studiero_0
Foto: Åsa Larsson
Ordning och reda

”God undervisning leder till studiero”

Bra lärandemiljö och god undervisning leder till studiero. Det var ett budskap som återkom när trygghet och studiero diskuterades i en öppen utfrågning i utbildningsutskottet.

På torsdagen nådde frågan om trygghet och studiero i skolan hela vägen in till riksdagens utbildningsutskott. En rad representanter från skolmyndigheter, lärarfack, forskarvärlden, elevorganisationer och profession fanns samlade för att ge sitt perspektiv på frågan inför ledamöterna.

Utbildningsminister Gustav Fridolins statssekreterare Helene Öberg inledde med att slå fast att studiero och trygghet är avgörande för elevernas lärande.

– Vi måste ha studiero för att kunna skapa en likvärdig skola. De elever som behöver mest stöd lider mest av stök, sa hon.

Skolinspektionen gör varje år en enkätundersökning som besvaras av hälften av landets skolor och som bland annat innehåller frågor om hur eleverna upplever trygghet och studiero. I den senaste undersökningen svarade så många som 9 av 10 elever i årskurs 5 och 8 av 10 i årskurs 9, att de faktiskt känner trygga.

– Men det innebär också att omkring 10 000 elever i nian känner sig otrygga. Vi jobbar aktivt för att alla elever ska ha en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, kommenterade Jesper Antelius, enhetschef för analysenheten på Skolinspektionen.

Vidare upplever 3 av 10 elever att de inte har studiero på lektionerna.

– Detta är självklart inte jämt fördelat, det ser väldigt olika ut på olika skolors, sa Jesper Antelius som också berättade att trygghet och studiero alltid är med när Skolinspektionen gör sina granskningar och omkring 4 av 10 skolor får kritik inom detta område.

En vanlig brist är att skolor inte har ett aktivt förebyggande arbete för att stävja otrygghet utan arbeta mer reaktivt vid akuta händelser. Självklart finns det också många skolor som jobbar bra med detta. Jesper Antelius lyfte exempel på vad som utmärker dessa.

  • Värden och normer är väl förankrat hos alla på skolan.
  • Bristande studiero och trygghet följs upp och analyseras.
  • Lärarens ledning är tydlig och eleverna får stöd i att ta sig an och klara uppgifterna.
  • Lektionerna är välplanerade, har tydlig struktur, och eleverna förstår vad de ska göra och varför.

Ett tema som återkom och som bland annat togs upp av Skolverkets representanter var att god och strukturerad undervisning stöttar upp studieron.

Även Jan Håkansson, pedagogikforskare vid Linnéuniversitetet, drog slutsatsen att gedigen lärarkompetens och bra undervisning leder till studiero och lärande.

– Vi kan inte se studiero som en isolerad del utan det är en starkt integrerad del av undervisningen, sa han.

Jan Håkansson pratade om studiero som en följd av god lärandemiljö där han lyfte framgångsfaktorer som ”väl avvägda förväntningar på eleverna – utmaningar på rätt nivå”, ”fokus på uppgiftsorientering i klassrummet” samt, ”meningsfull klassrumskommunikation”

Men också studiero som konsekvens av god lärarkompetens.

– Relationell kompetens, ledarkompetens och didaktisk kompetens. De två första handlar mycket om mötet mellan lärare och elev, det tredje om ämneskunnande. Det är intressant att den tredje kompetensen inte räcker, relationsskapandet och ledarskapet är otroligt viktigt. Detta inverkar på hur mycket eleverna lär sig.

Ämnet fångades upp Lärarns Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

– Vi lärare är de som träffar eleverna mest och lärare är oerhört viktiga för att skapa studiero. Om man har möjlighet att skapa bra undervisning så skapar man studiero. Men tiden för att skapa varierande undervisning – det är ofta den tiden som får stryka på foten i dag. Det är tiden som råkar bli över som man använder till att planera sin undervisning. Nu visar Skolverket hur viktigt det är att vi får den tiden, så att vi kan skapa bra lektioner. 

Hon lyfte också vikten av att lärare får mer tid för varje elev.

– Lärare måste få tid att skapa förtroendefulla relationer. Det är det eleverna säger att de saknar, sa Åsa Fahlén och tillade.

– Allt inte heller upp till läraren. Vi måste också ha skolledare som tar tag i detta på allvar. Det räcker inte med att jag lyckas i mitt klassrum, om det ser väldigt annorlunda ut i kollegans kan det bli knepigt för eleverna. Här är skolledaren viktig för att skapa gemensamma strukturer på skolan.

Kommentera