Annons
Foto: Simon Bergström

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Publicerad 10 januari 2017

Relaterat

Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas? Skolvärlden ställde frågan till tio personer i skolans värld.

1) Är det ett problem att likvärdigheten minskar i svensk skola (som Pisa hävdar)?

2) Vilken är den viktigaste åtgärden för att öka likvärdigheten i skolan?

 

Marianne Dovemark, professor i pedagogik vid Göteborg universitet

1) Det är ett stort problem att likvärdigheten minskar. Vi ser idag att skolor saluför sig utifrån specifika kännetecken. Skolor skapar sina egna varumärken där fokus läggs på det unika. Detta gör att vi får homogena skolor, ’är du på ett visst vis passar du på den skolan, är du på ett annat vis passar du på en annan’. Barn och unga med olika socialt och kulturellt kapital hindras att mötas helt enkelt.

2) Slopa det fria skolvalet och systemet med friskolor.

 

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott

1) Det är ett stort problem. Likvärdigheten har gått från att varit en svensk paradgren till att minska så pass mycket att den svenska skolan nu Sverige är sämre än genomsnittet i OECD på att kompensera för elevers olika hemförhållanden. Det är anmärkningsvärt – och ett resultat av en politik som inte prioriterat att skapa en större jämlikhet i skolsystemet.

2) Det finns många frågor som är viktiga, men i grunden handlar det om att fördela resurser jämlikt. Det betyder mer resurser till de skolor och elever som behöver det mest. Vi tar nu ett större statligt ansvar för finansieringen genom att vikta flera statsbidrag socioekonomiskt, staten tecknar avtal och genomför aktiva insatser på de skolor som har allra tuffast förutsättningar, vi investerar i höjda lärarlöner i utsatta områden. Om bara några månader kommer Skolkommissionens slutförslag om hur vi på systemnivå kan göra förändringar får en mer jämlik skola, också där är frågorna om finansiering centrala.

 

Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola

1) Det är ett stort problem med minskad likvärdighet. Det betyder att föräldrars utbildningsbakgrund och familjers sociala, ekonomiska och kulturella kapital får allt större betydelse för hur elever presterar i skolan. Skolan förstärker den sociala reproduktionen av ojämlika villkor och skapar ökade skillnader i livschanser för den unga befolkningen i Sverige.

2) Pisa föreslår själv en rad åtgärder som utifrån internationella exempel kan bidra till ökad likvärdighet. Den viktigaste är att minska kamrateffekter genom kvotering av elever så att det blir socialt heterogena klasser/skolor istället för socialt homogena. En annan mer förbisedd didaktisk åtgärd är att öka förekomsten av kollaborativa lärandesituationer i skolan och minska betydelsen av läxläsning hemma (läxor ska vara till för att repetera befintliga kunskaper).

 

Eva Lundgren, undervisningsråd Skolverket

1) Enligt Pisas sätt att mäta har likvärdigheten i Sverige försämrats på de flesta områdena. Bland annat har spridningen mellan elever och betydelsen av elevernas familjebakgrund, samt betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. Detta är självklart bekymmersamt. Det svenska skolsystemet bygger på principen att det inte ska spela någon roll vad eleven har med sig hemifrån eller vilken skola han/hon går på. Alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan och skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag som ska utjämna för elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Pisa visar också exempel på flera länder som både förbättrat kunskapsresultaten och samtidigt ökat likvärdigheten. Sverige tillhör tyvärr inte de länderna. 

Det är inte helt enkelt att mäta likvärdighet

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte är helt enkelt att mäta likvärdighet och PISA mäter likvärdighet i naturvetenskap mellan åren 2006 - 2015 (detta för att naturvetenskap är huvudområde i Pisa 2015). Pisas data behöver kompletteras med svensk data, framförallt när det gäller skolsegregation, som mäter skillnader i skolors elevsammansättning oberoende av resultat på Pisa-provet, och mellanskolvariation, det vill säga skillnader i resultat mellan skolor, i synnerhet när vi ska jämföra oss med andra länder. Sverige och de nordiska länderna får alltid relativt låga mått på skolsegregation och mellanskolvariation på grund av senare skolstart än många andra länder. Således går de flesta 15-åringar i norden fortfarande i grundskolan, medan de går i gymnasiet i många andra länder. Samtidigt ger Pisas likvärdighetsindikatorer ett mer stabilt mått över tid jämfört med nationella prov och betyg. 

2) Utifrån det skolmarknadssystem vi har är det oerhört viktigt att huvudmännen fördelar resurser där de bäst behövs på både skol- och elevnivå. Staten kan bidra med statsbidrag till huvudmän och skolor, men det är huvudmännen som ansvarar för att administrera bidragen där de bäst behövs för att bidra till ökad likvärdighet. I vissa kommuner har skolor slagits samman för att motverka segregation, vilket kan vara en lösning. Nu väntar vi på Skolkommissionens slutbetänkande som kommer innehålla rekommendationer kring hur det fria skolvalet kan regleras för att öka likvärdigheten. 

 

Petra Angervall, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet

1) Med utgångspunkt i ett rättviseperspektiv ja. Frågan är komplex. Inom den pedagogiska forskningen står det klart att social bakgrund, utbildningsnivå har betydelse för hur barn klarar skolan. Den miljö barn växer upp i har alltså stor betydelse för hur väl de lyckas i skolan. Skolan har ett uppdrag att kompensera för detta.

2) Motivation, intressen samt prestationer påverkas också av utbildningssystemets karaktär. I sammanhållna system, där likvärdig utbildning ges för alla, påverkas alla barns ”lärande” positivt. Differentiering, segregering och individualisering påverkar alla barns lärande negativt. Dessutom kan skolans ”sammanhållning” påverka strukturella skillnader i samhället i stort (inte minst gällande språk, arbetsmarknad, etc.).

 

Christer Nylander (L), vice ordförande riksdagens utbildningsutskott

1) Jag tycker att varje elev ska få så stora möjligheter som möjligt att nå sin fulla potential. Därför är det viktigt för mig att likvärdigheten inte minskar. Skolans kompensatoriska kraft ska vara stark. Vi måste lyckas förbättra resultaten för alla grupper.

2) Tydligt kunskapsfokus, skickliga lärare och att man stöd sätts in så tidigt som möjligt för dem som behöver det.

 

Anneli Dyrvold, forskare i matematikdidaktik vid Umeå universitet

1) Ja. Det är ett problem både för individen och för samhället. För individen, på grund av att denne ges sämre möjligheter att nå goda skolresultat beroende på faktorer som hen inte, eller i väldigt låg utsträckning, kan påverka (såsom socialgrupp och vilken skola hen går i). För samhället, på grund av att vi riskerar att gå miste om stora bedrifter som kommande generationer kan åstadkomma. Elever som med rätt stöd kan åstadkomma mycket kan i stället få uppleva skolmisslyckanden, något som kan bli till hinder på många olika sätt. 

Omfördelning av resurser och lärare skulle kunna åstadkomma mycket

2) Jag kan ge exempel på några åtgärder som jag är övertygad om är viktiga men jag kan inte ange en som ’den viktigaste’. Om man utgår från det Pisa mätt så handlar det om vilken socioekonomisk bakgrund man kommer från, om man har utländsk bakgrund samt vilken skola man går i. Avseende de första två punkterna så är en viktig åtgärd att skolan kan kompensera för det stöd som eleven av olika orsaker inte får hemifrån. Det kan vara med läxhjälp, men även genom att eleven oavsett bakgrund bemöts med en förväntan om att hen kan utvecklas och lära. När det gäller den sista punkten så skulle omfördelning av resurser och lärare kunna åstadkomma mycket. Det borde vara meriterande och välbetalt att jobba på skolor där olika typer av utmaningar gör att resultaten är dåliga. Genom att satsa stort på dessa skolor med skolutvecklingsprojekt och exakt den personal som behövs kan vi lära mycket, åstadkomma mycket och vinna oerhört mycket. Den eftersträvade vinsten är rent mänsklig; att det ger en positiv ekonomisk utveckling är bara en biprodukt. Om jag ändå ska nämna en åtgärd som den viktigaste så är det att det förs en sådan politik att ordet ”skolsegregation” inte längre behövs i vår vokabulär.  

 

Joakim Lindgren, lektor i pedagogik vid Umeåuniversitet

1) Ja, och först och främst är det givetvis ett problem eftersom det innebär att det svenska samhället dagligen sviker löftet om att alla barn ska ges lika möjligheter till en bra utbildning. Det är också ett problem mot bakgrund av att det finns resurser; samtidigt som likvärdigheten minskat de senaste årtiondena har Sverige som land blivit avsevärt rikare mätt i bland annat BNP per capita.

2) Att användningen och fördelningen av resurser sker utifrån en demokratisk logik och inte utifrån marknadens logik. I detta ligger också att jag tror att problem med likvärdigheten i skolan inte enbart är en skolfråga utan måste lösas via samhällsförändringar som skapar ett mer jämlikt samhälle.  

 

Jonas Ivarsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet

1) Ja absolut. Socioekonomisk bakgrund ska inte bestämma vilka som klarar sig bäst i det svenska skolsystemet.  

2) Sluta betrakta skolan som en marknad och låt staten återta ansvaret. 

 

Camilla Waltersson Grönvall (M), ledamot av riksdagens utbildningsutskott
 

1) För Moderaterna är det en självklarhet att alla barn och elever ska ha lika goda förutsättningar att klara skolan med framgång. Därför tar vi signaler som visar på en minskad likvärdighet på stort allvar. Att likvärdigheten minskar är ett problem.

2) En stor brist i Sverige är att de elever som är i absolut störst behov av våra skickligaste lärare inte får möta dem. Vi behöver därför locka fler av våra skickligaste lärare till de skolor som har de största utmaningarna. Dessutom behöver Sverige en nolltolerans mot dåliga skolor. En sådan nolltolerans skulle - bättre än idag - bidra till att rikta stöd, hjälp och resurser till de skolor som är i störst behov av det. En nolltolerans mot dåliga skolor markerar också att vi inte längre accepterar skolor som sviker sitt uppdrag och inte ger eleverna en likvärdig utbildning. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Undervisning

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
– Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

Annons
Annons

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Likvärdighet

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Annons

Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

Pedagogisk måltid

En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Annons
Annons
Arbetsmiljö

Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

Arbetsmiljö

Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

Arbetsmiljö

Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

Annons

Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

Fysisk lärmiljö

På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
– De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

 

Digital guide ska locka fler till läraryrket

Lärarbristen

Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
– Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

Lärarutbildning

Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
– Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

Specialpedagogik

Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på attvidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
 

Friskolor

Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

Lärare som delägare

Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
– Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Debatt

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

Kommentera

Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
– Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Nedskärning

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
– Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Debatt

”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

Debatt

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera

”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

Debatt

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommentera

”För svaga skrivningar i utredningen”

Syv-utredning

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

Betyg

Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

Betyg

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Betyg

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Specialpedagogik

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

Pension

Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

Lön

Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
– Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

Många fördelar för den som vill jobba efter 65

Pension

Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Politik

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
– Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

Nyanlända

Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
– Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Skolval

Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

Fackligt

Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
– De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

Integration

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

Adminstration

Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
– Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

Blogg

Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

Arbetsmiljö

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

Debatt

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Kommentera

”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

Replik

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Syv

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

Debatt

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

Kommentera

Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

Replik

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

Kommentera

Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

Segregation

Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
– Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

Debatt

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

Kommentera

”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

Debatt

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera
Granskning: Fortbildning

Stora skillnader i lärares fortbildning

Granskning

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
– Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

Fortbildning

En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
– Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

Statistik

Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

Fysisk lärmiljö

Katarina blev hörselskadad av jobbet

Arbetsmiljö

Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Digitalisering

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Heltidsmentorer

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så lyckades de med satsningen

Arbetsmiljö

Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
 

Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

Blogg

”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons