Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Anna Öhman, lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Örebro universitet, har sedan i februari forskat inom området särskilt stöd i gymnasieskolan. I en ny studie, som beräknas vara klar under våren 2020, undersöker hon elevernas och skolpersonalens erfarenheter av inkludering. 

Undersökningen gäller elever som är 18 år med erfarenhet av särskilt stöd under tiden på gymnasiet. Anledningen är att forskning om särskilt stöd från elevernas perspektiv är begränsad och att det saknas statistik.

– Det är extra intressant att undersöka det här på gymnasiet i och med att man sedan tidigare har mycket information om hur det ser ut och fungerar för eleverna i den tidigare skolgången. Det finns bra statistik om hur många åtgärdsprogram, och då i förlängningen särskilt stöd, det finns i grundskolan. Gymnasiet är däremot ett område man har väldigt lite kunskap om och i synnerhet elevernas erfarenhet, säger Anna Öhman. 

Under en nyligen anordnad konferens om inkludering, som arrangerades av Örebro universitet, presenterade Anna Öhman preliminära resultat från studien.

– Det som tydligast framträder är hur viktigt det är för eleverna med relationerna till personal, och det behöver inte bara handla om en lärare. En rektor, till exempel, kan göra all skillnad i kontakten med en elev som har svårigheter i skolan, säger hon. 

– Eleverna behöver få uppleva att personalen är intresserad av eleven utöver det ämnesmässiga. Eleverna vill känna att de blir lyssnade på. I flera av intervjuerna som jag har gjort berättar eleverna om betydelsen av att deras lärare också visar intresse för hur de mår.

Du har tidigare studerat hur lärare och elever ger och får återkoppling av varandra i klassrummet. Ser du några kopplingar mellan dina studier? 

– Jag är väldigt intresserad av interaktionen mellan människor. Det sociala samspelet mellan lärare och elev är en förutsättning för att undervisning och lärande ska fungera. Det handlar mycket om att de lär känna varandra och det kan leda till en viktig trygghet och ömsesidig förståelse. 

– Eleverna är väldigt nöjda med sina lärare, men det handlar om enstaka lärare som sticker ut i vad de gör. De följer inte alltid det som specialpedagogen rekommenderar och som förmodligen har sin botten i ett åtgärdsprogram. Enstaka lärare kan också göra att skoltiden blir väldigt svår för en elev, för att de inte får sina rättigheter tillgodosedda.  

Ett annat preliminärt resultat från studien är att eleverna egentligen inte har någon förståelse om vad särskilt stöd är. 

– När elever berättar om vad de har, eller har haft, för särskilt stöd kan de ta upp ämnen som exempel – en elev nämnde svenska som andraspråk som sitt särskilda stöd. Det här råder det oklarhet om. I samtalet om stöd har det blivit begrepp som man inte riktigt vet vad de betyder.

Ett nytt begrepp som dyker upp under intervjuerna med eleverna är ”extra stöd”. 

– Då har jag frågat vad de menar med det. Då syftar eleven till särskilt stöd men använder inte begreppen rätt. Samtidigt känner många av eleverna inte till begreppet särskilt stöd. Det skapar en förvirring och otydlighet i skolan. Begreppet har blivit någon form av mellanting mellan extra anpassningar och särskilt stöd, och då saknar vi fullständigt den juridiska grunden som det särskilda stödet vilar på. 

Anna Öhman kan redan nu även ana ett mönster vad gäller elevernas erfarenheter av särskilt stöd och det är anpassningar av prov. 

– Det är mycket fokus på prov och det har även varit svårt för vissa att få de anpassningar som de har rätt till i provsituationer. Det är ju särskilt allvarligt eftersom vi vet att prov ofta dominerar lärares betygsättning. Då är det extra viktigt att eleverna får möjlighet att visa vad de kan.

Nästa fas i forskningsarbetet kommer att vara att granska skolpersonalens erfarenheter. Då kommer hon att göra fokusgruppintervjuer med elevhälsoteam i gymnasieskolor.

– Det är för att ta reda på hur de arbetar med särskilt stöd och inkludering, samt deras förståelse av inkluderingsbegreppet. Just debatten om inkludering har blivit väldigt ensidig, tycker jag. Man talar om inkludering enbart i form av placering, men det är så mycket mer. Det är det vi gärna vill nyansera med empiriska studier. Då är det naturligt att börja med eleverna, som jag gör i min studie.