Annons
Stressen ökar när många lärare i Malmö inte har plats i schemat för paus eller lunchrast – eller ens tid att ta sig mellan lektionerna. Johan Åström på LR i Malmö ligger bakom undersökningen. Foto: Andreas Hillergren

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Publicerad 13 november 2018

Fakta

Lärarnas scheman

  • ”Här har läraren inte någon tid varken före eller efter lunchrasten. Det gör att läraren i praktiken inte får 30 minuters lunch vilket strider mot SKL:s riktlinjer. Sen är det ingen möjlighet till paus under eftermiddagen mellan lektionerna vilket bryter mot arbetstidslagen”, säger Johan Åström.

  • ”På torsdagarna får den här läraren lunchrast först klockan 14.10, alltså ingen rast inom fem timmar som arbetstidslagen säger. Samma dag har schemaläggaren valt att avsluta lektionen i mattestöd för klass 9b samtidigt som engelskan för klass 5A börjar. Det bryter mot arbetstidslagen”, säger Johan Åström.

  • ”Det här är ett extremt exempel där schemat strider både mot SKL:s riktlinjer och bryter mot arbetstidslagen. Läraren har ingen möjlighet att över huvudtaget ta lunchrast”, säger Johan Åström. 

Fakta

Så säger arbetstidslagen

  • Arbetstidslagen (ATL) utgör utgångspunkten för regelverket för lärares arbetstid.
  • Enligt arbetstidslagen ska läraren ha möjlighet att ta paus i arbetet, när så behövs.
  • En paus är ett kort uppehåll för till exempel toalettbesök och räknas in i arbetstiden.
  • Efter fem timmars arbete har läraren rätt till rast. Under en rast har läraren rätt att lämna arbetsplatsen och tiden ingår inte i arbetstiden.
  • För lärares del är den vanligaste rasten lunchrasten och den är i normalfallet mellan 30 minuter och en timme lång.
  • Lärare som äter lunch med eleverna har tillsynsplikt och är således i arbete.

Relaterat

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.
Nu lovar grundskoleförvaltningens direktör Anders Malmquist bättring:
– Jag kommer inte acceptera ett enda schema som bryter mot arbetstidslagen.

Höstterminen hade knappt hunnit starta när Lärarnas Riksförbund i Malmö fick ta emot flera samtal från oroade grundskollärare.

De handlade alla om samma sak – alltför sammanpressade scheman utan möjlighet till paus eller raster för lärarna.

– De har varken möjlighet att gå på toaletten eller att gå och ta sig en kaffe. De har ibland inte ens tid att ta sig från en lektion till en annan, säger huvudskyddsombudet Johan Åström. 

Han beslutade sig för att titta närmare på problemet och granskade scheman på 58 av de totalt 75 kommunala grundskolorna i Malmö. 

– Undersökningen gav en bredare bild, att det här inte bara är ett problem på en eller två skolor utan betydligt fler.

Det är en dyster verklighet som framkommer av undersökningen. Fyrtio av de granskade skolorna hade ett eller flera scheman som bröt mot arbetstidslagen. 

– När jag funnit två scheman som bröt mot lagen så tog jag inte fram fler scheman utan gick vidare till nästa skola, berättar Johan Åström.

Antalet felaktiga scheman kan alltså vara betydligt fler än de som kommit fram. 

Vissa grundskollärare startar lektioner på morgonen för att sedan inte ha en enda möjlighet till paus eller schemalagd rast fram till lunch. 

– Det har visat sig att flera skolor systematiskt lägger upp ohållbara scheman för att utnyttja lärarna så effektivt som möjligt, säger Johan Åström. 

Läraren måste ju komma för sent till en lektion eller gå tidigare från en annan.

Många lärare har inte ens inlagd tid mellan lektionerna trots att det är uppenbart att läraren måste byta klassrum. Samma tid som en lektion slutar startar nästa.

– Det skapar en enorm stress för lärarna och det här drabbar också eleverna, för läraren måste ju komma för sent till en lektion eller gå tidigare från en annan. Den faktiska undervisningstiden för läraren minskar, och det viktiga för- och efterarbetet med eleverna finns det ingen tid till över huvud taget, säger Johan Åström.

Enligt arbetstidslagen ska varje lärare ha rätt till en schemalagd rast efter fem timmars arbete och ta ut paus under arbetets gång. 

Flera av de scheman som granskats visar att rektorer på flera skolor inte bryr sig om HÖK 18. På flera scheman har det inte avsatts någon tid för för- och efterarbete till lektionerna som omger lunchrasten.

– Det innebär att läraren i praktiken inte har 30 minuters lunchrast, säger Johan Åström.

Att lärare ska arbeta med så pressade scheman är inget som kommer att hålla över tid, menar Johan Åström.

– Något måste göras för att ändra situationen för lärarna, annars riskerar sjuktalen att öka, säger han. 

Johan Åström bedömer att lärarnas scheman har blivit så sammanpressade för att skolorna ska kunna få in så många lektionstimmar som möjligt per behörig lärare. Han lyfter upp ett exempel med matematik, där politiker nationellt har ökat antalet timmar i timplanen men lokalt inte följt upp med rätt förutsättningar och resurser.

– Varje behörig lärare får mer undervisningstimmar och det går inte ihop med den brist vi har på behöriga lärare i dag, och det tror jag är den bakomliggande orsaken till att vi ser så många sammanpressade scheman, säger han.

Jag kommer inte acceptera ett enda schema som bryter mot arbetstidslagen.

När Skolvärlden pratar med Anders Malmquist, direktör vid grundskoleförvaltningen i Malmö, känner han till situationen, men hävdar att det endast rör sig om ett fåtal fall där schemaläggningen blivit fel.

– För det första så har vi inte någon säker statistik på att det är väldigt många lärare som går utan pauser och raster, säger han men hänvisar samtidigt till en medarbetarenkät från förra året som bekräftar LR:s bild av sammanpressade scheman.

– Men att lärare upplever att de har svårt att hinna med pauser och raster behöver ju inte vara att man har fel schema utan det kan vara att man har ett större behov till pauser än vad lagen ger rätt till, förklarar han.

Men LR:s genomgång har visat att över hälften av förvaltningens grundskolor har scheman som bryter mot lagen.

– Ja, jag har uppmärksammats på att LR har fått klagomål från ett antal skolor där lärare inte har fått inlagt de lagenliga rasterna i sitt schema, därför har vi uppmärksammat problemet, säger Anders Malmquist, men betonar att han inte ser det som ett gigantiskt problem. 

– Det viktiga är att medarbetaren reagerar och säger ifrån om det är fel. Det finns inget försvar för att vi skulle ha ett schema utan raster, det måste man rätta till, men vi har inga indikationer på att detta skulle vara ett specifikt Malmöproblem, säger han.

Han förklarar att hans ambition som grundskoledirektör är att alla medarbetare ska känna att de kan säga ifrån, och att de ska känna att de blir lyssnade på. Upplever en lärare att han eller hon inte får någon respons från sin skolledning så uppmanar han de enskilda lärarna och facket att gå vidare för att åtgärda felaktiga scheman.

– Vi har som arbetsgivare bett LR att om de upplever att man inte får gehör för ett felaktigt schema så ska vi lyfta det till högre nivå i förvaltningen så att vi kan rätta till det, säger han. 

Efter förra årets medarbetarenkät tog varje skola fram en handlingsplan för hur de skulle rätta till felaktigheter. Men hur och om åtgärder verkligen har genomförts kan Anders Malmquist inte svara på.

– Jag kan ju inte gå in på hur varje skola rättar till det när vi har över hundra skolor totalt (medräknat de privata friskolorna, reds. anm.), säger han.

– Även om jag är övertygad om att det här inte är ett stort problem så är varje felaktigt schema ett för mycket. Jag kommer inte acceptera ett enda schema som bryter mot arbetstidslagen, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons