Annons
Lena Ericsson och Ingela Eliasson arbetar med vuxenstuderande i Kungsbacka. Foto: Julia Sjöberg

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Publicerad 7 februari 2019

Fakta

Så ser betygen i Kungsbacka ut

Betygstatistik från jan–dec 2017 – Kompetenscentrum Kungsbacka.

Gymnasiala kurser, elever utan behov av lärstöd: 

  • 88 % fick betyg A–E.

Gymnasiala kurser, elever som fick lärstöd: 

  • 84 % fick betyg A–E.

Grundläggande kurser, elever utan behov av lärstöd: 

  • 88 % fick betyg A–E.

Grundläggande kurser, elever som fick lärstöd: 

  • 85 % fick betyg A–E.

SFI, elever utan behov av lärstöd:

  • 99 % fick betyg A–E. 

SFI, elever som fick lärstöd: 

  • 86 % fick betyg A–E.

Det här är projekt Integration Halland

  • Projektets målgrupp är nyanlända, det vill säga kvinnor och män i Halland som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag samt de personer som fått beslut om uppehållstillstånd i Sverige, men ännu inte fått någon kommunplacering.
  • Syftet med projektet är att förstärka, förbättra och komplettera de insatser till nyanlända som utförs inom ramen för etableringsuppdraget genom att: 
  • Bidra till att korta vägen till utbildning och/eller anställning för projektets målgrupp. 
  • Bidra till att öka andelen nyanlända som efter att ha deltagit i etableringsinsatser övergår till utbildning och/eller anställning.
  • Projektet bedrivs av alla halländska kommuner och Arbetsförmedlingen, med Hylte kommun som projektägare och i nära samarbete med länsstyrelsen och Region Halland.
  • I Kungsbacka har målsättningen varit att utveckla och implementera kartläggning, analys och åtgärdsprogram för personer i etableringen som kan antas ha någon form av inlärningsproblematik.
  • En specialpedagog gör en fördjupad kartläggning av eventuell inlärningsproblematik och kan sedan föreslå kompensatoriska verktyg som den enskilde kan behöva för att undervisningen i svenska eller annan utbildning ska fungera.

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.
– Det är inte längre så stor betygsskillnad mellan elever utan stöd och de med stöd, säger Ingela Eliasson, samordnare lärarstöd på Kungsbacka kommun.

Sedan 2013 har Kungsbacka kommun erbjudit elever som behöver extra stöd i sin vuxenutbildning hjälp från en specialpedagog. 

Det här kanske låter självklart, men är långt ifrån vanligt. Även på grundskolan och gymnasiet har elever i dag svårt att få det stöd de behöver under sin utbildning. Många undersökningar visar att allt fler elever går ut gymnasiet utan att ha klarat en eller flera kurser, trots att det i Sverige är lagstadgat att grundskolan och gymnasiet ska ha möjlighet att erbjuda stödundervisning till de elever som behöver det. Men det här är inget krav som finns på undervisningen för vuxna eller svenska för invandrare, SFI.

I Kungsbacka har man ändå valt att gå ett steg längre med vux- och SFI-eleverna. 

– Eleverna vet oftast vad de har för behov av hjälp, de kan komma till mig med funderingar om att de har läs- och skrivproblematik och då utreder jag eller skickar dem vidare, säger Ingela Eliasson.

Hon är specialpedagog och gymnasielärare i grunden, men har sedan 2015 arbetat som samordnare i lärstöd på Kungsbacka kommun. Ett av hennes jobb är att säkerställa att vuxenstuderande som har funktionsnedsättningar eller behov av extra hjälp får det stöd de behöver för att klara sin utbildning.

Tillsammans med eleverna går hon igenom vad de har för behov av extra anpassningar och stöd i sin undervisning. I vissa fall tar hon in hjälp utifrån, som till exempel en logoped eller psykolog, för att kartlägga elevens behov vidare. Andra gånger har de med sig en diagnos. 

– I samtalet kommer jag och eleven överens om vad det ska stå i den pedagogiska överlämningen som kan justeras under studietiden eftersom det ska vara ett levande dokument. Eleverna kan komma till mig på olika vägar, säger Ingela Eliasson.

Oftast kommer eleverna genom en vägledare eller så sätter de ett kryss i rutan på ansökningsblanketten att de behöver stöd i sin undervisning. 

– Det kan även vara skolan som tar kontakt med mig om eleven inte gör önskad progression i sina studier, berättar Ingela Eliasson.

Lena Ericsson och Ingela Eliasson ser tydligt att det extra stöd som vuxenstuderande erbjuds har gett bra resultat.

Varje vecka träffar också Ingela Eliasson en utbildningssamordnare och karriärvägledare från kommunen i ett lärstödsmöte där de går igenom nya ansökningar. De diskuterar även pågående elever utan stöd för att se om någon har behov av extra stöd och ser över elevernas studieplaner. 

Lärstödsgruppens uppföljningsarbete är också ett sätt att säkerställa att eleverna verkligen får den hjälp de behöver.

– Om en elev får två F efter varandra i sina studier, då träffar jag eleven ensam eller tillsammans med utbildningssamordnaren, för att ta reda på varför det inte gått så bra och se hur vi kan hjälpa till via samarbete med berörd skola, säger Ingela Eliasson.

På det sättet minskar risken att elever drar på sig CSN-skulder som de kan ha svårt att betala tillbaka, för efter tre F-betyg i rad måste den studerande nämligen betala tillbaka sin skuld innan något nytt lån betalas ut. 

Sedan ungefär tio år tillbaka har Kungsbacka kommun upphandlat vuxenutbildning i olika omfattning. Ett av kraven som kommunen har på de upphandlade skolorna är att de ska ha en specialpedagog som ska ha ett övergripande ansvar för att de pedagogiska överlämningarna genomförs. 

Tillsammans med kommunens samordnare av lärstöd sker en kontinuerlig uppföljning av elevens progression och även ett kvalitetsarbete av olika specialpedagogiska utbildningsinsatser för personal.

Jag tycker att det är självklart att det också ska finnas för de vuxenstuderande.

En av fyra specialpedagoger som är anställda på de upphandlade skolorna i Kungsbacka kommun är Lena Ericsson.
I tjugo år har hon arbetat inom den kommunala grundskolan, men i januari tog hon klivet över till Hermods och Medlearn som har vuxenutbildning och SFI.

– Jag är van från grundskolan att man erbjuder det här stödet och jag tycker att det är självklart att det också ska finnas för de vuxenstuderande, säger hon.

Det är Lena Ericsson som tar emot utredningar och beställningar angående elever från Ingela Eliasson.

– Det handlar oftast om struktur och tydlighet som många behöver hjälp med, och så kan jag göra individuella scheman åt dem, berättar Lena Ericsson.

Alla elever jobbar mot en lärplattform som har ett strukturerat schema som eleverna följer. 

– Eleverna kan arbeta helt individuellt och i sin egen studietakt, en del kan behöva hjälp med att bryta ner uppgifterna så att de lättare ser vad de ska göra, säger hon och fortsätter:

– För de elever som har behov av extra stöd erbjuder vi individuell handledning.

Extra stöd till elever på vuxenutbildningen i Kungsbacka har gett omedelbara resultat. Statistik över betygen 2017 visar att av elever på den gymnasiala vuxenutbildningen som inte behöver extra hjälp i sin undervisning var det 88 procent som fick betyg A–E. 

För de elever som behöver extra stöd var motsvarande andel 84 procent, det vill säga nästan lika många av eleverna som behöver extra stöd går ut med godkända betyg som de som inte behöver den hjälpen.

För de grundläggande kurserna vid vuxenutbildningen var betygsskillnaden ännu mindre. 

– Nu har jag en kille som alltid misstänkt att han hade läs- och skrivproblem, då han haft svårt att läsa längre texter och komma ihåg handlingen, samt stavningsproblematik. Inom vuxenutbildningen har han fått en utredning inom läs-och skrivproblematik. Det gör att han får allt material inläst, så att han kan lyssna på det i stället, längre tid på prov, samt individuell handledning med struktur och strategistöd. Nu går studierna jättebra för honom, berättar Ingela Eliasson.

Samma stöd vad gäller specialpedagoger erbjuds också elever som går på SFI-utbildningen. 

Genom projektet Integration Halland som inleddes 2015 och når sitt slut våren 2019 har nyanlända män och kvinnor erbjudits särskilt stöd i sin språkundervisning. 

Samtidigt som de kan gå på en yrkesutbildning får de läsa svenska och visar det sig att de behöver extra hjälp så kopplas Ingela Eliasson in.

– Ofta har stödet som de fått tidigare i sina hemländer varit obefintligt, så man är inte van vid att få hjälp, berättar Ingela Eliasson.

Utredningen av vilket stöd SFI-eleverna behöver kan vara lite mer komplicerat på grund av språkbarriärer och då behövs det en tolk vid utredningen. 

Alla som går ut nu till jul har jobb.

Om eleven har inlärningsproblematik som behöver utredas vidare så tas kontakt med arbetsförmedlingens psykolog, som Ingela Eliasson samarbetar kontinuerligt med. 

– En viktig del i lärstödsarbetet som ger goda resultat, är just att det finns ett samarbete med olika professioner, förklarar hon. 

Språkstöd i kombination med yrkes-utbildning, som SFI-eleverna erbjuds, har också visat sig vara väldigt framgångsrikt.

– Vi har en klass med SFI-elever som gått Medlearns språkstödsprogram för undersköterskor och alla som går ut nu till jul har jobb, berättar Lena Ericsson.

Arbetet med SFI-elever handlar om att bland annat ta fram bildstöd och appar till de elever som behöver hjälp.

– Och det gynnar oftast hela klassen, för de andra får ju också tillgång till det samtidigt, så det hjälper alla, säger Lena Ericsson.

Hon är inte orolig över att stödet till SFI-elever kommer att ta slut efter att projektet når sitt slut den kommande våren.

– Nej, det här har blivit så bra och är så implementerat i arbetet nu så det kommer att fortsätta, säger hon.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons