Annons
Sara Karlsson arbetar som förstelärare och processledare för hjärnsmarts-arbetet på Kattegattgymnasiet. Fotograf: Anders Andersson

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Publicerad 1 februari 2018

Fakta

Saras 5 tips – Så blir du en hjärnsmartare lärare:

Saras 5 tips – Så blir du en hjärnsmartare lärare:

  • ”Tro på sin och andras förmåga – tänk på hjärnan likt en muskel som går att träna oavsett utgångsläge. Både din och dina elevers.”
  • ”Öka kunskap om hjärnans plasticitet – ständig förändring och utveckling. Jag som lärare kan påverka mina elevers hjärnor. Beroende på var jag väljer att fylla mina lektioner med så elevernas hjärnor lite annorlunda ut när de lämnar lektionen än när de kom.”
  • ”Samarbete – kollegialt lärande. Tänk helhet! Fritiden påverkar skolan och skolan påverkar fritiden. Det är samma hjärna som får dopaminpåslag vid skratt med kompisarna och som får förhöjda kortisolvärden vid exempelvis provångest. Samarbeta med elevhälsan för att se helheten, både för elev och för läraren.”
  • ”Vikten av priming – hur primar vi oss själva, varandra och vårt lärande. Exempelvis en positiv uppstart av en lektion, ett välkommande, en blick, en fråga kan vara helt avgörande för hur synapskopplingarna i hjärnan stärks och kunskaper befästs.”
  • ”Använd beprövad forskning – vetenskapliga belägg för metoder och aktiviteter. Det är en stor fördel att ha hjärnforskarna med i projektet över tid. Då kan jag som lärare säkerställa och fråga om alla nya teorier och metoder som ständigt dyker upp. Det ökar trovärdigheten i arbetet och argumenten för en Hjärnsmart skola!”

Relaterat

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.
– Det är konstigt att fler inte får lära sig om detta, säger läraren Sara Karlsson.

På Kattegattgymnasiet i Halmstad jobbar man hjärnsmart. Sedan 2012 har man undervisat om hur hjärnan fungerar och hur man som elev skapar goda vanor genom både fysisk och psykisk träning.

Det började med att skolans rektor, Frank Wedding, hörde av sig till hjärnforskare runt om i hela landet. Till slut nappade Göteborgs universitet och professor emeritus Rolf Ekman som inledde ett samarbete med skolan. Under fem år har hjärnprojektet utvecklats till ett hjärnkoncept som är baserat på aktuell och helt ny forskning om hjärnan och som har tagits fram tillsammans med elever, skolpersonal, hjärnforskare och hjärncoacher.

Ju mer hjärnsmart man har blivit i tänkandet och agerandet på skolan insåg personalen att det inte finns något slut i utvecklingsarbetet.

– Forskning visar att hjärnan är plastisk, det vill säga föränderlig. Det ger ju också ett argument för det långsiktiga lärandet. Så i korta drag handlar det om att få eleverna att förstå att de kan påverka sitt lärande och att nå högre skolresultat genom att skapa goda vanor för resten av livet, säger Sara Karlsson, förstelärare och processledare för hjärnsmartsarbetet på Kattegattgymnasiet.

– I dag är det helt naturligt för många av oss att gå och träna vår kropp och muskler. Men vi pratar ganska lite om hur vi ska träna hjärnan och hålla igång den hela livet. Mår hjärnan bra, mår vi bra, tillägger hon.

Hjärnsmartarbetet på Kattegattgymnasiet grundar sig i något som kallas för de ”10 goda vanorna”. Det är vardagliga rutiner som är framtagna för att främja hjärnhälsan och på så vis skapa förutsättningar för lärande.

– Vanor som sömn, kost, fysisk aktivitet, positiv tanke, lära sig nya saker, hantera stress, vänner och gemenskap, omväxling, fatta egna beslut och repetition, är alla viktiga för att vår hjärna ska må bra. Det är väldigt logiskt att det leder till bättre resultat för eleverna i skolan om vanorna fungerar.

Sara Karlsson menar att det blir som en positiv spiral som med ökat dopaminpåslag kan få vem som helst att nå hur långt som helst.

– I skolan handlar det om en tro på att vi vill lära oss. Vårt mål med arbetssättet handlar om att försöka ge eleverna strategier och verktyg för att kunna bli piloten över sitt eget liv. Att det faktiskt går att träna sig till framgång. Det är en stor skillnad mellan ”det här kan jag inte” och ”det här har jag inte lärt mig ännu”. Forskning från Carol Dweck om Mindset och Angela Duckworth om grit har varit temat för det kollegiala lärandet detta läsår.  

Men att skapa förutsättningar för lärande börjar långt innan Sara Karlsson varje dag startar en lektion. Här måste alla roller på skolan vara med på vägen: elevhälsan, lärare och skolledning så väl som övrig personal som möter eleverna.

– För att inte tala om hur vi som kollegie påverkar varandra. Alla har att vinna på att vara hjärnsmarta.

Sara Karlsson är väldigt nöjd med det övergripande arbetssättet och skolans närvarande elevhälsa, vilket är en av nycklarna bakom framgången.

– Det finns till exempel resultat från elevhälsoenkäter som visar på elever som har haft svårt att sova och då finns det hjälp att få av vårt elevhälsoteam som kopplas in. Till exempel har Kattegattgymnasiets arbetsterapeut jobbat med olika strategier för bättre sömn och hjälpmedel som kedjetäcken som några elever har fått testa och sedan har vi utvärderat det, säger hon.

Berätta mer om resultaten av hjärnsmartarbetet. Vad ser ni för resultat än så länge?

– Eleverna som är med vittnar själva om att de känner sig hjälpta av kunskaperna hur de ska kunna ta kommando i olika situationer och kunna hantera sin egen vardag. Att använda argument från hjärnforskningen och visa på effekterna i hjärnan märker vi ger tyngd och trovärdigheten ökar. När eleverna sedan själva hjälper varandra genom att delge olika strategier för exempelvis bättre pluggteknik, studievanor, klassrumsmiljö, inställningen vid prov och presentationer märker jag ju också som lärare att det har effekt, säger hon och fortsätter:

– Vi har även fått ett gemensamt språk på skolan som elever och lärare talar med varandra. Det handlar om att tillsammans ansvara för vår lärmiljö och att påminna varandra om att ansvaret ligger hos oss själva. Hur jag ”primar” och berikar både min inre och yttre miljö. Vi märker även skillnad hos lärares didaktiska val i planeringen och genomförande av undervisningen när de involverar kunskapen om hur hjärnan fungerar.

Arkitektbilden visar ritningarna på entrén på den nya skolan som ska stå klar 2020. Bild: Fredblad arkitekter

Hur går det med likvärdighetsaspekten, och exempelvis barn med NPF, inom hjärnsatsningen?

– Här handlar det om att hitta vad som fungerar just för dig. I det här sammanhanget kommer de multimodala in och att man behöver anpassa undervisningen. Eleverna behöver ibland olika sätt att lära sig. Även om vi alla i grunden har en hjärna så fungerar vi olika, och det är jätteviktigt att vara medveten om hur vi alla fungerar. Här kommer elevhälsan in och är högst delaktig.

Sara Karlsson har under de fem senaste åren märkt att forskning kring hjärnan har fått allt mer uppmärksamhet. Men hon vill se mer av forskningen i läraryrket.

– Det är konstigt att fler inte får lära sig om detta, för så här borde ju alla arbeta. Det är alldeles för lite fokus på hjärnan på lärarutbildningen. Alla borde ha med sig det här i vardagen för det är i hjärnan det händer. Det handlar om att skapa förutsättningar för lärandet, och att då ta in neurovetenskap tillsammans med didaktisk forskning och se vad som händer i hjärnan för att främja lärandet. Det är viktigt i sammanhang som vad som egentligen händer när man startar upp en lektion på ett visst sätt, längden på lektionen och hur jag ska lära mig.

Vad ser du för utmaningar med arbetet?

– Ett av våra mål är att kunna mäta effekterna av hjärnsmartarbetet. Hela materialet och det koncept vi arbetat fram tillsammans vilar på vetenskaplig grund. Vi har gjort olika intervjuer och enkäter med eleverna för att utvärdera insatserna ur ett kortsiktigt perspektiv men med bakgrund av det hjärnforskarna säger om det långsiktiga perspektivet är det svårt att efter en termin eller läsår få fram resultat. Därför pratar vi nu om att vi skulle vilja kunna följa eleverna efter gymnasiet. Gymnasietiden är en relativt kort tid, om man tänker på vårt mål att ge eleverna strategier för god hjärnhälsa genom hela livet skulle vi ju vilja kunna se om det verkligen ger effekt i det långsiktiga perspektivet.

Att säga att hela Kattegattgymnasiet är hjärnsmart är målet, men i dagsläget har man en bit kvar dit.

– Mycket av det vi redan gör är hjärnsmart men alla gör inte kopplingen dit. Jag ser fram emot det utvecklingsarbete vi har framför oss för jag tror på ett livslångt lärande och en blomstrande hjärna. Vi ska befästa oss som Sveriges första hjärnsmarta skola. Spridningen av hjärnsmartarbetet är redan igång och i ett pågående Skolverket-projekt med fokus på hälsofrämjande arbete samarbetar vi nu också med två grundskolor.

Arkitektbilden visar ritningarna på entrén på den nya skolan som ska stå klar 2020. Bild: Fredblad arkitekter

Hjärnsmartsatsningen på Kattegattgymnasiet kommer under januari 2020 med alla 1 350 elever att flytta in i helt nya lokaler för att ta satsningen ett steg längre. Där kommer det att byggas ett toppmodernt hjärngym.

– Alltså ett 50 kvadratmeter stort rum som kommer att vara symbolen för vår hjärnsmarta skola. Det kommer att bli Sveriges första hjärngym som byggs i en skola. Vi är med i ett projekt med Real Classroom Lab som stöds av Vinnova där vi just nu håller på att bygga en prototyp på hur rummet ska se ut. Hjärnforskare tillsammans med skolpersonal, elever och representanter från olika företag är med i detta.

Lärare och elever har fått vara med och tycka till om vad som bör finnas i rummet.

– Det är fokus på digital utrustning och hur det kan gynna lärandet och hjärnan. Forskarna pratar mycket om att den framtida hjärnan är en uppkopplad sådan så det kommer finnas VR, skärmar och allt möjligt där inne.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons