Annons
Jimena Barrague håller i skrivövningar för 6-åringarna. ”Skolan kan visa dem att de kan ta sig ur den situationen de befinner sig i”, säger hon. Foto: Felipe Morales

I Argentina är lärarna krisens och elevernas hjältar

Publicerad 18 september 2019

Fakta

40 % lämnar högstadiet utan examen

  • Argentina är till ytan det åttonde största landet i världen med en befolkning på 44 miljoner.
  • Landet är en federation av 23 provinser och Buenos Aires som är en självständig stad.
  • Ekonomin kännetecknas av stor turbulens och landet har befunnit sig i recession en tredjedel av tiden sedan 1950-talet.
  • Presidentvalet sker den 27:e oktober. I primärvalet vann utmanaren Alberto Fernandez. Efter beskedet rasade börsen, eftersom det finns en stark misstro från marknaden kring vad ett regimskifte skulle innebära för ekonomin.
  • Skolsystemet kännetecknas av stor decentralisation. I vissa provinser går eleverna sju år i grundskola och fem år i högstadium, i andra sex år i grundskola och sex år i högstadium.
  • Sedan 1998 är även högstadium obligatoriskt, men 40 procent av eleverna lämnar högstadiet utan en examen. 
  • Eleverna i allmänna skolor går ofta i skolan antingen mellan 8–12 eller 13–17. Lärare jobbar normalt båda passen på olika skolor.
  • Ungefär en fjärdedel av skolorna är privata, vilket har ökat de senaste åren.
  • CTERA är landets största nationella lärarfack med 400 000 medlemmar. Facket består i sin tur av 24 lokala fack på provinsnivå.
  • Lärare från allmänna skolor är de som strejkar allra mest i Argentina. Totalt beräknas yrkesgruppen stå för 35 procent av alla strejker i landet.

Relaterat

BUENOS AIRES Eleverna kommer hungriga till skolan på måndagar och lärarna har svårt att få lönen att räcka en hel månad. På 14 månader har de strejkat 27 gånger.

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna i ett land som präglas av svåra ekonomiska förhållanden.

– Jag skulle inte byta mitt jobb mot något annat – men vi i Argentina har alltid protesterat för våra rättigheter, säger läraren Natalia Militi.

Taxichauffören suckar och trummar med fingrarna på ratten. Bilen kryper fram längs gatan.

”Jag är ledsen, de protesterar alltid mot något här”, säger han. 

Missnöjet växer i Argentina och där vi befinner oss, vid torget Plaza de Mayo, blir det allra mest påtagligt. Det är här som argentinarna samlas när de vill protestera mot något. 

Här ligger riksbanken, stadshuset, en massiv katedral – nationalmonumenten. En blåvit argentinsk flagga vajar i vinden utanför Casa Rosado, det grandiosa presidentpalatset. 

När Mauricio Macri flyttade in här i slutet av december 2015 tog han över en valuta med en inflation på 30 procent och en budget med stora underskott – trots att skattetrycket var det högsta i Argentinas historia. Ändå var han optimistisk, nu skulle ekonomin vändas. Han utlovade ”noll fattigdom”. 

Men man ska vara försiktig med vad man lovar. Argentina drabbades av den värsta torkan på flera decennier, vilket påverkade landets största inkomstkälla – jordbruket. Peson störtdök och under 2018 nådde inflationen över 50 procent. Mauricio Macri tvingades vända sig till Internationella valutafonden (IMF) och tog emot det största lånet i fondens historia på ofattbara 57 miljarder dollar. Samtidigt steg andelen av befolkningen som befinner sig under fattigdomsgränsen och uppgår nu till 35 procent.

Det är inte konstigt att människor är missnöjda – och kanske allra mest missnöjda är lärarna. Under 14 månader har de strejkat 27 gånger här i Buenos Aires.

Läraren Natalia Militi är en av dem som varit med alla 27 gångerna. Det är en självklarhet, menar hon. 

– Vi har alltid behövt protestera för att få igenom saker i det här landet. Därför har vi fått lära oss att vi alltid måste höja våra röster och skrika, säger hon och räcker över kalebassen med mate. En slags uppiggande teliknande dryck som alla lärare vi träffar dricker.

Varje vecka ger Natalia Militi facklig rådgivning på plats i biblioteket. Foto: Felipe Morales

Och energikicken behövs, hon har jobbat i skolan hela dagen men nu börjar ett andra arbetspass – det som fackligt ombud för 23 skolor. Vi ses i ett litet bibliotek i den södra delen av Buenos Aires, den delen som alltid varit mer sårbar för ekonomiska problem. Så också den här gången. 

– Det är trasigare kläder och skor och många elever är hungriga och ber om att få mer mat. Ofta kommer inte föräldrarna längre till möten för att de är rädda att bli av med sina jobb.

På hennes skola kommer de flesta eleverna från villa 1–11–14, ett slumområde i staden med drygt 70 000 invånare. De flesta är flyktingar från Bolivia, Peru och Paraguay. 

– Den största utmaningen är att få barnen att fortsätta gå till skolan. De måste känna sig uppfyllda i skolan och att de tillgodogör sig utbildningen – även när de är så hungriga att de får koncentrationssvårigheter.

Men även Natalia märker av de ekonomiska problemen och har numera svårt att få pengarna att räcka till. Hon tjänar i dag 47 000 pesos, ungefär 10 500 kronor i månaden.

”Jag ser den allmänna skolan som fundamental, den är en spegling av samhället, den angår alla. Det är de rättigheterna jag vill kämpa för.”

– Jag har alltid kunnat betala för hela månaden med min lön, men nu börjar det bli problem efter halva. Inflationen stiger samtidigt som allt har blivit dyrare – el, gas och transport. Vi har börjat betala saker på krita, säger hon. 

Det är också lönen som de flesta frågor handlar om under kvällarna här i biblioteket.

– Lärarna kommer ofta till mig för att lönen inte räcker till och de undrar hur de ska göra. Tyvärr vill också många gå ur facket eftersom de känner att avgiften som nu går till facket skulle behöva gå till förnödenheter.

Men Natalias kritik mot regimen går djupare än lärarlönerna.

– Jag upplever att det tummas på allt. Det är mindre vidareutbildning för lärare, färre böcker och undervisningsmaterial för eleverna. Och infrastrukturen … Taken håller på att trilla in. 

Dessutom är hon kritisk till att villkoren skiljer sig så mycket åt i de 24 provinser som Argentina består av. Precis som i Sverige har det över tid skett en decentralisering av skolsystemet. Tidigare har facket och regeringen årligen förhandlat centralt om minimilön för hela landet. Men sedan 2016 gör man inte längre det. I stället ska var och en av de 24 provinserna förhandla lokalt med de lokala facken.

Den södra delen av Buenos Aires har drabbats hårdare av den ekonomiska krisen. Foto: Felipe Morales

För lärarna i Buenos Aires krävdes det 27 strejker. Propå efter propå lades fram med olika förslag på kompensationer från regimen, samtidigt fortsatte inflationen skena. Och gaspriserna. Och elpriserna.

Först i april i år, efter 14 månader av protester, accepterade 15 av 17 fackförbund i Buenos Aires avtalsförslaget. Natalias fack gjorde det inte, men eftersom majoriteten accepterade infriades det trots allt.

– Jag är inte alls nöjd. Jag tycker att det här avtalet vi nu har accepterat sminkar över problemen på skolorna. Dessutom är jag principiellt emot att utbetalningarna sker gradvis, då hinner vi aldrig ifatt inflationen utan förlorar hela tiden. De uträkningar de har gjort för summan vi förlorade förra året räcker inte, säger hon. 

Jag säger att hon skulle kunna pendla till en grannprovins, en som slutit ett bättre avtal. Hon tittar på mig, fullkomligt oförstående.

– Nej, jag bor ju här. 

Hon tar en klunk te. 

– Det är klart att jag skulle kunna säga upp mig och börja på en privatskola. Men jag ser den allmänna skolan som fundamental, den är en spegling av samhället, den angår alla. Det är de rättigheterna jag vill kämpa för.

Eduardo Pereyra är internationell sekreterare på det största nationella lärarfacket CTERA. Han är ambivalent kring hur han ska se på överenskommelsen. 

– Det är absolut ingen stor triumf. Normalt sett med en normal regering så kämpar vi ju för att lärarnas löner ska förbättras – inte bara försöka få tillbaka det man har förlorat i inflationen. Men i den kontexten vi har nu, med en regering som inte har velat förhandla om lönerna med facket på tre år, så får man se det som en delseger. Sedan kommer många barn till skolan för att äta, så därför ville vi heller inte förlänga de 14 månaderna av strejk – det påverkar barnen som får gå hungriga, säger han. 

Men om lärarfacken är kritiska mot Macri så är känslorna i alla fall ömsesidiga. Något av det första Macri-regimen gjorde var att införa ett standardiserat test för att se hur eleverna ligger till och de var inte nöjda med resultaten. I själva verket menar utbildningsministern Alejandro Finocchiaro att CTERA:s verksamhet sker på bekostnad av barnens utbildning genom de upprepade strejkerna. 

– De dåliga resultaten på de nationella testerna är en produkt av tolv år av facklig dominans inom utbildning. Det är något vi måste förändra, sa han i en intervju med tidningen Clarin. 

Att lärarna strejkar påverkar ju också eleverna – vad tänker du om det? 

– Jag menar att barnen förlorar betydligt fler skoldagar på grund av bristande investeringar i skolans infrastruktur, när taken läcker in eller toaletter går sönder, säger Eduardo Pereyra.

Han berättar om en skola i staden Moreno som sprängdes förra hösten. En gasläcka hade påtalats under lång tid men hade inte åtgärdats av provinsen och skolans vicerektor och vaktmästare förolyckades. 

– Den har aldrig öppnats igen, så barnen i det distriktet har inte kunnat gå i skolan. I dag försöker lärarna göra insatser med lektioner utomhus i det området, berättar han.

Eduardo Pereyra på CTERA:s huvudkontor i Buenos Aires. Facket är det största i Argentina. Foto: Felipe Morales

Han delar inte heller bilden av att eleverna förlorar skoldagar till följd av strejkerna.

– Jag menar att de kan lära sig andra viktiga saker när lärarna protesterar. Om solidaritet, om vikten av att hålla ihop och att ta tillvara sina egna rättigheter. 

Under våren skedde det protester mot nedskärningarna runt om i landets kommuner även i Sverige, men innan dess har det inte skett några regelrätta strejker sedan 1989. Varför tror du att de argentinska lärarna är så benägna att strejka och protestera?

– Jag tror att det har tre orsaker. För det första så har folk helt enkelt svårt att försörja sina barn och få ihop hyran sedan den nya regeringen tillträdde, lönen måste helt enkelt försvaras. För det andra märker lärarna också att det kompromissas med den allmänna skolan, de ser hur byggnader bokstavligen håller på att falla sönder. För de tredje känner de också att de har ett fackförbund som agerar och som står bakom dem. 

Efter tre år av Macri-styre menar han att budgeten för utbildning måste höjas i allmänhet och för infrastruktur i synnerhet. Sedan måste stipendier införas, för även om den kommunala skolan är gratis är det många som måste bidra till ekonomin hemma och därför hoppar av. 

Var pengarna ska tas ifrån i den ekonomiska kris som landet befinner sig är inte lika tydligt. Eduardo ställer sig djupt kritisk till att man överhuvudtaget gått med på att låna pengar från IMF.

– Den nuvarande nyliberala regeringen är uppbyggd av vd:ar och affärsmän, de ser utbildningen som en handelsvara och vill utöka den privata skolan. Men vi vill försvara den allmänna skolan. I oktober är det val och fram till dess måste vi fortsätta kämpa som vi har gjort hela tiden under de här tre åren, så att vi inte blir av med några rättigheter.

Och om Macri blir omvald? 

– Det vore en katastrof, det får inte hända. Då måste vi alla flytta till Sverige. 

Han ler när han säger det, men blir sedan snabbt allvarlig igen. 

– Vi hade glömt bort den här situationen, folk har kunnat jobba och äta hemma – men de senaste åren har vi kommit tillbaka till krisen som var 2001. 

”Den nuvarande nyliberala regeringen är uppbyggd av vd:ar och affärsmän, de ser utbildningen som en handelsvara.”

2001. För Argentinarna är det ett årtal som ligger för evigt inpräntat i medvetandet och ger kalla kårar. Krisen med frusna bankkonton, besparingar som gick upp i rök och massarbetslöshet. I lärarnas fall var det flera provinser som inte delade ut löner på flera månader. I andra provinser uppstod tillfälliga valutor som lärarna fick sina löner i – men som i princip var värdelösa.

För att säkerställa att lärarna inte ska behöva betala priset om provinserna inte kan betala ut lön infördes därför en ny lag 2005. Den säger att det ska finnas en gemensam minimilön i alla provinser och om inte provinserna i sig kan betala den får staten gå in med mellanskillnaden. Det innebär dock fortfarande att villkoren i de olika provinserna ser extremt olika ut.

”Jag var en galning som tog de här jobben”, säger Jimena Barrague. Men hon vill absolut inte byta arbetsplats. Foto: Felipe Morales

När man kör ut från innerstaden försvinner snart de breda avenyerna kantade av lummiga träd och pampiga vita art déco-byggnader och ersätts av slitna fasader. Taxichauffören låser dörrarna i bilen så fort han når den södra delen av stan. 

Ytterligare några kilometer och vi har lämnat en provins, staden Buenos Aires, för Lanús som ligger i en annan – provinsen Buenos Aires. 

I ett slitet klassrum träffar vi läraren Jimena Barrague. Hon håller på med skrivövningar för tjugotvå sexåringar i skoluniformer som liknar vita laboratorierockar. De skriver ner hur de hade gått till väga för att väcka Törnrosa – och läser sedan upp dem. 

Förslagen haglar från borden: med en hund som kan slicka henne i ansiktet, med en puss, med en höna eller genom att kasta vatten på henne. Ljudvolymen är hög och Jimena bidrar i ärlighetens namn till den när hon cirkulerar runt borden. 

Vid nästa övning är en liten pojke blixtsnabb, ropar nästan direkt att han är klar och ber Jimena om något att äta som belöning. Hon svarar att han ska få det i morgon om han hjälper bordsgrannen. 

– Men det blir något billigt – kom ihåg att jag är lärare, säger hon och skrattar.

Det bästa med att vara lärare är relationen till barnen, menar Jimena Barrague. Foto: Felipe Morales

När vi sitter och pratar i klassrummet efter lektionen säger hon att det är just på maten som den ekonomiska krisen märks mest för eleverna.

– Barnen är hungrigare, på måndagar märker man att många inte har ätit något ordentligt under hela helgen. Samtidigt har kvaliteten på maten försämrats avsevärt och räcker inte till för rimliga portioner till alla barn, säger hon.

Liksom många lärare i Argentina delar Jimena sin tid mellan två skolor. Hon börjar varje dag här mellan klockan 8 och 12 och strax ska hon ge sig av till nästa skola där hon jobbar mellan 13 och 17. Det blir långa dagar med för- och efterarbetet och därtill en timmes resväg, enkel väg.

– Men jag har tur för mina båda skolor ligger väldigt nära varandra.

”Skolan kan visa barnen att det finns en annan värld bortom deras.”

Bara några kvarter ifrån skolorna börjar slummen och de flesta eleverna kommer därifrån. Flera gånger har hon varit med om att barn i området varit på väg att råna henne, men sedan fått syn på förklädet som visar att hon är lärare – och hindrat sig själva.

– Jag var en galning som tog de här jobben, skrattar hon.

– Ingen vill jobba här för det är så mycket sociala problem, barn med inlärningssvårigheter och de sköter sig inte så bra. Vissa dagar känner man att man inte har lärt ut något alls. Eller, man har lärt ut massa saker men inget av det som står i läroplanen. Lektionen ägnades åt att inte bråka, inte slåss, att öva på att ta hand om varandra och visa hänsyn. Matten bara försvann. 

”Barnen är hungrigare, på måndagar märker man att många inte har ätit något ordentligt under hela helgen”, berättar Jimena Barrague. Foto: Felipe Morales

Men att visa en annan verklighet kan vara en nog så viktig uppgift för skolan, menar Jimena. 

– De sociala förhållanden som barnen lever under kör över dem från alla håll och kanter, de tvingas bli små minimän. Skolan kan visa dem att det finns en annan värld bortom deras, att de kan ta sig ur den situation de befinner sig i – om så bara för några timmar. Här måste du sätta dig vid bordet, du måste använda bestick, du får äta i lugn och ro.

Och trots svårigheterna och det hårda klimatet har hon blivit kvar här i 14 år. 

– Jag skulle inte byta det mot något, även om man såklart ger mycket av sig själv. När man har skapat band till föräldrarna i området får man ett förtroende som är unikt. Men det bästa är relationen till barnen – kontakten och kärleken man får. Att se dem upptäcka saker och bli alldeles fascinerade och att se de minsta lära sig läsa – det är helt obetalbart.

”Vi i Argentina har alltid protesterat för att våra rättigheter som lärare inte ska inskränkas. Det är det enda sättet vi har.”

Men även om hon älskar sitt jobb lämnar det fortfarande mycket att önska och hon har deltagit i nästan alla strejker, säger hon. I och med överenskommelsen gick lönen upp lite, hon tjänar 30 000 pesos nu, vilket är drygt 6 600 kronor. Men hon önskar fortfarande att regeringen skulle förhandla om en nationell minimilön med facket som man gjorde tidigare. Sedan 2016 har Macri beslutat att den inte ska förhandlas mer, i stället ska den vara 20 procent högre än den nationella minimilönen som ligger på drygt 2400 svenska kronor.

– Och tidigare hade vi vidareutbildning för lärare, vi hade studiedagar – det försvann. Vi fick lådor med böcker och hade en datorsal – det har också försvunnit.  

Jag frågar henne om protesterna kommer fortsätta. Hon svarar blixtsnabbt:

– Det är jag övertygad om. Vi lyckades förbättra lönefrågan för lärare, men det är fortfarande många saker vi inte alls lyckats få igenom. Kampen för att skolorna ska restaureras, att maten ska bli bättre och att det ska investeras i infrastrukturen. 

– Vi i Argentina har alltid protesterat för att våra rättigheter som lärare inte ska inskränkas. Det är det enda sättet vi har.

Skolvärldens reporter Katarina Sandberg och fotograf Felipe Morales på plats i Argentina.

Fotnot: Reportaget finansieras av Union to Union som samordnar Saco, TCO och LO och deras medlemsförbund i internationellt fackligt utvecklingssamarbete.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Annons
Annons
Annons
Coronaviruset

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Annons
Annons

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Annons
NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya timplaner

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debatt

”Helt fel att ställa in vårens nationella prov”

Debatt

Ett dråpslag för likvärdigheten, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

14 stunder: Du vet att du är lärare när...

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Skolåret – här är läsarnas favoriter 2020

Lista

Lärarlöner och ledarskap – här är läsarnas favoriter från 2020.

Minns du allt det där andra som också hände i skolans värld 2020?

Årskrönika

Skolvärldens Barometer-redaktör Emil Hedman summerar viktiga – och några mindre viktiga – coronafria händelser från 2020.

10 lärare tipsar: Här är våra favoritappar

Digialt

Nio appar som lärare använder i sin undervisning.

förstatligande av skolan

Per Kornhall: Det här kan vara precis vad skolan behöver

Skolsystemet

Så kommenterar Per Kornhall utredningen om ett statligt huvudmannaskap.

Utredning tillsätts om att förstatliga skolan

Skolsystemet

Här är direktiven kring det omtalade uppdraget. 

Åsa Fahlén om utredningen: ”En riktigt fin julklapp”

Skolsystemet

År efter kommunaliseringen – regeringen tillsätter utredning om att förstatliga skolan.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Sophie: Därför är jag lärare

Läraryrket

Sophie Jarl i Nynäshamn om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ricardo: Därför är jag lärare

Läraryrket

Ricardo Pousette om varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Motstånd mot stängning av kommunala skolor

Förslag

Meningarna går isär när det gäller förslaget att illa skötta kommunala skolor ska kunna stängas.

Granskning: Motivation minskar med distansundervisning

Corona

Lärarstöd och försämrad kommunikation har påverkat lärandet, enligt Skolinspektionen. 

Karin Boberg: Tack, 2020 – jag vill minnas godbitarna som ändå gavs

Blogg

Karin Boberg ser tillbaka på corona-året 2020 – här är hennes stunder att minnas.

”Vill du klicka mer och mer – ladda skolplattformen ner”

Dikt

Bildläraren Johanna Gard skrev en dikt om skolplattformen, dokumentation och dess följder.

Kommentera

Ordlistan – en julsaga för den som vill lära sig det nya skolspråket

Debatt

”Utmaning”, ”lösningsfokuserad” och ”förberedelsetid” – en julsaga om två ombud på kurs.

Kommentera
Avtalsrörelsen

Åsa Fahlén inför HÖK21: ”Vi är mycket skarpare”

Avtalsrörelsen

Efter kritiken mot HÖK18 vässar lärarfacken sina krav inför de nya avtalsförhandlingarna.

Facken: Det här ska nya läraravtalet innehålla

Avtalsrörelsen

HÖK18 är uppsagt, nu ska lärarnas nya avtal förhandlas fram. Skolvärlden listar lärarfackens yrkanden.

Coronaviruset

Nya restriktioner för gymnasiet efter jullovet

Corona

Fjärr- och distansundervisning ska bedrivas fram till den 24 januari.

Öppet brev till Anna Ekström: ”Sluta diskriminera eleverna på språkintroduktion”

Debatt

”Det är obehagligt och ovärdigt”, skriver läraren Malin Hedin.

Kommentera

Facklig kritik: Lärare beordras att arbeta inom äldreomsorgen

Corona

"Istället för att dränera en hårt ansatt skola på lärare borde kommunen vända sig till de som arbetar inom näringslivet."

LR uppmanar: Prioritera lärare vid vaccination

Corona

Svårt att hålla distans i klassrummet – fackförbundet vill att lärare prioriteras när doserna av corona-vaccin fördelas. 

Var fjärde skola följer inte corona-riktlinjer

Covid-19

”Man måste skydda personalen utifrån de riktlinjer som finns.”

27 frågor och svar om corona – det här gäller för dig som lärare

Corona

LR:s ombudsmän Reine Södergren och Erik Ekström reder ut frågetecken.

Hennes råd om undervisning på distans sprids över hela landet

Digitalt

Sara Bruuns råd på hur man lyckas ställa om till distansarbete. 

Facket grep in – då vände kommunen om lärarnas distansarbete

Corona

Efter lärarfackets agerande har Helsingborgs kommun tagit tillbaka beslutet att gymnasielärare ska undervisa i skolorna.

Arbetsmiljö

Matildas kamp mot skolans kalla klassrum gav resultat

Fackligt

Ifrågasatte om kommunen hade bedömt risker och konsekvenser av kallare lokaler.

Hur kallt får det vara på jobbet – experten svarar

Arbetsmiljö

Lärarnas Riksförbunds ombudsman Reine Södergren reder ut vad som gäller.

Nationella prov

Per Kornhall: Inställda nationella prov kan göra lärare modiga att ta oväntade beslut

Nationella prov

Så kommenterar Per Kornhall beslutet att ställa in de nationella proven i vår.

Läraren: ”Jag hade gärna genomfört de nationella proven”

Bedömning

Läraren Nicklas Mörk befarar stegrande betygsinflation efter beslutet att ställa in vårens nationella prov.

Skolverket ställer in nationella prov

Corona

Pandemin sätter stopp för proven – LR: kommer inte påverka betygen.

Friskolor

Gymnasieläraren: Därför fungerar inte skolmarknaden

Debatt

”För likvärdigheten spelar det ingen roll om vi förbjuder friskolor från att plocka ut vinst”.

Kommentera

”Se upp i backen – den ideologiska snöbollen om vinstdrivna skolor börjar bli stor”

Debatt

”När ska vinster i skolan få betydelsen att elever och lärare lyckas och inte att det anges i pengar?”, frågar sig Jens West.

Kommentera

Ny modell: ”Ger barn rätt hjälp så tidigt som möjligt”

Hälsoarbete

 Falu kommun inför en ny modell inspirerad från Skottland i skolans hälsoarbete.

BETYG OCH BEDÖMNING

Per Måhl: ”Ska eleverna själva besluta om stöd?”

Debatt

”I Skolverkets tolkning innebär det att det är eleven själv som fattar beslut om sin fortsatta skolgång”, skriver betygsexperten Per Måhl.

Kommentera
Debatt

V: ”Därför vill vi återinföra skolpliktsavdraget”

Debatt

”Kommer leda till en rättvisare fördelning av skolpengen mellan kommunala skolor och friskolor”.

Kommentera

”Det finns mycket att lära på ett bibliotek”

Debatt

"För att kunna orientera sig i denna föränderliga verklighet, måste vi kunna ställa de rätta frågorna", skriver skolbibliotekarien Richard Ohlsson.

Kommentera

Panelen: Så tycker lärare i tre aktuella frågor

Panelen

Samarbete mellan speciallärare och lärare, aktuella skolfrågor och corona – fyra speciallärare/pedagoger svarar på tre heta frågor.

timss 2019

Kornhall: Timss-resultatet stärker bilden av skolans segregation

Analys

”Skolsystemet verkar ha stabiliserat sig, men på en mycket lägre nivå än där vi en gång var”, skriver Per Kornhall.

LR om Timss-resultatet: ”Ris och ros”

Timss

”Det mest allvarliga är att likvärdigheten fortsätter försämras.”

Timss 2019: Resultaten och segregationen ligger fast

Timss 2019

Resultaten i Timss är i stort oförändrade sedan 2015. Den lilla förbättring som syns är bland redan högpresterande elever.

Forskaren: ”Tolka resultaten med försiktighet”

Timss 2019

Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av kunskapsrapportens resultat, poängterar Samuel Sollerman.

Blogg

Sara Bruun: Hypen runt bildstöd liknar masshysteri

Blogg

”När jag ser lärare som frågar efter bildstöd i form av widigitsymboler till skönlitterära böcker blir jag mörkrädd.”

granskning: hök18

Varannan lärare kan inte ta paus i arbetet

Arbetsmiljö

Att inte kunna gå på rast eller äta lunch ostört är vardag för många lärare i Malmös grundskolor.

Lärarnas larm: Trots avtalet – fortsatt hög arbetsbelastning

Läraravtalet

Beslut når inte lärarna – fastnar på förvaltningsnivå

Malmös svar på dystra siffrorna: Vi prioriterar arbetsmiljöfrågan

Replik

”I Malmö prioriterar vi arbetsmiljöfrågan och arbetar partsgemensamt inom ramen för HÖK18”, skriver grundskoledirektör Anders Malmquist.

Kommentera

”Våra medlemmar gav oss ett tydligt svar”

Slutreplik

Så svarar Johan Åström, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund i Malmö stad, på grundskoledirektörens replik.

Kommentera
Debatt

”Skolan har haft nog av stora reformer”

Debatt

"Även om det finns goda skäl att utreda möjligheten till ökad statlig styrning och finansiering avstår vi", skriver KD:s Gudrun Brunegård och Pia Steensland.

Kommentera

”Eget ansvarstagande – ett karaktärsdrag som leder till framgång”

Debatt

”I en svensk skolkontext vore det fruktsamt att åter igen lyfta fram eget ansvarstagande som en nyckelegenskap, ett karaktärsdrag som går att utveckla och som leder till framgång”, skriver läraren Henrik Birkebo.

Kommentera
Individanpassad undervisning

Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap

Forskning

”En effektiv metod som, om den används på rätt sätt, fungerar för i princip alla”.

27 lärartjänster skärs bort i Borås

Besparingar

27 lärartjänster försvinner när Borås fortsätter att spara på gymnasieskolan.
– Det är rent bedrövligt, säger Ann Pihlo, kommunobud för LR.

Debatt

”När jag anger rätt ålder så kallas jag inte till en enda intervju”

Debatt

"Resultatet visar tydligt att det från arbetsgivaren, med fackens acceptans, finns en strukturell åldersdiskriminering", skriver läraren Stefan. 

Kommentera
Specialpedagogik

Så hanterar specialpedagogen Agneta sina tre roller i skolan

Specialpedagogik

Arbetar som specialpedagog, lärare och fackligt ombud.

Studie: Lågpresterande elever får sämre förutsättningar att lära

Forskning

En ny studie visar att skolor brister i stödet till lågpresterande elever.

Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Arbetsmiljö

Nya siffror: 1 av 3 lärare upplever stress och press

Arbetsmiljö

En tredjedel anställda inom utbildning upplever att de har för höga krav, för liten egen kontroll och att yrket är psykiskt ansträngande enligt ny undersökning.

Friskolor

Fortsatt strid om friskolors skolpeng och kösystem

Skolkö

Några avfärdar utredningens förslag, andra stödjer dem fullständigt.

Forskning

Här tränar studenterna med hjälp av virtuella elever

Forskning

"Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten."

Fackligt

Europeiska facken ska bidra till en starkare lärarkår

Fackligt

”Viktigt att kunna dryfta dessa frågor tillsammans.”

Arbetsmiljö

Så vände skolan den negativa trenden

Likvärdighet

"Innan vi gjorde vår helomvändning var det ganska rörigt i skolan. Det var konflikter och barn som var ledsna."

Offentlighetsprincipen

Nej till offentlighetsprincip för friskolor: ”Ett hån mot lärare”

Sekretess

Vänsterpartiets förslag om att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen har nobbats.

LR kritiserar nytt nej till offentlighetsprincip

Insyn

”Jättetråkigt” tycker LR:s Åsa Fahlén om att utbildningsutskottet röstade nej till att införa offentlighetsprincip på alla skolor.

Upprop för vinstbegränsning i skolor växer lavinartat

Lärarupprop

”Nu väntar vi på att politikerna ska börja agera.”

24 av 30 grundsärskolor har brister i arbetet

Granskning

Skolinspektionen granskning av grundsärskolor i landet visar att 24 av 30 skolor har ett eller flera arbetsområden som behöver utvecklas.

 

Debatt

”Förslagen innebär en direkt form av särbehandling”

Debatt

Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver sociologen Hrvoje Kap.

Kommentera

Ta inte skärmen från barnen – sitt med och vägled istället

Debatt

"Svärordet fan har byts ut mot fuck och de busiga påhitten med tejp på kranen har blivit att doppa någon annans tandborste i toaletten och filma det", skriver läraren Elin Bengtsson.

Kommentera

”Viktigt att ge eleverna bevis på vår värme”

Debatt

”Lärare som förmår visa känslor, reagera, agera – en sådan lärare kan eleven arbeta hårt för”, skriver läraren Johanna Söderberg.

Kommentera

”En kamp att få bli en del av Sverige”

Debatt

”Många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”

Kommentera

Här får alla grundskollärare lokalt lönelyft

Lärarlöner

Grundskollärare i Luleå lovas extra löneförhöjning – på en procent.

Modellen minskade mobbning i skolorna med 40 procent

Forskning

Gävle kommuns skolor minskar mobbning kraftigt genom att arbeta med forskningsbaserade Gävlemodellen. 

Lärarbristen

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Forskning

"Vi måste arbeta på bred front för att komma framåt".

Debatt

”Gymnasieskolan ska inte vara lika för alla”

Debatt

”Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov bör införas”

Kommentera

Elevassistenter kan leda till sämre elevresultat

Forskning

Ny forskningsöversikt väcker frågor om elevassistenternas roll i skolan.

Arbetsmiljö

Föräldrar använder status som påtryckningsmedel

Arbetsmiljö

Poängterar titlar och tar med juridiska ombud på betygssamtal – påstridiga föräldrar problem för skolor i välbärgade områden. 

”Förtal av lärare tas inte på allvar av rektorer och huvudman”

Debatt 

"Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd", skriver gymnasieläraren Gunilla Margareta Zuleta.

Kommentera

”SFI-elever riskerar stora kunskapstapp med distansundervisning”

Debatt

”Det är av yttersta vikt att eleverna inom vuxenutbildningen kan upprätthålla sin undervisning”, skriver Maria Nilsson (L) och Anna Manell (LK).

Kommentera

Skolverkets GD hyllar LR-kritik i läckt e-post

Kritik

”Osmakligt”, ”skamligt” och ”feberdrömskt”. Det är några lärarreaktioner på Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikssons e-post, skickat till Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Arbetsmiljö

Facket larmar: Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärare på Anders-Olofskolan i Ragunda kommun larmar om en ohållbar arbetsmiljö. Detta har fått facket att kräva åtgärder.

Ny fortbildning i läs- och skrivsvårigheter från SPSM

Resurser

Nytt studiepaket ska träna arbetslag i att upptäcka, förstå och hantera läs- och skrivsvårigheter.

Debatt

”Inför offentlighetsprincipen för samtliga skolor”

Debatt

"Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på allra största allvar", skriver Daniel Riazat (V).

Kommentera
Likvärdighetsdebatten

Det betyder Academedias ”slopning” av skolkön – egentligen

Skolkö

Academedia-VD:n Marcus Strömbergs rapporterade vilja att slopa skolkön visar sig kraftigt överdriven.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons