Möte och Petter Björnskär lärare och LR:s lokalombud på Mikaeliskolan i Nyköping.

”Det är viktigt att det starka kollegiet får leva kvar eftersom det också skapar det Waldorf är.”, säger Petter Björnskär, lärare på Mikaeliskolan, Nyköpings Waldorfskola, samt lokalombud för Lärarnas Riksförbund.

| Foto: Jörgen Steen och privat
Waldorfskolan

Facket ska bli starkare inom Waldorf: ”Viktigt att visa hur det kan underlätta”

Vittnesmålen i SVT:s dokumentär ”De utvalda barnen” skakar Skolsverige. Samtidigt granskas möjligheten att öka det fackliga engagemanget på Waldorfskolorna.
– Det är viktigt att visa att vi arbetar för att stärka våra medlemmars rätt och vilja, att fackföreningar kan stärka och underlätta istället för att hota, säger LR:s lokalombud Petter Björnskär.

Dokument inifrån: ”De utvalda barnen”

Filmaren Jasper Lake har alltid känt sig privilegierad som slapp gå i en vanlig skola. Han kände sig utvald. Speciell. Men när Jasper i 40-årsåldern börjar prata med sina gamla skolkamrater så tvingas han inse att hans positiva minnen kom på bekostnad av andra elevers trygghet. Hade skolan i hemlighet sorterat eleverna i rätt och fel sorts barn? Ju fler personer han träffar desto tydligare blir bilden av ett experiment med många offer. Undersökande serie om en Waldorfskola som många har sett på bild, men som få vågat berätta sanningen om.

Solvikskolan kommer nu att utredas efter dokumentären, som sänds i tre delar på SVT och SVT Play

Den 6 maj sändes det första avsnittet av SVT-dokumentären ”De utvalda barnen”.  Dokumentärserien skildrar Solvikskolan i Järna på 1980- och 90-talet, och har skakat Waldorfskolor runt om i Sverige. Utöver allvarlig mobbning och fysiskt våld vittnar tidigare elever om hur vissa slutat skolan utan att kunna skriva och räkna, och lärare anklagas för att ha kränkt elever som en del av ett antroposofiskt synsätt.

Den 10 maj, fyra dagar efter att första avsnittet släppts, inledde representanter från Lärarnas Riksförbund och waldorflärare ett digitalt möte. Syftet var egentligen att diskutera fackets verksamhet inom privat sektor, men de senaste dagarnas turbulens gick inte att bortse från.

– Vi pratade om kritiken som har framförts mot Waldorfskolor efter det första avsnittet av dokumentären och hur den kan komma att påverka våra medlemmar där. Alltså om vi i LR vill sträcka ut en hand till våra medlemmar vid Waldorfskolor i det här läget, vad är det LR ska vara extra lyhörda för? Den respons vi fick var att vi bör visa att vi respekterar särarten i deras verksamhet och att vi bör visa oss beredda att nyansera bilden av dessa skolor om kritiken tar orimliga proportioner, säger Robin Smith, lärare på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm, samt ledamot i LR:s förbundsstyrelse.

Robin Smith.
Han understryker att mötet framför allt handlade om att få en bättre bild av en skolverksamhet där antalet LR-medlemmar i dag är relativt få jämfört med hur det ser ut på andra håll.

– Till viss del handlar det nog om tradition, LR har stått upp för traditionella akademiska meriter medan Waldorf har ett parallellt system med en egen lärarutbildning. Det har kanske gjort att waldorflärare företrädelsevis har sökt sig till förbund som inte drivit frågorna om formell behörighet och legitimation lika tydligt, men faktum är att lärare som har en Waldorflärarutbildning och arbetar vid en Waldorfskola kan välja att tillhöra Lärarnas Riksförbund.

Att starta och driva en facklig verksamhet inom ramen för en skolverksamhet som redan bygger på en starkt ideologisk, inkluderande och kollektivistisk tanke innebär flera utmaningar, uppger Robin Smith.

– Som jag har uppfattat det utifrån de samtal vi har fört så har personalkollektivet i många fall en väldigt stark ställning vid Waldorfskolorna och möjlighet till inflytande över frågor som vanligtvis avhandlas i samverkan eller förhandling mellan parterna. Då kan det kanske upplevas som obekvämt och osolidariskt att försöka påverka dessa frågor genom att bilda ett snävare fackligt kollektiv inom ramen för det större personalkollektivet.

Även lönesättningen ser annorlunda ut.

– Jag kan inte redogöra för alla Waldorfskolor ännu men jag har förstått att det inte är ovanligt att skolorna har lönetrappor och att man fattar många beslut om lönesättningen gemensamt. Individuell lönesättning, där individens prestation hamnar mer i fokus än gruppens, verkar hamna lite grann i konflikt med sådana traditioner, säger Robin Smith.

Bilden bekräftas av Petter Björnskär. Han är lärare på Mikaeliskolan, Nyköpings Waldorfskola, och sedan en tid tillbaka lokalombud för LR.

– Efter att jag börjat engagerat mig i LR frågade jag om det finns andra medlemmar hos andra Waldorfskolor. Waldorfskolan har sina idéer och sitt synsätt på saker och ting och då tänkte jag att det vore bra att kunna byta erfarenheter, men som jag har förstått det verkar det inte som att det finns så många lärare som är medlemmar.

Under mötet visade det sig att många waldorflärare inte tror att de kan vara medlemmar hos LR utan att de är hänvisade till andra förbund. Det visar sig också att många waldorflärare är bekymrade över att facket inte ska respektera deras särart och kultur utan sträva efter att ”normalisera” deras verksamheter och inordna dem i en struktur som passar dem illa.

– Det är viktigt att det starka kollegiet får leva kvar eftersom det också skapar det Waldorf är. Ursprungstanken i Waldorf är att personalen, som kallas kollegiet, ska styra skolan och dess utveckling. Det finns en oro att fackföreningar eller andra ska komma in och kräva att Waldorfskolor blir som alla andra. Här är det viktigt att visa att LR arbetar för att stärka våra medlemmars rätt och vilja, att fackföreningar kan stärka och underlätta istället för att hota, säger Petter Björnskär.

”Jag har varken sett eller upplevt liknande saker”

Waldorfskolan har i dag fasta rektorer, men enligt honom är lärarkollegiets inflytande ”fortfarande en väldigt viktig faktor” som facket måste ta hänsyn till. Detsamma gäller skolans lönestruktur.

– Flexibilitet är väldigt viktigt. LR måste trycka på att man kan göra de här lokala avtalen så att de passar in också på waldorfrörelsen. Waldorf har historiskt haft en ganska platt lönestruktur och jag tror inte många Waldorfskolor är så positiva till att man ska ha individuella lönesättningar och lönesamtal. Man ser det istället som ett kollektiv där alla jobbar utifrån sin bästa förmåga och för elevens bästa, och därför ska alla ha liknande löner, säger Petter Björnskär.

Han fortsätter:

– Det gör det till en väldigt trevlig arbetsplats om den grundinställningen finns och då kan man inte gå in som ett fackförbund och kräva individuella löner och samtal. Då måste man lyssna på medlemmarna, och när jag gör det på min skola så har de gett uttryck för att de hellre har generellt lönesättning. Då är det viktigt för LR tar hänsyn till det.

Solvikskolan i Järna | Foto: SVT
Solvikskolan i Järna | Foto: SVT
Vad gäller den senaste tidens kritik understryker han att Solvikskolan inte var en del av Waldorfskolefederationen under tidsperioden som SVT:s dokumentär beskriver. Först i mars 2021 blev skolan medlem, efter att stegvis ha närmat sig övriga Waldorfskolor under 2000-talet.

– Sedan är det såklart bra att dokumentären tar upp händelserna som inträffade. Solvikskolan och Mikaeliskolan är dock två olika skolor. Jag har varken sett eller upplevt liknande saker. Varken som lärare eller när jag var rektor för fyra år sedan.

Petter Björnskärs bild är att Waldorfskolorna följer skollagen.

– På de olika nationella möten som jag deltagit på som rektor, ledamot i Waldorffederationen eller liknande har fokus varit på hur vi ska anpassa och utveckla Waldorf för att följa lagen. Bilden av att Waldorfskolor inte har fokus på Lgr11 och kunskapsinlärning stämmer inte heller med mina erfarenheter av Mikaeliskolan eller andra Waldorfskolor som jag arbetat med. Vi har mycket fokus på undervisningen och att barnen och kartlägger vilka elever som lärt sig läsa och räkna genom att bland annat genomföra årliga DLS-testen i varje klass.

Kommentera