Annons
Jimena Barrague håller i skrivövningar för 6-åringarna. ”Skolan kan visa dem att de kan ta sig ur den situationen de befinner sig i”, säger hon. Foto: Felipe Morales

I Argentina är lärarna krisens och elevernas hjältar

Publicerad 18 september 2019

Fakta

40 % lämnar högstadiet utan examen

  • Argentina är till ytan det åttonde största landet i världen med en befolkning på 44 miljoner.
  • Landet är en federation av 23 provinser och Buenos Aires som är en självständig stad.
  • Ekonomin kännetecknas av stor turbulens och landet har befunnit sig i recession en tredjedel av tiden sedan 1950-talet.
  • Presidentvalet sker den 27:e oktober. I primärvalet vann utmanaren Alberto Fernandez. Efter beskedet rasade börsen, eftersom det finns en stark misstro från marknaden kring vad ett regimskifte skulle innebära för ekonomin.
  • Skolsystemet kännetecknas av stor decentralisation. I vissa provinser går eleverna sju år i grundskola och fem år i högstadium, i andra sex år i grundskola och sex år i högstadium.
  • Sedan 1998 är även högstadium obligatoriskt, men 40 procent av eleverna lämnar högstadiet utan en examen. 
  • Eleverna i allmänna skolor går ofta i skolan antingen mellan 8–12 eller 13–17. Lärare jobbar normalt båda passen på olika skolor.
  • Ungefär en fjärdedel av skolorna är privata, vilket har ökat de senaste åren.
  • CTERA är landets största nationella lärarfack med 400 000 medlemmar. Facket består i sin tur av 24 lokala fack på provinsnivå.
  • Lärare från allmänna skolor är de som strejkar allra mest i Argentina. Totalt beräknas yrkesgruppen stå för 35 procent av alla strejker i landet.

Relaterat

BUENOS AIRES Eleverna kommer hungriga till skolan på måndagar och lärarna har svårt att få lönen att räcka en hel månad. På 14 månader har de strejkat 27 gånger.

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna i ett land som präglas av svåra ekonomiska förhållanden.

– Jag skulle inte byta mitt jobb mot något annat – men vi i Argentina har alltid protesterat för våra rättigheter, säger läraren Natalia Militi.

Taxichauffören suckar och trummar med fingrarna på ratten. Bilen kryper fram längs gatan.

”Jag är ledsen, de protesterar alltid mot något här”, säger han. 

Missnöjet växer i Argentina och där vi befinner oss, vid torget Plaza de Mayo, blir det allra mest påtagligt. Det är här som argentinarna samlas när de vill protestera mot något. 

Här ligger riksbanken, stadshuset, en massiv katedral – nationalmonumenten. En blåvit argentinsk flagga vajar i vinden utanför Casa Rosado, det grandiosa presidentpalatset. 

När Mauricio Macri flyttade in här i slutet av december 2015 tog han över en valuta med en inflation på 30 procent och en budget med stora underskott – trots att skattetrycket var det högsta i Argentinas historia. Ändå var han optimistisk, nu skulle ekonomin vändas. Han utlovade ”noll fattigdom”. 

Men man ska vara försiktig med vad man lovar. Argentina drabbades av den värsta torkan på flera decennier, vilket påverkade landets största inkomstkälla – jordbruket. Peson störtdök och under 2018 nådde inflationen över 50 procent. Mauricio Macri tvingades vända sig till Internationella valutafonden (IMF) och tog emot det största lånet i fondens historia på ofattbara 57 miljarder dollar. Samtidigt steg andelen av befolkningen som befinner sig under fattigdomsgränsen och uppgår nu till 35 procent.

Det är inte konstigt att människor är missnöjda – och kanske allra mest missnöjda är lärarna. Under 14 månader har de strejkat 27 gånger här i Buenos Aires.

Läraren Natalia Militi är en av dem som varit med alla 27 gångerna. Det är en självklarhet, menar hon. 

– Vi har alltid behövt protestera för att få igenom saker i det här landet. Därför har vi fått lära oss att vi alltid måste höja våra röster och skrika, säger hon och räcker över kalebassen med mate. En slags uppiggande teliknande dryck som alla lärare vi träffar dricker.

Varje vecka ger Natalia Militi facklig rådgivning på plats i biblioteket. Foto: Felipe Morales

Och energikicken behövs, hon har jobbat i skolan hela dagen men nu börjar ett andra arbetspass – det som fackligt ombud för 23 skolor. Vi ses i ett litet bibliotek i den södra delen av Buenos Aires, den delen som alltid varit mer sårbar för ekonomiska problem. Så också den här gången. 

– Det är trasigare kläder och skor och många elever är hungriga och ber om att få mer mat. Ofta kommer inte föräldrarna längre till möten för att de är rädda att bli av med sina jobb.

På hennes skola kommer de flesta eleverna från villa 1–11–14, ett slumområde i staden med drygt 70 000 invånare. De flesta är flyktingar från Bolivia, Peru och Paraguay. 

– Den största utmaningen är att få barnen att fortsätta gå till skolan. De måste känna sig uppfyllda i skolan och att de tillgodogör sig utbildningen – även när de är så hungriga att de får koncentrationssvårigheter.

Men även Natalia märker av de ekonomiska problemen och har numera svårt att få pengarna att räcka till. Hon tjänar i dag 47 000 pesos, ungefär 10 500 kronor i månaden.

”Jag ser den allmänna skolan som fundamental, den är en spegling av samhället, den angår alla. Det är de rättigheterna jag vill kämpa för.”

– Jag har alltid kunnat betala för hela månaden med min lön, men nu börjar det bli problem efter halva. Inflationen stiger samtidigt som allt har blivit dyrare – el, gas och transport. Vi har börjat betala saker på krita, säger hon. 

Det är också lönen som de flesta frågor handlar om under kvällarna här i biblioteket.

– Lärarna kommer ofta till mig för att lönen inte räcker till och de undrar hur de ska göra. Tyvärr vill också många gå ur facket eftersom de känner att avgiften som nu går till facket skulle behöva gå till förnödenheter.

Men Natalias kritik mot regimen går djupare än lärarlönerna.

– Jag upplever att det tummas på allt. Det är mindre vidareutbildning för lärare, färre böcker och undervisningsmaterial för eleverna. Och infrastrukturen … Taken håller på att trilla in. 

Dessutom är hon kritisk till att villkoren skiljer sig så mycket åt i de 24 provinser som Argentina består av. Precis som i Sverige har det över tid skett en decentralisering av skolsystemet. Tidigare har facket och regeringen årligen förhandlat centralt om minimilön för hela landet. Men sedan 2016 gör man inte längre det. I stället ska var och en av de 24 provinserna förhandla lokalt med de lokala facken.

Den södra delen av Buenos Aires har drabbats hårdare av den ekonomiska krisen. Foto: Felipe Morales

För lärarna i Buenos Aires krävdes det 27 strejker. Propå efter propå lades fram med olika förslag på kompensationer från regimen, samtidigt fortsatte inflationen skena. Och gaspriserna. Och elpriserna.

Först i april i år, efter 14 månader av protester, accepterade 15 av 17 fackförbund i Buenos Aires avtalsförslaget. Natalias fack gjorde det inte, men eftersom majoriteten accepterade infriades det trots allt.

– Jag är inte alls nöjd. Jag tycker att det här avtalet vi nu har accepterat sminkar över problemen på skolorna. Dessutom är jag principiellt emot att utbetalningarna sker gradvis, då hinner vi aldrig ifatt inflationen utan förlorar hela tiden. De uträkningar de har gjort för summan vi förlorade förra året räcker inte, säger hon. 

Jag säger att hon skulle kunna pendla till en grannprovins, en som slutit ett bättre avtal. Hon tittar på mig, fullkomligt oförstående.

– Nej, jag bor ju här. 

Hon tar en klunk te. 

– Det är klart att jag skulle kunna säga upp mig och börja på en privatskola. Men jag ser den allmänna skolan som fundamental, den är en spegling av samhället, den angår alla. Det är de rättigheterna jag vill kämpa för.

Eduardo Pereyra är internationell sekreterare på det största nationella lärarfacket CTERA. Han är ambivalent kring hur han ska se på överenskommelsen. 

– Det är absolut ingen stor triumf. Normalt sett med en normal regering så kämpar vi ju för att lärarnas löner ska förbättras – inte bara försöka få tillbaka det man har förlorat i inflationen. Men i den kontexten vi har nu, med en regering som inte har velat förhandla om lönerna med facket på tre år, så får man se det som en delseger. Sedan kommer många barn till skolan för att äta, så därför ville vi heller inte förlänga de 14 månaderna av strejk – det påverkar barnen som får gå hungriga, säger han. 

Men om lärarfacken är kritiska mot Macri så är känslorna i alla fall ömsesidiga. Något av det första Macri-regimen gjorde var att införa ett standardiserat test för att se hur eleverna ligger till och de var inte nöjda med resultaten. I själva verket menar utbildningsministern Alejandro Finocchiaro att CTERA:s verksamhet sker på bekostnad av barnens utbildning genom de upprepade strejkerna. 

– De dåliga resultaten på de nationella testerna är en produkt av tolv år av facklig dominans inom utbildning. Det är något vi måste förändra, sa han i en intervju med tidningen Clarin. 

Att lärarna strejkar påverkar ju också eleverna – vad tänker du om det? 

– Jag menar att barnen förlorar betydligt fler skoldagar på grund av bristande investeringar i skolans infrastruktur, när taken läcker in eller toaletter går sönder, säger Eduardo Pereyra.

Han berättar om en skola i staden Moreno som sprängdes förra hösten. En gasläcka hade påtalats under lång tid men hade inte åtgärdats av provinsen och skolans vicerektor och vaktmästare förolyckades. 

– Den har aldrig öppnats igen, så barnen i det distriktet har inte kunnat gå i skolan. I dag försöker lärarna göra insatser med lektioner utomhus i det området, berättar han.

Eduardo Pereyra på CTERA:s huvudkontor i Buenos Aires. Facket är det största i Argentina. Foto: Felipe Morales

Han delar inte heller bilden av att eleverna förlorar skoldagar till följd av strejkerna.

– Jag menar att de kan lära sig andra viktiga saker när lärarna protesterar. Om solidaritet, om vikten av att hålla ihop och att ta tillvara sina egna rättigheter. 

Under våren skedde det protester mot nedskärningarna runt om i landets kommuner även i Sverige, men innan dess har det inte skett några regelrätta strejker sedan 1989. Varför tror du att de argentinska lärarna är så benägna att strejka och protestera?

– Jag tror att det har tre orsaker. För det första så har folk helt enkelt svårt att försörja sina barn och få ihop hyran sedan den nya regeringen tillträdde, lönen måste helt enkelt försvaras. För det andra märker lärarna också att det kompromissas med den allmänna skolan, de ser hur byggnader bokstavligen håller på att falla sönder. För de tredje känner de också att de har ett fackförbund som agerar och som står bakom dem. 

Efter tre år av Macri-styre menar han att budgeten för utbildning måste höjas i allmänhet och för infrastruktur i synnerhet. Sedan måste stipendier införas, för även om den kommunala skolan är gratis är det många som måste bidra till ekonomin hemma och därför hoppar av. 

Var pengarna ska tas ifrån i den ekonomiska kris som landet befinner sig är inte lika tydligt. Eduardo ställer sig djupt kritisk till att man överhuvudtaget gått med på att låna pengar från IMF.

– Den nuvarande nyliberala regeringen är uppbyggd av vd:ar och affärsmän, de ser utbildningen som en handelsvara och vill utöka den privata skolan. Men vi vill försvara den allmänna skolan. I oktober är det val och fram till dess måste vi fortsätta kämpa som vi har gjort hela tiden under de här tre åren, så att vi inte blir av med några rättigheter.

Och om Macri blir omvald? 

– Det vore en katastrof, det får inte hända. Då måste vi alla flytta till Sverige. 

Han ler när han säger det, men blir sedan snabbt allvarlig igen. 

– Vi hade glömt bort den här situationen, folk har kunnat jobba och äta hemma – men de senaste åren har vi kommit tillbaka till krisen som var 2001. 

”Den nuvarande nyliberala regeringen är uppbyggd av vd:ar och affärsmän, de ser utbildningen som en handelsvara.”

2001. För Argentinarna är det ett årtal som ligger för evigt inpräntat i medvetandet och ger kalla kårar. Krisen med frusna bankkonton, besparingar som gick upp i rök och massarbetslöshet. I lärarnas fall var det flera provinser som inte delade ut löner på flera månader. I andra provinser uppstod tillfälliga valutor som lärarna fick sina löner i – men som i princip var värdelösa.

För att säkerställa att lärarna inte ska behöva betala priset om provinserna inte kan betala ut lön infördes därför en ny lag 2005. Den säger att det ska finnas en gemensam minimilön i alla provinser och om inte provinserna i sig kan betala den får staten gå in med mellanskillnaden. Det innebär dock fortfarande att villkoren i de olika provinserna ser extremt olika ut.

”Jag var en galning som tog de här jobben”, säger Jimena Barrague. Men hon vill absolut inte byta arbetsplats. Foto: Felipe Morales

När man kör ut från innerstaden försvinner snart de breda avenyerna kantade av lummiga träd och pampiga vita art déco-byggnader och ersätts av slitna fasader. Taxichauffören låser dörrarna i bilen så fort han når den södra delen av stan. 

Ytterligare några kilometer och vi har lämnat en provins, staden Buenos Aires, för Lanús som ligger i en annan – provinsen Buenos Aires. 

I ett slitet klassrum träffar vi läraren Jimena Barrague. Hon håller på med skrivövningar för tjugotvå sexåringar i skoluniformer som liknar vita laboratorierockar. De skriver ner hur de hade gått till väga för att väcka Törnrosa – och läser sedan upp dem. 

Förslagen haglar från borden: med en hund som kan slicka henne i ansiktet, med en puss, med en höna eller genom att kasta vatten på henne. Ljudvolymen är hög och Jimena bidrar i ärlighetens namn till den när hon cirkulerar runt borden. 

Vid nästa övning är en liten pojke blixtsnabb, ropar nästan direkt att han är klar och ber Jimena om något att äta som belöning. Hon svarar att han ska få det i morgon om han hjälper bordsgrannen. 

– Men det blir något billigt – kom ihåg att jag är lärare, säger hon och skrattar.

Det bästa med att vara lärare är relationen till barnen, menar Jimena Barrague. Foto: Felipe Morales

När vi sitter och pratar i klassrummet efter lektionen säger hon att det är just på maten som den ekonomiska krisen märks mest för eleverna.

– Barnen är hungrigare, på måndagar märker man att många inte har ätit något ordentligt under hela helgen. Samtidigt har kvaliteten på maten försämrats avsevärt och räcker inte till för rimliga portioner till alla barn, säger hon.

Liksom många lärare i Argentina delar Jimena sin tid mellan två skolor. Hon börjar varje dag här mellan klockan 8 och 12 och strax ska hon ge sig av till nästa skola där hon jobbar mellan 13 och 17. Det blir långa dagar med för- och efterarbetet och därtill en timmes resväg, enkel väg.

– Men jag har tur för mina båda skolor ligger väldigt nära varandra.

”Skolan kan visa barnen att det finns en annan värld bortom deras.”

Bara några kvarter ifrån skolorna börjar slummen och de flesta eleverna kommer därifrån. Flera gånger har hon varit med om att barn i området varit på väg att råna henne, men sedan fått syn på förklädet som visar att hon är lärare – och hindrat sig själva.

– Jag var en galning som tog de här jobben, skrattar hon.

– Ingen vill jobba här för det är så mycket sociala problem, barn med inlärningssvårigheter och de sköter sig inte så bra. Vissa dagar känner man att man inte har lärt ut något alls. Eller, man har lärt ut massa saker men inget av det som står i läroplanen. Lektionen ägnades åt att inte bråka, inte slåss, att öva på att ta hand om varandra och visa hänsyn. Matten bara försvann. 

”Barnen är hungrigare, på måndagar märker man att många inte har ätit något ordentligt under hela helgen”, berättar Jimena Barrague. Foto: Felipe Morales

Men att visa en annan verklighet kan vara en nog så viktig uppgift för skolan, menar Jimena. 

– De sociala förhållanden som barnen lever under kör över dem från alla håll och kanter, de tvingas bli små minimän. Skolan kan visa dem att det finns en annan värld bortom deras, att de kan ta sig ur den situation de befinner sig i – om så bara för några timmar. Här måste du sätta dig vid bordet, du måste använda bestick, du får äta i lugn och ro.

Och trots svårigheterna och det hårda klimatet har hon blivit kvar här i 14 år. 

– Jag skulle inte byta det mot något, även om man såklart ger mycket av sig själv. När man har skapat band till föräldrarna i området får man ett förtroende som är unikt. Men det bästa är relationen till barnen – kontakten och kärleken man får. Att se dem upptäcka saker och bli alldeles fascinerade och att se de minsta lära sig läsa – det är helt obetalbart.

”Vi i Argentina har alltid protesterat för att våra rättigheter som lärare inte ska inskränkas. Det är det enda sättet vi har.”

Men även om hon älskar sitt jobb lämnar det fortfarande mycket att önska och hon har deltagit i nästan alla strejker, säger hon. I och med överenskommelsen gick lönen upp lite, hon tjänar 30 000 pesos nu, vilket är drygt 6 600 kronor. Men hon önskar fortfarande att regeringen skulle förhandla om en nationell minimilön med facket som man gjorde tidigare. Sedan 2016 har Macri beslutat att den inte ska förhandlas mer, i stället ska den vara 20 procent högre än den nationella minimilönen som ligger på drygt 2400 svenska kronor.

– Och tidigare hade vi vidareutbildning för lärare, vi hade studiedagar – det försvann. Vi fick lådor med böcker och hade en datorsal – det har också försvunnit.  

Jag frågar henne om protesterna kommer fortsätta. Hon svarar blixtsnabbt:

– Det är jag övertygad om. Vi lyckades förbättra lönefrågan för lärare, men det är fortfarande många saker vi inte alls lyckats få igenom. Kampen för att skolorna ska restaureras, att maten ska bli bättre och att det ska investeras i infrastrukturen. 

– Vi i Argentina har alltid protesterat för att våra rättigheter som lärare inte ska inskränkas. Det är det enda sättet vi har.

Skolvärldens reporter Katarina Sandberg och fotograf Felipe Morales på plats i Argentina.

Fotnot: Reportaget finansieras av Union to Union som samordnar Saco, TCO och LO och deras medlemsförbund i internationellt fackligt utvecklingssamarbete.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter övervakningskritiken – skolans kameror plockas ner

Bevakning

Men många frågor kvarstår, enligt facket. 

Annons
Annons

Lärarstudenter: Bristande corona-anpassning kan kosta oss vår examen

VFU

Hårda närvaroregler under VFU-perioden ligger fast trots restriktioner som tvingar studenter att stanna hemma.
– Det är befängt, säger LR:s studerandeordförande Rebecca Roth.

Annons
Arbetsmiljö

LR:s krav: Lärare måste få ett stärkt rättsskydd

Arbetsmiljö

LR vill att lärare ska omfattas av ett starkare rättsskydd.

”Digitala verktyg kan vara en naturlig del av klassrummet”

Litteratur

Det finns många fördelar med digitala verktyg enligt matematiklärarna Camilla Askebäck Diaz och Helena Kvarnsell.

Annons
Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.

Annons
Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

”Försämra inte vår trygghet – det är nu vi behöver den som mest”

Replik

”Om vi lärare vill ha arbetsplatser där man vågar höja rösten måste vi göra allt vi kan för att försvara och stärka anställningstryggheten”, Robert Armblad, lärare i Växjö.

Kommentera

Debatt: ”Förnyad LAS inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Lärarmordet i Frankrike

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons