karin_forsling

Karin Forsling, lektor vid Karlstads universitet, tror inte att unga skriver mindre idag, däremot på ett annat sätt.

| Foto: Cathrine Busch, Stockfoton
Svenska

Forskare: Unga skriver inte sämre

Svenska elevers bristande skrivkunskaper har väckt het debatt. Men Karin Forsling, lektor vid Karlstads universitet, tror inte att unga skriver mindre, eller sämre.
– Det finns en uppsjö av skolor där man jobbar mycket framgångsrikt med läsande och skrivande, säger hon.

Debatten kring ungas bristande skrivförmåga har tagit ordentlig fart sedan Utbildningsradions dokumentär ”Skrivarglappet” sändes i slutet av augusti.

I dokumentären larmar universitetslärare om studenter som har problem med att klara sina utbildningar. Samtidigt som arbetsgivare vittnar om hur unga arbetssökande väljs bort på grund av oförmågan att uttrycka sig i skrift.

Karin Forsling, lektor i Specialpedagogik vid Karlstads universitet, menar däremot att unga varken skriver mindre eller sämre.

– När någon säger att unga skriver mindre och sämre reagerar jag direkt. Enligt mig är det viktigt att man sätter dessa påståenden i ett sammanhang så att det blir tydligt vad man jämför med. Jag tror inte att unga skriver mindre idag, däremot tror jag att de gör de på ett helt annat sätt, säger Karin Forsling.

Hon tillägger att det inte finns tillräckligt med studier som visar att ungas skrivförmåga faktiskt har blivit sämre.

Samtidigt pekar andra ut lästräning och digitala verktyg som används obetänksamt och i för hög utsträckning i skolan som två bidragande orsaker till att unga blivit sämre på att uttrycka sig skriftligt.

Karin Forsling är själv forskare inom området barn och unga – skrivande och läsande i digitala lärmiljöer. Hon tror inte att datorer har påverkat elevernas skrivförmåga negativt, men poängterar vikten av att de digitala verktygen används på rätt sätt.

– Digitala verktyg och resurser ska bara användas när de tillför ett mervärde. Den förståelsen och kompetensen måste läraren ha. Det ingår i deras didaktiska flexibilitet.

Varifrån kommer då den här bilden av att unga skriver sämre idag?

– Det är en bild som återkommer titt som tätt när nya larmrapporter publiceras i media. Men det är just en bild och jag tror att det är viktigt att vi nyanserar debatten.

– Jag har själv jobbat som lärare i 40 år och tror att det bästa man kan göra vid ett eventuellt skuldbeläggande är att inte tappa taget utan att gemensamt försöka förändra och förbättra istället. Jag tror att vi alla lärare har en elev i minnet där vi önskar att vi undervisat annorlunda, men då gäller det att tänka att vi gjorde vårt bästa utifrån de förutsättningar som fanns. Nu gäller det att i kollegial samverkan möta utmaningarna. Nätverka – det finns en uppsjö av skolor där man jobbar mycket framgångsrikt med läsande och skrivande. Jag vet att det fungerar, säger Karin Forsling.

Skolvärlden har tidigare uppmärksammat hur lärare i grundskolan och gymnasiet ser på elevernas skrivkunskaper. Ulrika Linde, svensklärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg, berättade då att hon först blev imponerad av vilka avancerade texter eleverna skrev. 

– Däremot reagerade jag på att de inte läser. Det är inte alltid heller vi lärare kan utläsa om eleverna ens själva förstår de vetenskapliga texterna som de skriver och det är också där elevernas bristande läsförståelse kommer in. Eleverna har jobbat ganska mycket med texter men däremot blir det ofta för svår nivå i språket. De vet inte hur de ska använda orden på korrekt sätt. 

Även Malin Larsson, svensklärare i högstadiet på Alviksskolan, påpekade att läsförståelse är en av grundbultarna för att förbättra skrivkunskaperna 

– Du behöver duscha dig i text. Först behöver du läsa jättemycket, sedan behöver du förstå det du läser och fördjupa dig i texten och sedan behöver du härma för att till sist kunna producera. Man måste ge eleverna rika möjligheter att konsumera text, unga människor läser för lite, sa hon till Skolvärlden.  

Kommentera