Annons
Sara Persson är SVA-lärare på Skogshagaskolan i Västervik. Foto: Sara Winsnes

Lärarna: Stödet för SVA minskar

Publicerad 23 april 2018

Fakta

Sara Persson

  • Lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik.
  • Författare till boken "Nyanlända elever" på förlaget Natur & Kultur.
  • Bloggar om språkutveckling på ”Hjärtat hos @frksarapersson
  • @frksarapersson på twitter 

Relaterat

Förutsättningarna för undervisning i svenska som andraspråk, SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner, och mellan olika skolor på samma ort. 
Och en del lärare i ämnet upplever att intresset från makthavarna har svalnat nu när ord som ”flyktingkris” och ”dödsbåtar” inte längre pryder löpsedlarna.

F–6-skolan Skogshagaskolan i Västervik har under många år haft ett stort antal elever med bakgrund i andra länder och kulturer. Sara Persson jobbade som klasslärare på skolan fram till 2009, men då kände hon att hon ville göra en förändring.

– Jag har alltid tyckt att det är stimulerande att jobba med de här eleverna. Men jag märkte när vi fick fler och fler nyanlända att mina kunskaper som klasslärare inte räckte till. Jag saknade kunskap och det hämmade elevernas utveckling, så jag vidare-utbildade mig till SVA-lärare.

Sedan åtta år tillbaka är Sara Persson Skogshagaskolans SVA-lärare, och i mångt och mycket den som har byggt upp formerna för hur ämnet fungerar på skolan, med bland annat studiecirklar för lärarkollegorna i att jobba med språket inom sina ämnen. Hon har haft gott stöd hela vägen från sin rektor, som månar om SVA. 

– Rektorns uppdrag är så brett, och de kan inte kunna allt. Min rektor har stöttat mig och litat på min kunskap. Hon har månat om de nyanlända eleverna och gett mig mandat att ta reda på det vi inte vet. På det sättet blir rektor och SVA-lärare ett stöd åt varandra. Det är ju sådant som alla de skolor som saknar SVA-lärare saknar.

I samtal med sina kollegor såväl i Västervik som runt om i landet upplever hon att alla inte får samma stöd, och att någonting har förändrats i attityden till ämnet de senaste åren, på huvudmannanivå.

– Det är som att när immigrationspolitiken har svängt och blivit mer restriktiv, så slutar en del huvudmän att bry sig. Men vi måste fortfarande ta hand om de här människorna som vi har tagit emot. Situationen för de elever som kom hit 2015–2016 är fortfarande sån att de behöver SVA-undervisning, men för många andra kan det nog kännas som att ”åh det där var ju länge sedan”. Vi som SVA-lärare står fortfarande kvar mitt i det här, det är en del av vår vardag. Det kan gå fort att skifta politiskt fokus, men det tar lång tid att utveckla ett nytt språk, säger hon.

Man har hela tiden en känsla av otillräcklighet inför de här eleverna

Niklas BlixtNiklas Blixt är kommunombud för Lärarnas Riksförbund (LR) i Västervik, och han delar bilden att inställningen till SVA har svängt sedan hösten 2015, då alla var med på tåget.

– Till en början kom det pengar och det fanns alla möjligheter. Men nu verkar det kommit in i ett nytt normalläge där behovet fortfarande finns, men inte pengarna. Då blir det lösningar som att eleverna får gå i ordinarie klass fast de borde få mer SVA-undervisning, säger han.

Han anser också att en del skolor behandlar ämnet styvmoderligt.

– Det är ett ämne man inte tar samma hänsyn till som exempelvis matematik. På någon skola har man till och med uttalat det som att det är en del av skolans stöd-insatser. Men så är det ju inte, SVA är ett eget ämne, säger han. 

Det pågår även rent fackliga ärenden kring SVA i Västervik.

– Det är en fråga sen nästan två år tillbaka. Medlemmar kontaktar mig och ber mig påtala att vissa skolor bör utlysa tjänster i SVA. Lärarna upplever att det finns ett behov men det tillsätts inga tjänster. Samtidigt finns det anställda lärare i kommunen som har behörighet i ämnet men inte undervisar i det, säger Niklas Blixt.

En som vet hur det är att ha elever i klassen som inte hänger med på grund av bristande språk-kunskaper är Helene Häggmark som undervisar i svenska, historia, och religion för högstadiet på F–9-skolan Ankarsrums skola, ett par mil utanför Västervik.

– De elever som har SVA ligger individuellt på väldigt olika nivå. En del barn kommer till skolan efter att ha varit i Sverige en månad, andra när de varit här i två år. Det förutsätter att jag håller flera planeringar igång samtidigt. Det har jag ju alltid gjort, utifrån elevernas olika nivå, men där har jag under åren skaffat mig en kompetens som sitter i ryggmärgen – hur jag ska kunna nivåindela verksamheten, olika sätt att examinera, mikropauser, utmana de riktigt duktiga och så vidare. 

– Men eftersom jag saknar SVA-utbildning är jag inte lika duktig på sådana knep för just de här eleverna.

Ankarsrums skola har två utbildade SVA--lärare på plats, men tiden de kan lägga räcker inte till, menar Helene Häggmark.

– Våra SVA-lärare gör ett kanonjobb. Men om eleverna skulle få SVA på svensklektionerna så skulle det krävas lika mycket SVA-tjänst som vi har svenskatjänst, och det har vi inte. Vi har två heltider på svenska men bara en halv på SVA. Det är inte långsiktigt hållbart.

Varje rektor gör lite som den själv vill

Hur påverkas de övriga eleverna i klassen?

– Nackdelen kan ju vara att jag har mindre tid. Med så väldigt olika planeringar igång så tar det ju mer tid både i för- och efterarbete och under lektionen. Då kan det vara elever som sitter med korta grundläggande svenskkunskaper som ”Olle står under en bro”, och de behöver stöttning under lektionen. Men det har inte bara med SVA att göra. Det har att göra med att det inte finns tillräckligt med planeringstid, punkt. Det är så för alla lärare, säger Helene Häggmark.

Något som är specifikt för SVA är det faktum att Helene Häggmark och flera av hennes kollegor leker med tanken att vidareutbilda sig inom ämnet – utan att ha som mål att byta tjänst. De vill bara kunna undervisa i sina befintliga ämnen.

– Man har hela tiden en känsla av otillräcklighet inför de här eleverna. Jag har tittat på modulerna från Skolverket och på internet, men jag skulle gärna gå in i en regelrätt utbildning. Men det har ju med tid att göra, man ska orka göra det på ett bra sätt.

Tillgången till utbildade, behöriga lärare i ämnet skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Linda Ammitzböll jobbade tidigare på en gymnasieskola i Mölndal, som en av elva SVA-lärare. Då undervisade hon 15 elever, och stöttade dem i alla ämnen. I dag är hon på Pilevallskolan i Trelleborg och undervisar runt 100 elever själv. Det är en F–9-skola där de flesta eleverna är födda i Sverige, men är andra eller tredje generationens invandrare. 

Linda Ammitzböll– Det ser helt olika ut på olika ställen. Vi har ju råden från Skolverket, men de är ingen lag, så varje rektor gör lite som den själv vill, säger hon.

Hon har dock en positiv bild av ämnets status, och hon tror att det har att göra med i vilken typ av område och på vilken typ av skola man jobbar.

– Jag har nästan alltid varit på förortsskolor med många invandrare, och där har SVA-lärare hög status. Och statusen har ökat i takt med att kunskapen om hur viktigt det är att jobba med språk har spridit sig. Nu ska ju alla lärare i alla ämnen jobba språkutvecklande. 

Även om det heter att alla lärare ska jobba med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen så är Linda Ammitzböll medveten om att det inte är så det ser ut i dag. Men det är hennes högsta önskan att den visionen ska bli en praktisk verklighet ute på skolorna.

– De nyanlända kan lika gärna använda en SO- eller NO-bok för att lära sig svenska. Ska de först lära sig svenska och sedan läsa ämnena så kommer de aldrig klara nians betyg. Det finns ju 40 andra lärare på den här skolan som skulle kunna göra ett fantastiskt jobb med rätt fortbildning, säger hon.

Tillbaka i Västervik känner Sara Persson trots allt en stolthet över att vara SVA-lärare. 

– Intresset från omvärlden må ha svalnat, men för mig går det vidare som vanligt. En lärarstolthet har jag alltid haft, och på den här skolan är det inte svårt att känna det. Vi har god uppbackning från ledningen. Men jag tänker inte bara på eleverna på min skola, utan på alla som är i en liknande situation. Varje rektor måste tänka till och se till att den kompetens som behövs finns på plats. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Annons
Annons

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Annons

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Annons
Annons

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Annons

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons