annica_caldeborg_gym

Annica Caldeborg är idrottslärare och doktorand.

Forskning

Lärares oro för beröring överdriven

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Forskningsprojektet

”Intergenerational touch in PE – a student perspective” har sponsrats av Mariestads kommun, i ett samarbete mellan Örebro universitet, GIH i Stockholm och Malmö högskola. Syftet med projektet är att undersöka det spänningsfält som uppstår mellan å ena sidan värnande av barns- och ungdomars säkerhet, trygghet och skydd från olika former av övergrepp i utbildningssammanhang, å andra sidan konsekvenser och möjliga risker med att en strävan efter skydd och värnande skulle kunna skapa en undervisningspraktik som saknar viktiga pedagogiska fysiska interaktioner.

Källa: Örebro universitet

Skolvärlden har tidigare skrivit om att lärare i idrott och hälsa oroar sig för att pekas ut som ”tafsare” när de vidrör sina elever. Inte minst på lärarutbildningen uttrycker blivande idrottslärare sådana rädslor. Samtidigt finns moment i undervisningen där beröring är nödvändig för lärande, eller av säkerhetsskäl.

Men nu tyder forskning vid Örebro universitet alltså på att eleverna inte tycker att beröringen är så dramatisk. Annica Caldeborg är själv lärare i idrott och hälsa på Vadsbogymnasiet i Mariestad. De senaste fyra åren har hon undervisat på halvtid och forskat på halvtid, och resultatet är licentiatuppsatsen ”Intergenerational touch in PE – a student perspective”, fritt översatt ”Beröring inom idrottsundervisningen – ett elevperspektiv”.

– Det finns en del forskning på det här ämnet tidigare, där man har ställt frågor till lärare. Men ingen har pratat med eleverna, så deras uppfattning av beröring saknas. Min första delstudie visar att eleverna tycker att beröringen är ett måste, och jättebra för att de ska utvecklas i ämnet, säger hon.

Hon påpekar att det handlar om en begränsad studie som man inte ska dra för generella slutsatser av. Men det finns ändå saker som sticker ut, menar hon. Förutom att eleverna i studien inte reagerar starkt på beröring av lärare, så syns en annan bild av vad det är som avgör vilken beröring som är ok och inte.

– Tidigare forskning har talat mycket om sådant som lämpliga och olämpliga delar av kroppen att beröra. Men min forskning visar att det snarare handlar om kontexten. Det kan finnas situationer där det är befogat att röra på höfterna till exempel, säger Annica Caldeborg.

Helt okomplicerat är det dock inte. Annica Caldeborg menar att det finns en osynlig överenskommelse som avgör när beröring är befogad – och därmed oproblematisk – och när den inte är det. Det intressanta, tycker Annica Caldeborg, är när den överenskommelsen bryts, eller när uppfattningarna om gränsen går i sär.

– Det kan vara till exempel när de vill visa att de faktiskt kan göra en kullerbytta, och inte vill ha hjälp. Eller att läraren rör vid eleverna under en övning som inte kräver det, som spökboll. Men det har också med personliga preferenser att göra, vissa gillar beröring och andra inte, säger hon.

Bland de kvinnliga eleverna i trean på gymnasiet märker Annica Caldeborg att någonting händer.

­– Det är tydligt att de börjar prata om sina manliga lärare på ett heteronormativt sätt. Man tänker att en manlig lärare skulle kunna vara sexuellt attraherade av dem som unga kvinnor. Det finns också en allmän medvetenhet att man som kvinna i samhället kan råka ut för sexuella trakasserier och övergrepp, så de är lite försiktiga kring män i allmänhet. Men de förstår samtidigt att beröring ingår i ämnet.

– Bara läraren är professionell så är det lugnt, säger eleverna. Sen framgår det inte exakt vad professionell betyder för dem, men jag tolkar det som att läraren känner eleven och kan läsa av när det är ok och inte.

Annica Caldeborg ska fortsätta att samla elevröster om beröring när hon fortsätter sin forskning, nu som doktorand på heltid.

– Jag tror inte att det här är ett jätteproblem i Sverige, men jag tror att oron som finns bland vissa lärare kan sprida sig. I vissa länder har man gått väldigt långt med beröringsförbud och liknande. Så vår forskning här på Örebro universitet ska väl syfta till att lyfta det som är bra med fysisk beröring. Jag hoppas forskningen kan få positiva effekter ute i skolorna.

Kommentera