Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

”Från nyanländ till nyanställd lärare”är en satsning inom Stockholms kommun för att hjälpa personer med utländsk lärarexamen att få en svensk lärarlegitimation. Det finns till för att erbjuda praktisk erfarenhet som förskolelärare eller lärare under tiden som de lär sig svenska. Projektet är egentligen avslutat sedan årsskiftet, men lever vidare då det blivit en del av kommunens permanenta arbete. Hittills har 17 personer av de som deltagit i projektet en lärarlegitimation.

– Det är goda resultat. Men allt hänger på att det är deltagarna som varit högt motiverade, tar för sig, lär sig, går ut och skolorna som tar emot. Det har varit fantastiskt. De har mött kollegor som tar med dem in i sina klassrum och möter elever. Det är det som är styrkan, att det finns lärare att möta där ute i verkligheten, säger projektledaren Christina Rydén på Stockholms utbildningsförvaltning.

Bakgrunden till projektet är lärarbristen. I Stockholm behöver man 1700 per år, vilket inkluderar förskolelärare. Men så många examineras inte från de närliggande universiteten och högskolorna.

– Därför vill man ta tillvara på nyinflyttad kompetens. Och det är huvudskälet till att projektet finns, säger Christina Rydén.

Det krävs en viss nivå av kunskaper i svenska för att det ska vara möjligt att få en svensk lärarexamen. Men eftersom studierna för att lära sig språket kan ta längre tid säger Christina Rydén att det är viktigt för deltagarna att komma ut i skolorna redan innan det.

– Framförallt för motivationen, men humöret också. Och för yrkesidentiteten. Många är färska i sin yrkeserfarenhet. Men om de först måste läsa svenska ett och ett halvt år utan att ha någon kontakt med skolan hinner det svalna.

Vissa med utländsk lärarexamen måste även komplettera den examen de har. Det skulle exempelvis kunna vara frågan om att den utländska utbildningen inte är lika lång som den svenska. I en sådan situation krävs vidareutbildning efter att de gått med i projektet.

ULV (Utländska lärares vidareutbildning) är en universitetsutbildning för de med utländsk examen som kompletterar det som behövs för att få en svensk sådan. Vad de behöver för sin legitimation kan variera då de har olika utbildningar. Som mest inkluderar dock ULV bara 120 högskolepoäng.

För att påbörja utbildningen måste personen ha läst svenska på en nivå motsvarande svenska 3 eller svenska som andraspråk 3. Projektet hjälper därför till med att få de kunskaper i svenska som behövs, samtidigt som praktisk erfarenhet inom förskolan eller grundskolan erbjuds. Av de som deltagit i projektet är 30 personer i ULV.

Christina Rydén säger att en förutsättning för att projektet skulle fungera, och för att det skulle göra det på långt sikt, var att det byggde på redan existerande strukturer i kommunen.

– Det vi tänkte redan från början var att det ska kunna finnas kvar om tre år. Det ska inte vara en så komplicerad satsning att det inte kan leva vidare. Till exempel samverkar jag med VFU-samordnare som placerar ut studenter som kommer ifrån lärosäten. Det finns en struktur för att tillfråga skolor om de tar emot personer, då använder vi den strukturen. Det finns en struktur för att läsa svenska, då möter vi dem där de är och erbjuder detta.

Stockholms kommun är inte den enda kommunen i Sverige som gjort satsning av det här slaget. Ett annat exempel är Malmös kommun där det finns ett likartat projekt. Deltagarna i Malmös projekt får under en termin läsa svenska två dagar i veckan och under återstående tre dagar av arbetsveckan praktiserar de på en grundskola. Utöver det inkluderar satsningen lärgrupper där de får kunskap om att arbeta i svensk skola, det svenska samhället och annat.

Christina Rydén tycker att andra kommuner kan lära sig från erfarenheterna i Stockholms projekt, men arbetet måste utformas efter platsens förutsättningar.

– Jag tycker att kommunerna som vill ha lärare bör spana efter möjligheter i de verksamheter som redan finns. Var är lärarna? Ja, de läser antagligen svenska någonstans. Försök att möta dem tidigt.