Annons
Jan-Eric Gustafsson, ordförande för Skolkommissionen.

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Publicerad 10 januari 2017

Fakta

EU-ländernas Pisa-resultat

Plus Island och Norge

Naturvetenskap

Estland     534

Finland     531

Slovenien     513

Nederländerna     509

Storbritannien      509

Tyskland     509

Irland     503

Belgien     502

Danmark     502

Polen     501

Portugal     501

Norge    498

Frankrike     495

Österrike     495

Spanien     493

Sverige     493

Tjeckien     493

Lettland     490

Luxemburg     483

Italien     481

Ungern     477

Bulgarien     446

Kroatien     475

Litauen     475

Island    473

Malta     465

Slovakien     461

Grekland     455

Rumänien     435

Cypern     433

 

Läsförståelse

Finland     526

Irland     521

Estland     519

Norge    513

Tyskland     509

Polen     506

Slovenien     505

Nederländerna     503

Danmark     500

Sverige     500

Belgien     499

Frankrike     499

Portugal     498

Storbritannien      498

Spanien     496

Lettland     488

Kroatien     487

Tjeckien     487

Italien     485

Österrike     485

Island    482

Luxemburg     481

Litauen     472

Ungern     470

Grekland     467

Slovakien     453

Malta     447

Cypern     443

Rumänien     434

Bulgarien     432

    

Matematik

Estland     520

Nederländerna     512

Danmark     511

Finland     511

Slovenien     510

Belgien     507

Tyskland     506

Irland     504

Polen     504

Norge    502

Österrike     497

Sverige     494

Frankrike     493

Portugal     492

Storbritannien      492

Tjeckien     492

Italien     490

Island    488

Luxemburg     486

Spanien     486

Lettland     482

Malta     479

Litauen     478

Ungern     477

Slovakien     475

Kroatien     464

Grekland     454

Rumänien     444

Bulgarien     441

Cypern     437

Relaterat

De svenska Pisa-kurvorna pekar svagt uppåt. Men samtidigt ökar gapet mellan hög- och lågpresterande elever precis som skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.
– Den sjunkande likvärdigheten är ett stort problem som vi måste gör något åt, säger Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen.

Det var idel glada miner när resultaten för Pisa 2015 presenterades strax före jul. Svenska niondeklassare presterar över OECD-snittet i läsförståelse och på snittet i matematik och natur-vetenskap. Men ska uppgången bli mer än hack i kurvan måste likvärdigheten, enligt OECD, öka.

När Pisa-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Så är det inte längre. Jämfört med Pisa 2006 har fem av de sju likvärdighetsindikatorerna försämrats. Ingen har förbättrats.

Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är i dag till och med större i Sverige än OECD-snittet. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor ökar.

– Enligt Pisas sätt att mäta har likvärdigheten i Sverige försämrats på de flesta områdena. Detta är självklart bekymmersamt. Det svenska skolsystemet bygger på principen att det inte ska spela någon roll vad eleven har med sig hemifrån eller vilken skola han/hon går på. Alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan och skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag som ska utjämna elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Pisa visar också exempel på flera länder som både förbättrat kunskapsresultaten och samtidigt ökat likvärdigheten. Sverige tillhör tyvärr inte de länderna, säger undervisningsrådet Eva Lundgren vid Skolverket som varit svensk projektledare för Pisa.

Vi har en ökande skolsegregation

I vår väntas den statliga Skolkommissionen presentera sina förslag på hur den svenska skolan ska förändras. 

Kommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, senior professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, säger att det är utomordentligt allvarligt att likvärdigheten minskar i svensk skola.

– Barnens familjebakgrund, inte minst föräldrarnas utbildningsnivå, har fått en allt större betydelse för skolresultaten. Vi har en ökande skolsegregation. Eleverna sorteras i allt större utsträckning beroende på bakgrund, framför allt utländsk bakgrund.

Vad gör man åt det?

– En viktig del är kompensatorisk fördelning av resurser, det vill säga mer resurser till skolor med mindre gynnsam elevsammansättning. 

Sker det?

– Det finns en svag tendens till att man kompenserar när det gäller pengar. Men tittar man på lärarresursen, som är den viktigaste faktorn i det här sammanhanget, finns det en hel del som pekar på att vi har en antikompensatorisk resursfördelning. De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.

Vilken betydelse har det fria skolvalet och framväxten av friskolor?

– Jag tror att man kan fastslå att den starkaste drivkraften bakom sorteringen i skolan är den ökade boendesegregationen. Det fria skolvalet spär på den effekten.

Vad gör man åt detta?

– Det håller vi som bäst på att fundera på inom Skolkommissionen. Ännu har vi inga konkreta förslag, förutom att resursfördelningen måste blir mer kompensatorisk.

De sociala skillnaderna i samhället ökar. Kommer vi att tvingas acceptera att skillnaderna ökar även mellan elever och skolor?

– Nej, det är inget vi ska acceptera. Vi måste försöka att åstadkomma ett trendbrott, att få kurvan att peka neråt.

Det är större skillnader i elevsammansättning mellan skolor

Professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att familjebakgrunden har mycket stor betydelse för elevernas skolresultat.

– Men det verkar inte som om betydelsen har förändrats, åtminstone inte under den tid som vi har studerat som är slutet av 1980-talet fram till 2010.

Har likvärdigheten förändrats? 

– Det beror på hur man mäter likvärdigheten. För att bedöma elevernas familjebakgrund frågar man i Pisa-undersökningarna eleverna om hur länge deras föräldrar har gått i skolan, hur många böcker det finns i deras hem och liknande. Det är frågor som kan vara svåra att svara på och vars innebörd också kan förändras över tid.

– Vi har försökt hitta mer stabila mått på familjebakgrund och studerat hur betygen utvecklas för syskon i samma familj. Med det måttet kan man inte säga att likvärdigheten har försämrats. Den är som den alltid har varit.

Har skillnaderna mellan olika skolor ökat?

– Ja, men vi visar att det enbart beror på ökad skolsegregation, och inte på att skillnaderna i skolkvalitet har ökat. Det är i dag större skillnader i elevsammansättning mellan skolor än tidigare.

Varför då?

– Huvuddelen av skolsegregationen beror på ökad boendesegregation. Men det finns också koppling mellan ökad skolsegregation och expansion av friskolor. I kommuner med många friskolor är det större skolsegregation.

Vad bör man göra om man vill minska skillnaderna och öka likvärdigheten?

– Det finns mycket forskning som visar att allmänna kvalitetshöjande insatser i skolan, till exempel fler lärare och mindre undervisningsgrupper, förbättrar resultat för alla, men allra mest för lågpresterande elever med sämre bakgrund. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons