corona_1
Corona

Kritiken mot FHM: Lärare kan vara ett riskyrke

Lärare kan vara ett riskyrke, tvärtemot vad Folkhälsomyndigheten hävdar.
Det menar statsvetarna Per Adman och Jonas Larsson Taghizadeh efter att ha gått igenom myndighetens riskrapport.

Folkhälsomyndighetens rapport om olika yrkesgrupper underskattar troligen lärarnas risk att drabbas av coronaviruset. Det skriver Per Adman och Jonas Larsson Taghizadeh, statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitetet, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

I rapporten ”Förekomst av covid-19 i olika yrkesgrupper” finner myndigheten störst smittorisk för taxiförare, pizzabagare och buss- och spårvagnsförare. Lärare uppges däremot inte vara ett riskyrke utan tillhör övriga yrkesgrupper med ett riskindex på omkring 1.

Analysen är dock felaktig, enligt Per Adman och Jonas Larsson Taghizadeh. De har gått igenom rapporten och menar att det snarare handlar om en smittorisk på 1,7.

– Myndighetens uppdrag måste vara att redovisa så trovärdiga resultat som möjligt eller i alla fall inte påstå saker som man inte har stöd för i sin egen data. Läraren förtjänar att veta det mest troliga som data visar, säger Per Adman, docent vid statsvetenskapliga institutionen.

Han berättar att det är främst tre saker som gör att de ifrågasätter rapporten.

Det första problemet är att yrken med färre än 15 coronafall inte finns med i den data som redovisas.

Över en miljon personer har alltså tagits bort och det blir därför svårt att göra en rättvis bedömning av smittorisken för ett enskilt yrke, menar Per Adman.

– Eftersom små urval kan leda till osäkra resultat finns det anledningar att inte göra analyser om just dessa yrkens smittrisk. Men samtidigt kan det göra att det bli problem när man sedan uttalar sig om andra yrken, exempelvis lärare, säger han.

Det andra problemet är att det saknas uppgifter om när smittan ägt rum.

Analysen tar nämligen inte hänsyn till om personer blivit smittade på arbetet eller fritiden. Uppgifter som enligt Per Adman är centrala i den här typen av rapport. Han hänvisar till forskning som visar att yrke och utbildning har starka samband med skillnader i livsstil och sociodemografiska faktorer som utbildning.

–  Högre inkomster gör att många lärare bor rymligare och utsätts för mindre smittorisk på sin fritid, jämfört med personer med andra riskyrken. Eftersom arbete och fritid inte går att hålla isär i analyserna innebär det att risken med läraryrket underskattas.

Det tredje problemet är att jämförelsen mellan lärare i grundskolan och gymnasiet inte fått tillräckligt med fokus.

När studien genomfördes mellan den 13 mars och den 27 maj undervisade grundskolelärarna i klassrummet, medan gymnasielärarna undervisade digitalt. Om andelen smittade från dessa grupper sedan hade satts i relation till varandra så hade smittorisken varit omkring 60 procent större för lärarna med klassrumsundervisning, säger Per Adman.

–  Vi talar alltså om två grupper med liknande livsvillkor där man ser en direkt skillnad i antalet smittade om man jämför grundskolelärare som har träffat eleverna och gymnasielärare som inte har gjort det.

För att få en mer korrekt bild över hur smittorisken ser ut bland lärare menar Per Adman och Jonas Larsson Taghizadeh att det krävs en omräkning från Folkhälsomyndighetens sida. 

– Fram till dess skulle jag inte våga dra slutsatsen att läraren inte befinner sig i riskzonen, säger Per Adman​.

Kommentera