Annons
Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi. Foto: Shutterstock

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Publicerad 12 juni 2020

Relaterat

Debatt ”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi, och förklarar hur det i Tyskland fungerar att bedriva friskolor som ett självklart alternativ till offentliga skolor – utan ha aktiebolag i ryggen.

Allt sedan friskolereformerna i början av 1990-talet har debatten om dem varit hård och tillspetsad. Någon nyanserad diskussion har knappast gått att föra. Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig.

Den svenska borgerligheten är ideologiskt försvagad och har gått vilse i skoldebatten. Liberalerna vill till och med förbjuda religiösa skolor. Att jihadister och extrema islamister kan bedriva skolor i Sverige är en följd av marknadiseringen av skolan. Sverige är i detta avseende mycket udda.

I Tyskland finns ingen debatt om friskolor. Här finns ett relativt stort utbud av fristående, så kallade fria och alternativa, skolor. Det är en självklarhet att det ska finnas alternativ till offentliga skolor och att föräldrar har rätt att välja skolgång för sina barn.

Tyskland har en stor bildningsbärande medelklass som bär upp tanken på en skola för bildning. Tanken på att upprätta en (pseudo-)marknad för skolan är inte bara absurd, det är direkt förbjudet för aktiebolag att bedriva skolor. Det är obegripligt att de borgerliga partierna stöder ett system som kontinentaleuropéer avvisar. Det är inte friskolorna i sig som är problemet, utan aktiebolagsformen.

Att skapa friskolorna utan vinstsystem i det svenska skolväsendet kräver en synvända.

I Tyskland finns religiösa friskolor, vanligtvis katolska, det finns Waldorfskolor, Montessoriskolor, Jenaplanskolor, diverse olika andra reformpedagogiska skolor, experimentskolor etcetera. Friskolor finns på alla nivåer från grundskola och upp till gymnasium. Tyska KFUM bedriver till exempel skola för högt begåvade elever, helt naturligt i Tyskland, närmast otänkbart i Sverige. Till detta kommer internatskolor med höga avgifter. Lustigt nog så har flera av internatskolorna en progressiv inriktning.

Delstaterna finansierar friskolorna med ett grundbidrag. Överskjutande kostnader som skolmateriel och annan utrustning betalas av föräldrarna. Den månatliga avgiften varierar, men är vanligtvis mellan 1000 och 3000 kr per månad. Till detta tillkommer eventuella avgifter för skolmåltider och fritids. Ibland förekommer en anmälningsavgift om 2000 kr.

De flesta skolor har också en stödförening som samlar in pengar genom olika fester och liknande Ofta bidrar också föräldrarna genom frivilligarbete och pengar till skolans verksamhet.

En svensk medelklassförälder undrar kanske hur tyska föräldrar har råd att ha inte bara ett utan två eller kanske tre barn i en friskola. Svaret är kort sagt ett annat skattesystem. Tyska löner är generellt högre, skatter lägre samt att man får göra avdrag för barn och barnens utbildning. Föräldrar har ett försörjningsansvar för sina barn till dess att de har skaffat sig sin första utbildning.

Inget tyder på att svensk skola blivit bättre under de senaste åren, snarast sämre. Vi har en stor betygsinflation. Att skapa friskolorna utan vinstsystem i det svenska skolväsendet kräver en synvända. Väljer vi ett tyskt system kräver det en skattereform – mer pengar i plånboken för svenska föräldrar. Vill de lägga en del av sina pengar på barnens skolgång så är det deras ensak – inte statens.

Samtidigt får vi inte glömma bort att i stora delar av Sverige är friskolor en icke-fråga. I stället är den stora farhågan att byns skola ska läggas ned och barnen få åka buss lång väg till centralorten. När skolan försvinner från byn försvinner inte sällan också lanthandel och annan service. Landsbygden utarmas på social service. Skolorna måste finnas i hela Sverige, inte bara där det är lukrativt.

Arne Engström, biträdande professor, Strömstad Akademi

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons