Annons
Sara Persson är SVA-lärare på Skogshagaskolan i Västervik. Foto: Sara Winsnes

Lärarna: Stödet för SVA minskar

Publicerad 23 april 2018

Fakta

Sara Persson

  • Lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik.
  • Författare till boken "Nyanlända elever" på förlaget Natur & Kultur.
  • Bloggar om språkutveckling på ”Hjärtat hos @frksarapersson
  • @frksarapersson på twitter 

Relaterat

Förutsättningarna för undervisning i svenska som andraspråk, SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner, och mellan olika skolor på samma ort. 
Och en del lärare i ämnet upplever att intresset från makthavarna har svalnat nu när ord som ”flyktingkris” och ”dödsbåtar” inte längre pryder löpsedlarna.

F–6-skolan Skogshagaskolan i Västervik har under många år haft ett stort antal elever med bakgrund i andra länder och kulturer. Sara Persson jobbade som klasslärare på skolan fram till 2009, men då kände hon att hon ville göra en förändring.

– Jag har alltid tyckt att det är stimulerande att jobba med de här eleverna. Men jag märkte när vi fick fler och fler nyanlända att mina kunskaper som klasslärare inte räckte till. Jag saknade kunskap och det hämmade elevernas utveckling, så jag vidare-utbildade mig till SVA-lärare.

Sedan åtta år tillbaka är Sara Persson Skogshagaskolans SVA-lärare, och i mångt och mycket den som har byggt upp formerna för hur ämnet fungerar på skolan, med bland annat studiecirklar för lärarkollegorna i att jobba med språket inom sina ämnen. Hon har haft gott stöd hela vägen från sin rektor, som månar om SVA. 

– Rektorns uppdrag är så brett, och de kan inte kunna allt. Min rektor har stöttat mig och litat på min kunskap. Hon har månat om de nyanlända eleverna och gett mig mandat att ta reda på det vi inte vet. På det sättet blir rektor och SVA-lärare ett stöd åt varandra. Det är ju sådant som alla de skolor som saknar SVA-lärare saknar.

I samtal med sina kollegor såväl i Västervik som runt om i landet upplever hon att alla inte får samma stöd, och att någonting har förändrats i attityden till ämnet de senaste åren, på huvudmannanivå.

– Det är som att när immigrationspolitiken har svängt och blivit mer restriktiv, så slutar en del huvudmän att bry sig. Men vi måste fortfarande ta hand om de här människorna som vi har tagit emot. Situationen för de elever som kom hit 2015–2016 är fortfarande sån att de behöver SVA-undervisning, men för många andra kan det nog kännas som att ”åh det där var ju länge sedan”. Vi som SVA-lärare står fortfarande kvar mitt i det här, det är en del av vår vardag. Det kan gå fort att skifta politiskt fokus, men det tar lång tid att utveckla ett nytt språk, säger hon.

Man har hela tiden en känsla av otillräcklighet inför de här eleverna

Niklas BlixtNiklas Blixt är kommunombud för Lärarnas Riksförbund (LR) i Västervik, och han delar bilden att inställningen till SVA har svängt sedan hösten 2015, då alla var med på tåget.

– Till en början kom det pengar och det fanns alla möjligheter. Men nu verkar det kommit in i ett nytt normalläge där behovet fortfarande finns, men inte pengarna. Då blir det lösningar som att eleverna får gå i ordinarie klass fast de borde få mer SVA-undervisning, säger han.

Han anser också att en del skolor behandlar ämnet styvmoderligt.

– Det är ett ämne man inte tar samma hänsyn till som exempelvis matematik. På någon skola har man till och med uttalat det som att det är en del av skolans stöd-insatser. Men så är det ju inte, SVA är ett eget ämne, säger han. 

Det pågår även rent fackliga ärenden kring SVA i Västervik.

– Det är en fråga sen nästan två år tillbaka. Medlemmar kontaktar mig och ber mig påtala att vissa skolor bör utlysa tjänster i SVA. Lärarna upplever att det finns ett behov men det tillsätts inga tjänster. Samtidigt finns det anställda lärare i kommunen som har behörighet i ämnet men inte undervisar i det, säger Niklas Blixt.

En som vet hur det är att ha elever i klassen som inte hänger med på grund av bristande språk-kunskaper är Helene Häggmark som undervisar i svenska, historia, och religion för högstadiet på F–9-skolan Ankarsrums skola, ett par mil utanför Västervik.

– De elever som har SVA ligger individuellt på väldigt olika nivå. En del barn kommer till skolan efter att ha varit i Sverige en månad, andra när de varit här i två år. Det förutsätter att jag håller flera planeringar igång samtidigt. Det har jag ju alltid gjort, utifrån elevernas olika nivå, men där har jag under åren skaffat mig en kompetens som sitter i ryggmärgen – hur jag ska kunna nivåindela verksamheten, olika sätt att examinera, mikropauser, utmana de riktigt duktiga och så vidare. 

– Men eftersom jag saknar SVA-utbildning är jag inte lika duktig på sådana knep för just de här eleverna.

Ankarsrums skola har två utbildade SVA--lärare på plats, men tiden de kan lägga räcker inte till, menar Helene Häggmark.

– Våra SVA-lärare gör ett kanonjobb. Men om eleverna skulle få SVA på svensklektionerna så skulle det krävas lika mycket SVA-tjänst som vi har svenskatjänst, och det har vi inte. Vi har två heltider på svenska men bara en halv på SVA. Det är inte långsiktigt hållbart.

Varje rektor gör lite som den själv vill

Hur påverkas de övriga eleverna i klassen?

– Nackdelen kan ju vara att jag har mindre tid. Med så väldigt olika planeringar igång så tar det ju mer tid både i för- och efterarbete och under lektionen. Då kan det vara elever som sitter med korta grundläggande svenskkunskaper som ”Olle står under en bro”, och de behöver stöttning under lektionen. Men det har inte bara med SVA att göra. Det har att göra med att det inte finns tillräckligt med planeringstid, punkt. Det är så för alla lärare, säger Helene Häggmark.

Något som är specifikt för SVA är det faktum att Helene Häggmark och flera av hennes kollegor leker med tanken att vidareutbilda sig inom ämnet – utan att ha som mål att byta tjänst. De vill bara kunna undervisa i sina befintliga ämnen.

– Man har hela tiden en känsla av otillräcklighet inför de här eleverna. Jag har tittat på modulerna från Skolverket och på internet, men jag skulle gärna gå in i en regelrätt utbildning. Men det har ju med tid att göra, man ska orka göra det på ett bra sätt.

Tillgången till utbildade, behöriga lärare i ämnet skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Linda Ammitzböll jobbade tidigare på en gymnasieskola i Mölndal, som en av elva SVA-lärare. Då undervisade hon 15 elever, och stöttade dem i alla ämnen. I dag är hon på Pilevallskolan i Trelleborg och undervisar runt 100 elever själv. Det är en F–9-skola där de flesta eleverna är födda i Sverige, men är andra eller tredje generationens invandrare. 

Linda Ammitzböll– Det ser helt olika ut på olika ställen. Vi har ju råden från Skolverket, men de är ingen lag, så varje rektor gör lite som den själv vill, säger hon.

Hon har dock en positiv bild av ämnets status, och hon tror att det har att göra med i vilken typ av område och på vilken typ av skola man jobbar.

– Jag har nästan alltid varit på förortsskolor med många invandrare, och där har SVA-lärare hög status. Och statusen har ökat i takt med att kunskapen om hur viktigt det är att jobba med språk har spridit sig. Nu ska ju alla lärare i alla ämnen jobba språkutvecklande. 

Även om det heter att alla lärare ska jobba med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen så är Linda Ammitzböll medveten om att det inte är så det ser ut i dag. Men det är hennes högsta önskan att den visionen ska bli en praktisk verklighet ute på skolorna.

– De nyanlända kan lika gärna använda en SO- eller NO-bok för att lära sig svenska. Ska de först lära sig svenska och sedan läsa ämnena så kommer de aldrig klara nians betyg. Det finns ju 40 andra lärare på den här skolan som skulle kunna göra ett fantastiskt jobb med rätt fortbildning, säger hon.

Tillbaka i Västervik känner Sara Persson trots allt en stolthet över att vara SVA-lärare. 

– Intresset från omvärlden må ha svalnat, men för mig går det vidare som vanligt. En lärarstolthet har jag alltid haft, och på den här skolan är det inte svårt att känna det. Vi har god uppbackning från ledningen. Men jag tänker inte bara på eleverna på min skola, utan på alla som är i en liknande situation. Varje rektor måste tänka till och se till att den kompetens som behövs finns på plats. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons