Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter coronakrisen

Huddinge i Stockholms län planerar för att fortsätta med distansundervisningen på gymnasiet i någon form även efter coronakrisen, något som Sveriges Radio P4 Stockholm rapporterade på tisdagen.

Enligt Patrik Forshage, gymnasie- och arbetsmarknadsdirektör i Huddinge kommun, har distansundervisningen fungerat långt över förväntan hittills. 

– Det har gått väldigt snabbt att ställa om och göra om utbildningen till att vara helt digital. Det har varit en stor omställning och sådant innebär ofta problem och svårigheter. Samtidigt har det varit mindre problem än vad man hade kunnat befara. Den digitala distansundervisningen har gett många positiva effekter som vi inte hade erfarenhet av tidigare, säger han till Skolvärlden. 

Vad är det för positiva effekter? 

– Digitaliseringsprocessen bidrar till nya sätt att lära och nya didaktiska avväganden. Jag får rapporter från rektorer som beskriver att omställningen har lett till att lärare tvingats använda andra delar av sin professionalitet. Den innovationskraft som släpps lös bidrar till att lärare hittar nya modeller och nya former av undervisningen.

Patrik Forshage tror inte att man kommer att gå tillbaka till det traditionella sättet att undervisa efter att coronakrisen lagt sig. Dock är det svårt att svara exakt på hur det skulle kunna se ut.

– Jag tror att alla de nya iakttagelser som lärare gör är erfarenheter som kommer att bidra till att man utvecklar arbetssätt – där man kommer att arbeta med en kombination av den fysiska undervisningen, i olika typer av grupperingar, och en digital undervisning i den mån förordningstexten tillåter framöver, säger Patrik Forshage till Skolvärlden.

Samtidigt poängterar han att kommunen inte vill gå över till att bedriva distans- och fjärrundervisning helt och hållet.

– Vi vill inte ha ett läge som vi befinner oss i nu. Vi kommer att följa upp situationen både via kunskapsbedömning och via kvalitativa studier där vi tittar mer på den didaktiska utvecklingen. Det kommer att ge oss en bra bild av en framtida modell. 

Distansundervisningen på gymnasiet har inte pågått särskilt länge. Hur kan ni redan nu veta att det har gått bra?

– Vi kan inte tvärsäkert påstå att vi har nått bra resultat. När jag säger att det har gått bra så är det en sammanfattning av det som de fem kommunala gymnasieskolornas rektorer beskriver från sitt löpande arbete. Det återstår en hel del i uppföljningsarbetet för att vi ska kunna hävda att vi har empiri kring resultaten, säger Patrik Forshage.

Elisabet Engberg, speciallärare på Sjödalsgymnasiet i Huddinge och lokalombud för Lärarnas Riksförbund, är tveksam till gymnasiedirektörens uttalande.

– Det lämnar många frågor som behöver få svar vilket gör att det känns svårt att uttala sig i dagsläget. Vi hade ett möte på skolan före påsklovet där vi bland annat lyfte lärarnas nuvarande situation och hur de upplevde att det fungerade med distansundervisningen. 

– Det finns såklart olika upplevelser, många tycker att det fungerar okej men också att det finns svårigheter som till exempel fungerande uppkopplingar, användarvänlighet och att nå fram till alla elever, säger hon och fortsätter: 

– Gymnasiedirektören menade att distansundervisningen fungerar över förväntan, och jag tänker att i den krissituation vi befinner oss i för tillfället så gör den helt klart det. Vi lär oss mer för var dag men upptäcker även det som fungerar mindre bra och som blir synligt nu när det gått några veckor.

Hur ser du på att kommunen går ut, efter bara några veckor med distansundervisningen, och säger att man inte tror att man kommer att gå tillbaka till det traditionella sättet efter att coronakrisen lagt sig?

– Jag blev förvånad och reagerade på uttalandet som lämnar öppet för många frågor. Det är en sak att vilja arbeta mer med digitala verktyg men något helt annat att fortsätta arbeta med distansundervisning efter coronakrisen. 

– Man kan tycka att det har gått över förväntan med den omställning av undervisning som har gjorts men jag tänker att det har gått alldeles för kort tid för att dra de slutsatserna. Självklart kan många av de erfarenheter vi gjort tas med när krisen lagt sig och jag tänker att den digitala och traditionella undervisningen kompletterar varandra, säger Elisabet Engberg.

En tydlig baksida som man hittills sett med processen är att man inte når hela vägen fram till alla elever som är i behov av särskilt stöd, berättar gymnasiedirektören Patrik Forshage. 

– Där har vi inte verktyg som fungerar i den nuvarande situationen. En annan grupp som vi inte heller når fram till på det sättet vi vill är nyanlända elever som går språkintroduktion. Problemen med dessa grupper är vi inte ensamma om, utan det är också den bild jag fått när jag talat med kollegor i länet, säger han.

Elisabet Engberg undervisar den elevgruppen, elever i behov av särskilt stöd, som många varnar för missgynnas av distansundervisningen.

Vad är dina erfarenheter av digitaliseringsprocessen? 

– Det ser väldigt olika ut för eleverna. För en del passar distansundervisningen bra och för andra kan det vara jättesvårt utifrån deras förutsättningar och individuella behov. Jag har haft samtal med elever och vårdnadshavare som är oroliga för kunskapsutveckling och måluppfyllelse när studierna sker hemifrån.

Vanligt är att det är svårt att strukturera, planera och organisera samt komma igång med sina arbetsuppgifter, och behovet av att ha en lärare närvarande som kan ge återkoppling och förklara under lektionens gång är stort, berättar Elisabet Engberg.

– Så visst är distansundervisningen utmanande för de elever som är i behov av stöd i att prioritera, avgränsa och tydliggöra samt för eleverna på språkintroduktion.