Annons
Lena Ericsson och Ingela Eliasson arbetar med vuxenstuderande i Kungsbacka. Foto: Julia Sjöberg

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Publicerad 7 februari 2019

Fakta

Så ser betygen i Kungsbacka ut

Betygstatistik från jan–dec 2017 – Kompetenscentrum Kungsbacka.

Gymnasiala kurser, elever utan behov av lärstöd: 

  • 88 % fick betyg A–E.

Gymnasiala kurser, elever som fick lärstöd: 

  • 84 % fick betyg A–E.

Grundläggande kurser, elever utan behov av lärstöd: 

  • 88 % fick betyg A–E.

Grundläggande kurser, elever som fick lärstöd: 

  • 85 % fick betyg A–E.

SFI, elever utan behov av lärstöd:

  • 99 % fick betyg A–E. 

SFI, elever som fick lärstöd: 

  • 86 % fick betyg A–E.

Det här är projekt Integration Halland

  • Projektets målgrupp är nyanlända, det vill säga kvinnor och män i Halland som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag samt de personer som fått beslut om uppehållstillstånd i Sverige, men ännu inte fått någon kommunplacering.
  • Syftet med projektet är att förstärka, förbättra och komplettera de insatser till nyanlända som utförs inom ramen för etableringsuppdraget genom att: 
  • Bidra till att korta vägen till utbildning och/eller anställning för projektets målgrupp. 
  • Bidra till att öka andelen nyanlända som efter att ha deltagit i etableringsinsatser övergår till utbildning och/eller anställning.
  • Projektet bedrivs av alla halländska kommuner och Arbetsförmedlingen, med Hylte kommun som projektägare och i nära samarbete med länsstyrelsen och Region Halland.
  • I Kungsbacka har målsättningen varit att utveckla och implementera kartläggning, analys och åtgärdsprogram för personer i etableringen som kan antas ha någon form av inlärningsproblematik.
  • En specialpedagog gör en fördjupad kartläggning av eventuell inlärningsproblematik och kan sedan föreslå kompensatoriska verktyg som den enskilde kan behöva för att undervisningen i svenska eller annan utbildning ska fungera.

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.
– Det är inte längre så stor betygsskillnad mellan elever utan stöd och de med stöd, säger Ingela Eliasson, samordnare lärarstöd på Kungsbacka kommun.

Sedan 2013 har Kungsbacka kommun erbjudit elever som behöver extra stöd i sin vuxenutbildning hjälp från en specialpedagog. 

Det här kanske låter självklart, men är långt ifrån vanligt. Även på grundskolan och gymnasiet har elever i dag svårt att få det stöd de behöver under sin utbildning. Många undersökningar visar att allt fler elever går ut gymnasiet utan att ha klarat en eller flera kurser, trots att det i Sverige är lagstadgat att grundskolan och gymnasiet ska ha möjlighet att erbjuda stödundervisning till de elever som behöver det. Men det här är inget krav som finns på undervisningen för vuxna eller svenska för invandrare, SFI.

I Kungsbacka har man ändå valt att gå ett steg längre med vux- och SFI-eleverna. 

– Eleverna vet oftast vad de har för behov av hjälp, de kan komma till mig med funderingar om att de har läs- och skrivproblematik och då utreder jag eller skickar dem vidare, säger Ingela Eliasson.

Hon är specialpedagog och gymnasielärare i grunden, men har sedan 2015 arbetat som samordnare i lärstöd på Kungsbacka kommun. Ett av hennes jobb är att säkerställa att vuxenstuderande som har funktionsnedsättningar eller behov av extra hjälp får det stöd de behöver för att klara sin utbildning.

Tillsammans med eleverna går hon igenom vad de har för behov av extra anpassningar och stöd i sin undervisning. I vissa fall tar hon in hjälp utifrån, som till exempel en logoped eller psykolog, för att kartlägga elevens behov vidare. Andra gånger har de med sig en diagnos. 

– I samtalet kommer jag och eleven överens om vad det ska stå i den pedagogiska överlämningen som kan justeras under studietiden eftersom det ska vara ett levande dokument. Eleverna kan komma till mig på olika vägar, säger Ingela Eliasson.

Oftast kommer eleverna genom en vägledare eller så sätter de ett kryss i rutan på ansökningsblanketten att de behöver stöd i sin undervisning. 

– Det kan även vara skolan som tar kontakt med mig om eleven inte gör önskad progression i sina studier, berättar Ingela Eliasson.

Lena Ericsson och Ingela Eliasson ser tydligt att det extra stöd som vuxenstuderande erbjuds har gett bra resultat.

Varje vecka träffar också Ingela Eliasson en utbildningssamordnare och karriärvägledare från kommunen i ett lärstödsmöte där de går igenom nya ansökningar. De diskuterar även pågående elever utan stöd för att se om någon har behov av extra stöd och ser över elevernas studieplaner. 

Lärstödsgruppens uppföljningsarbete är också ett sätt att säkerställa att eleverna verkligen får den hjälp de behöver.

– Om en elev får två F efter varandra i sina studier, då träffar jag eleven ensam eller tillsammans med utbildningssamordnaren, för att ta reda på varför det inte gått så bra och se hur vi kan hjälpa till via samarbete med berörd skola, säger Ingela Eliasson.

På det sättet minskar risken att elever drar på sig CSN-skulder som de kan ha svårt att betala tillbaka, för efter tre F-betyg i rad måste den studerande nämligen betala tillbaka sin skuld innan något nytt lån betalas ut. 

Sedan ungefär tio år tillbaka har Kungsbacka kommun upphandlat vuxenutbildning i olika omfattning. Ett av kraven som kommunen har på de upphandlade skolorna är att de ska ha en specialpedagog som ska ha ett övergripande ansvar för att de pedagogiska överlämningarna genomförs. 

Tillsammans med kommunens samordnare av lärstöd sker en kontinuerlig uppföljning av elevens progression och även ett kvalitetsarbete av olika specialpedagogiska utbildningsinsatser för personal.

Jag tycker att det är självklart att det också ska finnas för de vuxenstuderande.

En av fyra specialpedagoger som är anställda på de upphandlade skolorna i Kungsbacka kommun är Lena Ericsson.
I tjugo år har hon arbetat inom den kommunala grundskolan, men i januari tog hon klivet över till Hermods och Medlearn som har vuxenutbildning och SFI.

– Jag är van från grundskolan att man erbjuder det här stödet och jag tycker att det är självklart att det också ska finnas för de vuxenstuderande, säger hon.

Det är Lena Ericsson som tar emot utredningar och beställningar angående elever från Ingela Eliasson.

– Det handlar oftast om struktur och tydlighet som många behöver hjälp med, och så kan jag göra individuella scheman åt dem, berättar Lena Ericsson.

Alla elever jobbar mot en lärplattform som har ett strukturerat schema som eleverna följer. 

– Eleverna kan arbeta helt individuellt och i sin egen studietakt, en del kan behöva hjälp med att bryta ner uppgifterna så att de lättare ser vad de ska göra, säger hon och fortsätter:

– För de elever som har behov av extra stöd erbjuder vi individuell handledning.

Extra stöd till elever på vuxenutbildningen i Kungsbacka har gett omedelbara resultat. Statistik över betygen 2017 visar att av elever på den gymnasiala vuxenutbildningen som inte behöver extra hjälp i sin undervisning var det 88 procent som fick betyg A–E. 

För de elever som behöver extra stöd var motsvarande andel 84 procent, det vill säga nästan lika många av eleverna som behöver extra stöd går ut med godkända betyg som de som inte behöver den hjälpen.

För de grundläggande kurserna vid vuxenutbildningen var betygsskillnaden ännu mindre. 

– Nu har jag en kille som alltid misstänkt att han hade läs- och skrivproblem, då han haft svårt att läsa längre texter och komma ihåg handlingen, samt stavningsproblematik. Inom vuxenutbildningen har han fått en utredning inom läs-och skrivproblematik. Det gör att han får allt material inläst, så att han kan lyssna på det i stället, längre tid på prov, samt individuell handledning med struktur och strategistöd. Nu går studierna jättebra för honom, berättar Ingela Eliasson.

Samma stöd vad gäller specialpedagoger erbjuds också elever som går på SFI-utbildningen. 

Genom projektet Integration Halland som inleddes 2015 och når sitt slut våren 2019 har nyanlända män och kvinnor erbjudits särskilt stöd i sin språkundervisning. 

Samtidigt som de kan gå på en yrkesutbildning får de läsa svenska och visar det sig att de behöver extra hjälp så kopplas Ingela Eliasson in.

– Ofta har stödet som de fått tidigare i sina hemländer varit obefintligt, så man är inte van vid att få hjälp, berättar Ingela Eliasson.

Utredningen av vilket stöd SFI-eleverna behöver kan vara lite mer komplicerat på grund av språkbarriärer och då behövs det en tolk vid utredningen. 

Alla som går ut nu till jul har jobb.

Om eleven har inlärningsproblematik som behöver utredas vidare så tas kontakt med arbetsförmedlingens psykolog, som Ingela Eliasson samarbetar kontinuerligt med. 

– En viktig del i lärstödsarbetet som ger goda resultat, är just att det finns ett samarbete med olika professioner, förklarar hon. 

Språkstöd i kombination med yrkes-utbildning, som SFI-eleverna erbjuds, har också visat sig vara väldigt framgångsrikt.

– Vi har en klass med SFI-elever som gått Medlearns språkstödsprogram för undersköterskor och alla som går ut nu till jul har jobb, berättar Lena Ericsson.

Arbetet med SFI-elever handlar om att bland annat ta fram bildstöd och appar till de elever som behöver hjälp.

– Och det gynnar oftast hela klassen, för de andra får ju också tillgång till det samtidigt, så det hjälper alla, säger Lena Ericsson.

Hon är inte orolig över att stödet till SFI-elever kommer att ta slut efter att projektet når sitt slut den kommande våren.

– Nej, det här har blivit så bra och är så implementerat i arbetet nu så det kommer att fortsätta, säger hon.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons