska elever skulle vara mer omotiverade än andra.

– Jag tror att motivationseffekten finns även i andra länder. Självklart kan den påverka resultaten i Sverige lite grand. Men Sveriges Pisa-resultat var inte lite grand sämre än andra länders.

Hur DN har kommit över enskilda elevers och skolors resultat på Pisa-provet ska de avslöja i morgondagens tidning. Men enligt Magnus Oskarsson är såväl elever som skolor helt avidentifierade.

Experter som Skolvärlden har talat med identifierar ett antal problem i DN:s granskning:

  • Dels jämför de genomsnittliga resultat i matematik på nationella proven på en skola, med Pisa-resultaten på samma skola. Det blir missvisande eftersom det bara är ett slumpmässigt urval om 30 elever som göra Pisa-provet på de utvalda skolorna.
  • I Pisa-provet deltar elever födda 1996, det innebär att ett antal elever i årskurs 8 och första året på gymnasiet också deltar. Det framgår inte om DN har gjort några kontroller för detta och har de inte det blir deras jämförelser med genomsnittliga betyg och resultat på nationella proven missvisande.
  • DN jämför andel elever som nått högsta betyg på olika skolor med genomsnittligt Pisa-resultat på skolorna. Det blir missvisande på grund av första punkten ovan och för att de inte gör några kontroller för betygsinflation.
  • Att jämföra resultat på nationella prov är vanskligt. Dels rättas de olika, enligt en rapport från Skolinspektionen, dels varierar provens svårighetsgrad över tid. Det innebär att resultaten varierar mellan år och är ojämförbara. De nationella proven är heller inte konstruerade för att följa kunskapsutveckling över tid.
  • Att eleverna är provtrötta kan mycket väl stämma. Men DN:s analys bygger på att alla elever skulle vara lika mycket mer provtrötta än föregående årskullar som gjort Pisa-provet. Hur provtrötta elever födda 1991 eller 1988 var vet man inget om.
  • Det finns andra studier än Pisa som visar på att svenska elevers matematikkunskaper har försämrats, till exempel Timss 2008 och KTH:s intagningsprov. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Annons
Annons

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Annons

Så hittade Fredrik tillbaka till läraryrket: ”Jag var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Annons
Annons
TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Annons

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons