formativ3-810
Foto: Markus Marcetic
Formativ bedömning

Kunskapsformaren

I spåren av Pisa-chocken lyfter många fram formativ bedömning som lösningen på den svenska skolans problem. Riktigt så enkelt är det inte menar forskarna.
Men högstadieläraren Annika Sjödahl har jobbat formativt i tretton år.
– För mig är det ett sätt att få in förmågorna från samtliga tre delar i läroplanens kapitel, säger hon.

Så jobbar Annika med formativ bedömning

Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel:

1 Tydliggöra mål och kunskapskrav:

Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter.

2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet:

Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. Hon har också skapat en skoltidning, ”Bladet”, där eleverna publicerar sina alster.

3 Ge återkoppling som för lärandet framåt:

Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt.

4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra:

Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. Blandade grupper gör det lättare för eleverna att få draghjälp av varandra. Annika låter också eleverna ge kamratrespons på varandras texter.

5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande:

Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Eleverna aktiveras i planeringsprocessen genom att få välja arbetssätt.

Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar:

www.undervisaengelska.blogg.se

www.undervisasvenska.blogg.se

 

Plus och minus med formativ bedömning

+

”Det underlättar vid betygssättning. Halva jobbet är redan gjort. Jag vet vad jag ska titta efter på lektionerna och hur jag ska bedöma det. Jag för anteckningar om hur det går för eleverna utifrån målen. Det gör också att lärande och bedömning hålls ihop och ger eleverna strategier.”

”Det tar mycket tid, speciellt
i början. Det är mycket exempel, mallar och matriser.”

Startuppgift. Lektionens mål. Att göra. Annika Sjödahl har på den vita tavlan tydligt spaltat upp vad åttondeklassarna ska fokusera på under dagens lektion i svenska, som handlar om lyrik.

– I dag ska ni skriva klart dikterna. Kommer ni ihåg exemplen ni fick av mig i går?

Majoriteten av eleverna lyssnar koncentrerat och börjar genast jobba, medan andra letar efter sina böcker och ropar på Annika. Är det den egna texten som ska analyseras? Eller klasskompisens?

Annika Sjödahl arbetar på Västerledsskolan, en kommunal 7–9-skola i Enköping. Hon undervisar i svenska och engelska och är sedan i höstas förstelärare och ingår i det digitala skollyftet.

– Jag har egentligen alltid arbetat formativt, men det var först när jag läste om bedömning för lärande som jag fick ett namn på det. I språk har man nog jobbat längre på det här sättet än vad man kanske har gjort i andra ämnen, säger hon.

Intill dörren i klassrummet sitter en stor tavla där Annika utifrån kursplanerna har listat förmågor som eleverna ska utveckla i engelska och svenska – som förmågan att läsa och analysera text, för att ta ett exempel. Hon har sedan punktat upp vad det innebär utifrån det centrala innehållet i läroplanen: utöka ditt ordförråd, läsa elevtexter och ge respons, kunna värdera texter från internet och andra medier, ha ett kritiskt förhållningssätt och så vidare.

– Det är vår kunskapsvägg. Det är lätt att gå tillbaka och peka på vad det är eleverna ska utveckla. Jag tror att de vet vad som förväntas av dem, men det är viktigt att eleverna har konkreta exempel att titta på.

I den formativa bedömningen finns tre centrala processer som alla involverar elev, lärare och klasskamrater: vart ska jag/vad är målet, var är jag nu samt hur ska jag komma till målet? Det finns fem formativa nyckelstrategier, som
bedömningsforskaren Dylan Wiliam identifierat och som Annika omsätter i praktiken (se ruta här intill). Kamratbedömning, framåtriktad återkoppling, elevexempel och matriser är givna inslag i hennes sätt att arbeta.

Annika ser formativ bedömning som ett förhållningssätt som handlar om synen på kunskap.

– Jag är den professionella, som kan innehållet
i läroplanen och bedömning och är den som visar eleverna. Man måste kunna ämnet, annars blir det svårt att ge eleven den handledning som behövs. För mig är formativ bedömning ett sätt att få in förmågorna från samtliga tre delar i läroplanens kapitel.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm