sjovik1

På Sjöviks folkhögskola i Krylbo törs man prata om elevers olika förutsättningar.

| Foto: Henrik Hansson
Sjövik

Här får alla lära på sitt sätt

Lärarna på Sjöviks folkhögskola kan anpassa undervisningen till de elever de har. De har stora möjligheter att styra över innehåll och tid och möter elever som av olika orsaker misslyckats i skolan tidigare. Bland annat möter de elever i gränslandet mellan skola och särskola. 

Kurser på sjövik

Allmän linje: För att läsa in ämnen som saknas för gymnasie- eller grundskolekompetens. Undervisningen utgår från elevens kunskapsnivå. Man studerar i egen takt och utformar sin egen studiegång.
F-blocket: För den som inte kunnat fullfölja grundskola eller gymnasiet. Max 12 elever i gruppen. F-blocket läser man i två år, sista året läser man Allmän kurs.
L-blocket: Teoretisk grundkurs för elever som har inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriskt funktionshinder. En del av eleverna har gått i särskola tidigare. Liten grupp, max 12 elever. Här finns möjlighet att förbättra grundskolekunskaper. 

Fler inriktningar än ovan nämnda finns på Sjöviks folkhögskola. 

På en udde vid sjön Bäringen, någon mil utanför Krylbo i Dalarna, ligger Sjöviks folkhögskola. Här studerar omkring 250 elever musik, textil och lär sig timra. Här finns också Allmän linje för elever som av olika anledningar inte har klarat grundskolan eller gymnasiet. 

Stämmer bilden av folkhögskolan som en plats där elever som tidigare misslyckats i skolan kan få lite av en revansch? 

De fyra folkhögskolelärarna som Skolvärlden träffar svarar med en mun: Ja! 

– Det gör det absolut. Jag tror mycket handlar om hur vi bemöter våra elever, eleverna märker att man blir sedd för den man är. Och deras självkänsla och självförtroende växer i takt med att de får lyckas, säger Birgitta Henning. 

På Sjövik finns också en rad olika inriktningar för dem som behöver stöd. På L-blocket går elever med inlärningssvårigheter och neuro-
psykiatriska funktionshinder. På F-blocket går de som behöver extra stöd för att komma igång med studierna igen, för att sedan kunna läsa Allmän linje. Det är utbildningar som det finns stort behov av, det är fler som söker än vad de kan ta emot. Skälen till de tidigare skolmisslyckandena är flera: en sen diagnos, bristande stöd, mob-bning och trasiga familjeförhållande. Flera har varit borta från skolan länge. 

– Det är en sådan otrolig mix av människor på skolan och det är en styrka. Vi har en stor blandning av utbildningar och åldrar, berättar lärarna och talar sig varma om 
den vänliga och välkomnande stämningen på skolan.

För elever på F- och L-blocket är det ett krav att bo på skolan och eleverna får stöd utanför skoltid. 

– Vi kan fånga upp eleverna tidigt, vi ser direkt om de är borta och då går man till boendet och kollar varför de inte är i skolan, säger Åsa Herre. 
Många av eleverna på L-blocket har gått inom särskolan tidigare, men inte alla. Birgitta Henning och Åsa Herre säger att flera av eleverna ligger på gränsen mellan särskola och skola, en slags gråzon. 

– Vi kan möta föräldrar som berättar att deras barn gått särskola men egentligen inte hör hemma där. Men den vanliga gymnasieskolan blev alldeles för tuff. Det finns elever som hamnar mellan stolarna, säger Åsa Herre. 

– Många kan ha en ojämn begåvningsprofil, men även där är vi bra på att kunna anpassa, säger Birgitta Henning. 

Hon berättar om en elev som gått särskola men som läst in grundskolans svenska och engelska på folkhögskolan och nu fortsätter med det på gymnasienivå. 

– Det är jättebra. Hon har verkligen legat i den här gråzonen. Det är synd att man inom särskolan inte fångar upp de elever som skulle klara några vanliga kurser, bara de fick tid. Det skulle stärka deras självförtroende, säger Birgitta Henning och tillägger: 
– Sen är det inte så att alla som kommer hit plötsligt når målen, alla har inte förutsättningarna. Det måste man vara tydlig med.

Lärarna återkommer till att de har tid att se och möta varje elev. De talar om den accepterande 
atmosfären, om bemötandet. 

Lärarna deltar i olika aktiviteter, även om det inte ingår i deras tjänster. Det händer mycket under kvällstid på en folkhögskola. Och visst händer det att eleverna har skolrelaterade frågor även då. 

Både Catrin Grundfelt och Matilda Heldemar jobbar en kväll varannan vecka på elevhemmet, då de hjälper eleverna på F-blocket med läxor och studieplanering. 

– Att skriva ett prov i klassrummet kan var stressande, det skapar ångest att prestera. Då kan vi säga, men sitt inne hos oss i köket ikväll och skriv, och då lossnar det, säger Åsa Herre.  

De elever som läser Allmän linje läser in sin gymnasiebehörighet och kursen ger kunskaper motsvarande minst lägstanivå i vissa gymnasiegemensamma ämnen. Men folkhögskolan har stor frihet i sin undervisning både vad gäller arbetsformer och innehåll.

– Vi har inte samma krav på att följa kursplanen till punkt och pricka. Vi kan verkligen anpassa undervisningen till de elever vi har. Om eleverna inte kan tillgodogöra sig en viss sorts undervisning så kan man använda andra metoder och annat innehåll, säger 
Catrin Grundfelt. 

– De flesta som läser Allmän linje uppnår målen, men det tar olika lång tid. Även där har vi stor frihet. Jag har en elev nu som läser matte 1 på tre år, här finns inte kravet att bli klar inom en på förhand given tid, tillägger Matilda Heldemar.

Att inte ha kravet att alla elever måste bli klara inom en och samma förutbestämda tid minskar stressen, säger de, både för dem och för eleverna. 

Nyligen lades det på fler ämnen på Allmän linje för att eleverna ska få högskolebehörighet. För dem som redan tidigare hade det extra jobbigt att klara studierna blir det inte enklare nu, konstaterar lärarna. De känner igen att det ofta är det som är teoretiskt och abstrakt som är svårt för en del av eleverna att klara. 

Efter Allmän linje ges ett samlande studieomdöme, man får inte betyg i varje enskild kurs. Rena ämneskunskaper utgör en fjärdedel av omdömet, man väger också in utveckling, ambition, uthållighet och social förmåga.

Catrin Grundfelt instämmer i det gynnar deras elever.  

– Återigen, det minskar stressen. Den som har svårt med de teoretiska bitarna kan vara stark socialt, och då väger det upp. Vi kan se till hela människan och att en människa har olika kvalitéer. 

Matilda Heldemar tillägger:

 – Eleverna måste uppnå en lägsta kunskapsnivå i varje enskilt ämne, det är grundförutsättningen. Det studieomdömet sedan ska spegla är elevens förmåga att studera vidare. Det kan vara olika egenskaper som gör att man klarar det, vissa gör det för att de är duktiga i ämnena och andra för att de är ansvarsfulla. Men grundkunskaperna i ämnena måste alla nå.

Intervjupersonerna

Catrin Grundfelt
Undervisar på Allmän linje och på F-blocket i matematik och naturkunskap. Kursföreståndare för allmän linje.

Birgitta Henning
Kursansvarig för L-blocket och Steget. Undervisar i svenska, matematik och samhällskunskap.

Åsa Herre
Föreståndare för F-blocket och resursperson. Assistentutbildning. Är med på alla teoretiska lektioner och i elevernas boende.

Matilda Heldemar
Kursföreståndare för Allmän linje och undervisar i matematik och naturkunskap på Allmän linje.

sjovik2

Att ha tid att se och möta varje elev är något lärarna på Sjöviks folkhögskola talar varmt om.

| Foto: Henrik Hansson
sjovik3

Birgitta Henning och Åsa Herre.

| Foto: Henrik Hansson
sjovik4

På Sjöviks folkhögskola får eleverna möjlighet att nå målen på den tid de behöver.

| Foto: Henrik Hansson
sjovik5

Catrin Grundfelt, Birgitta Henning, Åsa Herre, Matilda Heldemar.

| Foto: Henrik Hansson
sjovik6

Upplevs klassrumsmiljön som stressande får eleverna skriva prov någon annanstans.

| Foto: Henrik Hansson
Kommentera