Annons
Jan-Eric Gustafsson, ordförande för Skolkommissionen.

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Publicerad 10 januari 2017

Fakta

EU-ländernas Pisa-resultat

Plus Island och Norge

Naturvetenskap

Estland     534

Finland     531

Slovenien     513

Nederländerna     509

Storbritannien      509

Tyskland     509

Irland     503

Belgien     502

Danmark     502

Polen     501

Portugal     501

Norge    498

Frankrike     495

Österrike     495

Spanien     493

Sverige     493

Tjeckien     493

Lettland     490

Luxemburg     483

Italien     481

Ungern     477

Bulgarien     446

Kroatien     475

Litauen     475

Island    473

Malta     465

Slovakien     461

Grekland     455

Rumänien     435

Cypern     433

 

Läsförståelse

Finland     526

Irland     521

Estland     519

Norge    513

Tyskland     509

Polen     506

Slovenien     505

Nederländerna     503

Danmark     500

Sverige     500

Belgien     499

Frankrike     499

Portugal     498

Storbritannien      498

Spanien     496

Lettland     488

Kroatien     487

Tjeckien     487

Italien     485

Österrike     485

Island    482

Luxemburg     481

Litauen     472

Ungern     470

Grekland     467

Slovakien     453

Malta     447

Cypern     443

Rumänien     434

Bulgarien     432

    

Matematik

Estland     520

Nederländerna     512

Danmark     511

Finland     511

Slovenien     510

Belgien     507

Tyskland     506

Irland     504

Polen     504

Norge    502

Österrike     497

Sverige     494

Frankrike     493

Portugal     492

Storbritannien      492

Tjeckien     492

Italien     490

Island    488

Luxemburg     486

Spanien     486

Lettland     482

Malta     479

Litauen     478

Ungern     477

Slovakien     475

Kroatien     464

Grekland     454

Rumänien     444

Bulgarien     441

Cypern     437

Relaterat

De svenska Pisa-kurvorna pekar svagt uppåt. Men samtidigt ökar gapet mellan hög- och lågpresterande elever precis som skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.
– Den sjunkande likvärdigheten är ett stort problem som vi måste gör något åt, säger Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen.

Det var idel glada miner när resultaten för Pisa 2015 presenterades strax före jul. Svenska niondeklassare presterar över OECD-snittet i läsförståelse och på snittet i matematik och natur-vetenskap. Men ska uppgången bli mer än hack i kurvan måste likvärdigheten, enligt OECD, öka.

När Pisa-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Så är det inte längre. Jämfört med Pisa 2006 har fem av de sju likvärdighetsindikatorerna försämrats. Ingen har förbättrats.

Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är i dag till och med större i Sverige än OECD-snittet. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor ökar.

– Enligt Pisas sätt att mäta har likvärdigheten i Sverige försämrats på de flesta områdena. Detta är självklart bekymmersamt. Det svenska skolsystemet bygger på principen att det inte ska spela någon roll vad eleven har med sig hemifrån eller vilken skola han/hon går på. Alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan och skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag som ska utjämna elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Pisa visar också exempel på flera länder som både förbättrat kunskapsresultaten och samtidigt ökat likvärdigheten. Sverige tillhör tyvärr inte de länderna, säger undervisningsrådet Eva Lundgren vid Skolverket som varit svensk projektledare för Pisa.

Vi har en ökande skolsegregation

I vår väntas den statliga Skolkommissionen presentera sina förslag på hur den svenska skolan ska förändras. 

Kommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, senior professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, säger att det är utomordentligt allvarligt att likvärdigheten minskar i svensk skola.

– Barnens familjebakgrund, inte minst föräldrarnas utbildningsnivå, har fått en allt större betydelse för skolresultaten. Vi har en ökande skolsegregation. Eleverna sorteras i allt större utsträckning beroende på bakgrund, framför allt utländsk bakgrund.

Vad gör man åt det?

– En viktig del är kompensatorisk fördelning av resurser, det vill säga mer resurser till skolor med mindre gynnsam elevsammansättning. 

Sker det?

– Det finns en svag tendens till att man kompenserar när det gäller pengar. Men tittar man på lärarresursen, som är den viktigaste faktorn i det här sammanhanget, finns det en hel del som pekar på att vi har en antikompensatorisk resursfördelning. De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.

Vilken betydelse har det fria skolvalet och framväxten av friskolor?

– Jag tror att man kan fastslå att den starkaste drivkraften bakom sorteringen i skolan är den ökade boendesegregationen. Det fria skolvalet spär på den effekten.

Vad gör man åt detta?

– Det håller vi som bäst på att fundera på inom Skolkommissionen. Ännu har vi inga konkreta förslag, förutom att resursfördelningen måste blir mer kompensatorisk.

De sociala skillnaderna i samhället ökar. Kommer vi att tvingas acceptera att skillnaderna ökar även mellan elever och skolor?

– Nej, det är inget vi ska acceptera. Vi måste försöka att åstadkomma ett trendbrott, att få kurvan att peka neråt.

Det är större skillnader i elevsammansättning mellan skolor

Professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att familjebakgrunden har mycket stor betydelse för elevernas skolresultat.

– Men det verkar inte som om betydelsen har förändrats, åtminstone inte under den tid som vi har studerat som är slutet av 1980-talet fram till 2010.

Har likvärdigheten förändrats? 

– Det beror på hur man mäter likvärdigheten. För att bedöma elevernas familjebakgrund frågar man i Pisa-undersökningarna eleverna om hur länge deras föräldrar har gått i skolan, hur många böcker det finns i deras hem och liknande. Det är frågor som kan vara svåra att svara på och vars innebörd också kan förändras över tid.

– Vi har försökt hitta mer stabila mått på familjebakgrund och studerat hur betygen utvecklas för syskon i samma familj. Med det måttet kan man inte säga att likvärdigheten har försämrats. Den är som den alltid har varit.

Har skillnaderna mellan olika skolor ökat?

– Ja, men vi visar att det enbart beror på ökad skolsegregation, och inte på att skillnaderna i skolkvalitet har ökat. Det är i dag större skillnader i elevsammansättning mellan skolor än tidigare.

Varför då?

– Huvuddelen av skolsegregationen beror på ökad boendesegregation. Men det finns också koppling mellan ökad skolsegregation och expansion av friskolor. I kommuner med många friskolor är det större skolsegregation.

Vad bör man göra om man vill minska skillnaderna och öka likvärdigheten?

– Det finns mycket forskning som visar att allmänna kvalitetshöjande insatser i skolan, till exempel fler lärare och mindre undervisningsgrupper, förbättrar resultat för alla, men allra mest för lågpresterande elever med sämre bakgrund. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons