Annons
Tove Ahlgren, student vid Lunds universitet, är på Åbyskolan för att hjälpa gymnasieelever med svårare matematik under så kallade SI-pass. Foto: Ola Torkelsson

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

Publicerad 19 februari 2020

Fakta

Så fungerar SI-pass

  • SI-pass står för samverkansinlärning. Metoden utvecklades på University of Missouri i Kansas City på 1970-talet. Till Sverige kom modellen i början av 1990-talet. 
  • Den används främst på universitetsnivå men har på senare år spridits till gymnasieskolor och grundskolor. 
  • SI bygger på att en äldre student eller elev fungerar som en guide eller förebild i ett ämne. SI-ledaren ska ta fram och leda samtal om de delar i kursen som eleverna upplever som svåra. Hen ska alltså hjälpa studenterna att tillsammans hitta svaret. 
  • Den som är SI-ledare har genomgått en tvådagarsutbildning i SI-strategier och ledarskap. 

Satsningen på SI-pass i sydligaste Sverige

  • Under namnet Regional SI-plattform försöker regionerna i de sydligaste delarna av landet sprida SI-modellen till samtliga kommuner i Skåne och Halland. Lunds universitet koordinerar och utvärderar satsningen. 
  • I den första fasen åker SI-ledare från universitet och högskolor ut och leder SI-pass på omgivande gymnasieskolor. Sedan ska modellen användas internt på gymnasieskolorna, där äldre elever leder pass för de yngre. I den sista fasen ska SI-ledare från gymnasiet leda pass på grundskolor. Planen är att det ska finnas SI-pass i samtliga kommuner i de tre regionerna inom ett år. 

Relaterat

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna. 
– Det är så häftigt att se elever som får blomma ut, säger läraren Jonas Kronkvist.

Inom någon minut efter att Tove Ahlgren startat dagens SI-pass är diskussionen i gång. Till vardags studerar hon vid Lunds universitet, men varje onsdag åker hon de sex milen till Åbyskolan i Klippan för att hjälpa gymnasieelever att ta sig an svårare matte. Hon fungerar kort och gott som en länk till universitetsvärlden.  

– Varannan vecka har hon naturvetare, varannan vecka tekniker. Hon stöttar dem i matte 5 eller i matte specialisering. Det är mattekurser som är lite mer inriktade på högskolematten, så det passar bra, säger Jonas Kronkvist, lärare i kemi och matematik på Åbyskolan. 

SI-pass är en pedagogisk modell som utvecklades på 1970-talet i USA och bygger på kollaborativt lärande. Studenter träffas i mindre grupper under ledning av en äldre student som läst kursen tidigare. 

Till Sverige och Lunds universitet kom metoden i början av 1990-talet. Med åren har arbetssättet spridit sig till både gymnasieskolor och grundskolor i framför allt Skåne. 

Jonas Kronkvist är lärare i kemi  och matematik vid Åbyskolan.Åbyskolan i Klippan var tidigt ute när modellen började spridas utanför universitetet.

– Jag satt i Helsingborg, på universitetets campus och hörde talas om det här från Leif Bryngfors (se artikel på sidan 35). Jag tyckte det lät spännande, i och med att jag själv gått i Klippan på gymnasiet. Jag sa att jag kan åka dit och introducera, berättar Jonas Kronkvist. 

Femton år senare, 2016, kom han tillbaka till skolan som lärare och fann att SI-passen inte bara fanns kvar, de hade även utvecklats med åren. 

– Vår kollega Eva Andreasson har fått det att leva i 20 år. Hon har varit enormt uthållig, vilket är en förutsättning om det ska bli bra, säger Jonas Kronkvist.

Ofta sker SI-passen på Åbyskolan i matematik, men det förekommer även i ekonomi.

För Jonas Kronkvist är drivkraften med att ha SI-pass densamma som när han var med om att introducera modellen för snart 20 år sedan. 

– Vi har fortfarande många elever på gymnasieskolan som har föräldrar som aldrig satt sin fot på universitet eller högskola. Jag brinner lite extra för det eftersom det är samma situation som jag var i 1988 när jag började gymnasiet, säger han. 

Gruppen som Tove Ahlgren leder är långt ifrån den enda på skolan. På flertalet av SI-passen är det äldre gymnasieelever som introducerar de yngre i nya uppgifter. I den delen är Jonas Kronkvist och kollegan Evelina Wendelin mer involverade. 

SI-ledarna har fått en tvådagarsutbildning på Lunds universitet, men behöver en del stöd. Det handlar om praktiska frågor om att det ska finnas en sal bokad, material och viss stöttning om vad de yngre eleverna läser för tillfället i sina respektive kurser.

Men gränsen går vid klassrumsdörren. 

– Läraren som är behörig i kursen är aldrig med på SI-passen. Det gör att eleverna vågar fråga och resonera på ett annat sätt. Det finns ingen i rummet som ska bedöma eleverna eller sätta betyg, säger Evelina Wendelin. 

Evelina Wendelin, lärare på Åbyskolan, är engagerad i SI-passen.

Det är svårt att uppskatta eller mäta om skolresultaten påverkas positivt. Lärarnas bild är dock att det har en rad goda effekter.

– Den allmänna känslan är att de lär sig studieteknik. De får sitta i lugn och ro och resonera om matte utan krav på att lösa en massa uppgifter, säger Jonas Kronkvist.

Evelina Wendelin menar att SI-passen stärker gemenskapen och gör eleverna bättre på att samarbeta. 

– Det blir lite mer lustfyllt, man har roligt ihop. Det är kanske viktigare för studieresultaten än att bara plugga mer, säger hon.

Under åren som Åbyskolan i Klippan har arbetat med SI-pass har lärarna dragit en del lär-domar. En är att passen ska vara obligatoriska. 

– Gör man det till något frivilligt och lägger det efter skolan, då faller det. Folk vill gå hem. Hos oss ligger det under skoltid och eleverna får inte välja själva om de ska gå dit, berättar Jonas Kronkvist. 

Lärarna funderar också en hel del kring hur grupperna delas in. De vill ge elever som kanske inte tar så stor plats på de vanliga lektionerna större utrymme. 

– Om det är många som är dominerande, så får de vara i samma grupp. Det blir kanske lite tuppfäktning där, men det får vi leva med. Då får de som är tysta, det är tyvärr ofta tjejer, en chans att prata, säger Jonas Kronkvist. 

Tidigare fick alla som ville vara SI-ledare bli det, men det var inte alla som kände sig kallade som klarade uppdraget. Att leda en diskussion med skolkamrater som bara är något år yngre är en utmaning. 

Därför har Åbyskolan valt att plocka ut de åtta elever som de tycker passar bäst. 

– Då funkar det bättre i grupperna och det blir en mindre börda för oss lärare, säger Jonas Kronkvist. 

Att bli SI-ledare ska i sig vara något att sträva efter för ungdomarna. 

– Vi vill ha det som en morot, en fjäder i hatten. Det är en rolig aktivitet för de som är SI-ledare. Att få en grupp på tio elever att göra som man tänkt är bra ledarskapsträning, säger Evelina Wendelin. 

Det är en enormt häftig utveckling.

En skoltimme utan en lärare i klassrummet, för en utomstående är det lätt att dra slutsatsen att det skulle kunna bli stökigt. I synnerhet som samtalsledaren bara är något enstaka år äldre än gruppen. Oftast flyter det dock på bra. 

– När det inte har fungerat har vi fått flytta vissa gruppmedlemmar till andra grupper. Någon gång har en lärare fått sitta med, men det är sällsynt, säger Evelina Wendelin. 

De fina minnena är desto fler. 

– Roligast är när man gläntar på dörren och kikar in i klassrummet. Där står kanske en invandrartjej som annars är tyst framme vid tavlan. Hon pekar, visar för andra, ritar. SI-ledaren sitter bredvid och bara tittar på. Det är så häftigt att se elever blomma ut, säger Jonas Kronkvist. 

Evelina Wendelin minns en elev som knappt vågade prata inför klassen under första året på gymnasiet. 

– Den eleven blev SI-ledare i trean och briljerade sedan vid muntliga anföranden. Det är en enormt häftig utveckling, säger hon. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons