Annons
På Sjöviks folkhögskola i Krylbo törs man prata om elevers olika förutsättningar. Foto: Henrik Hansson
Att ha tid att se och möta varje elev är något lärarna på Sjöviks folkhögskola talar varmt om. Foto: Henrik Hansson
Birgitta Henning och Åsa Herre. Foto: Henrik Hansson
På Sjöviks folkhögskola får eleverna möjlighet att nå målen på den tid de behöver. Foto: Henrik Hansson
Catrin Grundfelt, Birgitta Henning, Åsa Herre, Matilda Heldemar. Foto: Henrik Hansson
Upplevs klassrumsmiljön som stressande får eleverna skriva prov någon annanstans. Foto: Henrik Hansson
Bild 1/6

Här får alla lära på sitt sätt

Publicerad 28 november 2014

Fakta

Kurser på sjövik

Allmän linje: För att läsa in ämnen som saknas för gymnasie- eller grundskolekompetens. Undervisningen utgår från elevens kunskapsnivå. Man studerar i egen takt och utformar sin egen studiegång.
F-blocket: För den som inte kunnat fullfölja grundskola eller gymnasiet. Max 12 elever i gruppen. F-blocket läser man i två år, sista året läser man Allmän kurs.
L-blocket: Teoretisk grundkurs för elever som har inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriskt funktionshinder. En del av eleverna har gått i särskola tidigare. Liten grupp, max 12 elever. Här finns möjlighet att förbättra grundskolekunskaper. 

Fler inriktningar än ovan nämnda finns på Sjöviks folkhögskola. 

Fakta

Intervjupersonerna

Catrin Grundfelt
Undervisar på Allmän linje och på F-blocket i matematik och naturkunskap. Kursföreståndare för allmän linje.

Birgitta Henning
Kursansvarig för L-blocket och Steget. Undervisar i svenska, matematik och samhällskunskap.

Åsa Herre
Föreståndare för F-blocket och resursperson. Assistentutbildning. Är med på alla teoretiska lektioner och i elevernas boende.

Matilda Heldemar
Kursföreståndare för Allmän linje och undervisar i matematik och naturkunskap på Allmän linje.

Relaterat

Lärarna på Sjöviks folkhögskola kan anpassa undervisningen till de elever de har. De har stora möjligheter att styra över innehåll och tid och möter elever som av olika orsaker misslyckats i skolan tidigare. Bland annat möter de elever i gränslandet mellan skola och särskola. 

På en udde vid sjön Bäringen, någon mil utanför Krylbo i Dalarna, ligger Sjöviks folkhögskola. Här studerar omkring 250 elever musik, textil och lär sig timra. Här finns också Allmän linje för elever som av olika anledningar inte har klarat grundskolan eller gymnasiet. 

Stämmer bilden av folkhögskolan som en plats där elever som tidigare misslyckats i skolan kan få lite av en revansch? 

De fyra folkhögskolelärarna som Skolvärlden träffar svarar med en mun: Ja! 

– Det gör det absolut. Jag tror mycket handlar om hur vi bemöter våra elever, eleverna märker att man blir sedd för den man är. Och deras självkänsla och självförtroende växer i takt med att de får lyckas, säger Birgitta Henning. 

På Sjövik finns också en rad olika inriktningar för dem som behöver stöd. På L-blocket går elever med inlärningssvårigheter och neuro-
psykiatriska funktionshinder. På F-blocket går de som behöver extra stöd för att komma igång med studierna igen, för att sedan kunna läsa Allmän linje. Det är utbildningar som det finns stort behov av, det är fler som söker än vad de kan ta emot. Skälen till de tidigare skolmisslyckandena är flera: en sen diagnos, bristande stöd, mob-bning och trasiga familjeförhållande. Flera har varit borta från skolan länge. 

– Det är en sådan otrolig mix av människor på skolan och det är en styrka. Vi har en stor blandning av utbildningar och åldrar, berättar lärarna och talar sig varma om 
den vänliga och välkomnande stämningen på skolan.

För elever på F- och L-blocket är det ett krav att bo på skolan och eleverna får stöd utanför skoltid. 

– Vi kan fånga upp eleverna tidigt, vi ser direkt om de är borta och då går man till boendet och kollar varför de inte är i skolan, säger Åsa Herre. 
Många av eleverna på L-blocket har gått inom särskolan tidigare, men inte alla. Birgitta Henning och Åsa Herre säger att flera av eleverna ligger på gränsen mellan särskola och skola, en slags gråzon. 

– Vi kan möta föräldrar som berättar att deras barn gått särskola men egentligen inte hör hemma där. Men den vanliga gymnasieskolan blev alldeles för tuff. Det finns elever som hamnar mellan stolarna, säger Åsa Herre. 

– Många kan ha en ojämn begåvningsprofil, men även där är vi bra på att kunna anpassa, säger Birgitta Henning. 

Hon berättar om en elev som gått särskola men som läst in grundskolans svenska och engelska på folkhögskolan och nu fortsätter med det på gymnasienivå. 

– Det är jättebra. Hon har verkligen legat i den här gråzonen. Det är synd att man inom särskolan inte fångar upp de elever som skulle klara några vanliga kurser, bara de fick tid. Det skulle stärka deras självförtroende, säger Birgitta Henning och tillägger: 
– Sen är det inte så att alla som kommer hit plötsligt når målen, alla har inte förutsättningarna. Det måste man vara tydlig med.

Lärarna återkommer till att de har tid att se och möta varje elev. De talar om den accepterande 
atmosfären, om bemötandet. 

Lärarna deltar i olika aktiviteter, även om det inte ingår i deras tjänster. Det händer mycket under kvällstid på en folkhögskola. Och visst händer det att eleverna har skolrelaterade frågor även då. 

Både Catrin Grundfelt och Matilda Heldemar jobbar en kväll varannan vecka på elevhemmet, då de hjälper eleverna på F-blocket med läxor och studieplanering. 

– Att skriva ett prov i klassrummet kan var stressande, det skapar ångest att prestera. Då kan vi säga, men sitt inne hos oss i köket ikväll och skriv, och då lossnar det, säger Åsa Herre.  

De elever som läser Allmän linje läser in sin gymnasiebehörighet och kursen ger kunskaper motsvarande minst lägstanivå i vissa gymnasiegemensamma ämnen. Men folkhögskolan har stor frihet i sin undervisning både vad gäller arbetsformer och innehåll.

– Vi har inte samma krav på att följa kursplanen till punkt och pricka. Vi kan verkligen anpassa undervisningen till de elever vi har. Om eleverna inte kan tillgodogöra sig en viss sorts undervisning så kan man använda andra metoder och annat innehåll, säger 
Catrin Grundfelt. 

– De flesta som läser Allmän linje uppnår målen, men det tar olika lång tid. Även där har vi stor frihet. Jag har en elev nu som läser matte 1 på tre år, här finns inte kravet att bli klar inom en på förhand given tid, tillägger Matilda Heldemar.

Att inte ha kravet att alla elever måste bli klara inom en och samma förutbestämda tid minskar stressen, säger de, både för dem och för eleverna. 

Nyligen lades det på fler ämnen på Allmän linje för att eleverna ska få högskolebehörighet. För dem som redan tidigare hade det extra jobbigt att klara studierna blir det inte enklare nu, konstaterar lärarna. De känner igen att det ofta är det som är teoretiskt och abstrakt som är svårt för en del av eleverna att klara. 

Efter Allmän linje ges ett samlande studieomdöme, man får inte betyg i varje enskild kurs. Rena ämneskunskaper utgör en fjärdedel av omdömet, man väger också in utveckling, ambition, uthållighet och social förmåga.

Catrin Grundfelt instämmer i det gynnar deras elever.  

– Återigen, det minskar stressen. Den som har svårt med de teoretiska bitarna kan vara stark socialt, och då väger det upp. Vi kan se till hela människan och att en människa har olika kvalitéer. 

Matilda Heldemar tillägger:

 – Eleverna måste uppnå en lägsta kunskapsnivå i varje enskilt ämne, det är grundförutsättningen. Det studieomdömet sedan ska spegla är elevens förmåga att studera vidare. Det kan vara olika egenskaper som gör att man klarar det, vissa gör det för att de är duktiga i ämnena och andra för att de är ansvarsfulla. Men grundkunskaperna i ämnena måste alla nå.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Delvis distansundervisning i Stockholm i höst

Corona

På måndag väntas Stockholms stad fatta ett beslut om distansundervisning till hösten.

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons
Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons