anna_kaya

Anna Kaya arbetar med frågor som rör SVA, nyanlända och skola på Nationellt centrum för SVA på Stockholm universitet.

SVA

Svenskämnena låser in eleverna

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Idag kan en elev i praktiken läsa SVA under hela sin skoltid. Tid som klasskamrater som läser det vanliga svenskämnet bland annat lägger på att läsa skönlitteratur och utveckla sin språkliga förmåga på en mer avancerad nivå, undervisade av en lärare med dubbelt så många högskole-poäng i sitt ämne. Anna Kaya menar att det är en orimlig ordning.

– Vi måste reformera båda svenskämnena, svenska och SVA, i grunden. Nyanlända elever kommer förstås alltid att behöva separat undervisning i egen grupp, och en annan typ av undervisning. Men som det ser ut i dag kan även en elev som är född i Sverige, med föräldrar som är födda i Sverige, i exempelvis Rinkeby, ha behov av SVA-undervisning trots att svenska kanske är elevens starkaste språk. Med ett nytt, vidgat svenskämne kan svenskundervisningen möta alla svenska elever, inte bara de elever som har svenska som modersmål, säger hon.

Idén är alltså att inlemma en del av det som i dag ligger under SVA i svenskan, och specialisera SVA ytterligare?

– Precis så kan man säga. Svensklärarutbildningen behöver innehålla mer om flerspråkiga elevers språkutveckling, hur ett andraspråk utvecklas och hur man bedömer det. Så kan SVA-lärare få bli mera specialister på att undervisa nyanlända, säger Anna Kaya.

En statlig utredning under den nuvarande regeringen, ”Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet”, föreslog 2017 en bred översyn av ämnena svenska och SVA, något som också Björn Åstrands professions-utredning refererar till 2018. Men än så länge har inte regeringen gjort slag i saken.

– Frågan har ju varit uppe på agendan flera gånger, eftersom det finns uppenbara problem. Det enda logiska vi kan göra är att tillsätta en statlig utredning. Det måste utredas ordentligt för att få syn på konsekvenserna av olika alternativ och så vidare, säger Anna Kaya.

Hon känner igen många av de bekymmer kring SVA som lyfts fram av lärarna i Skolvärldens reportage, som tidsbristen, känslan av otillräcklighet och ämnets styvmoderliga behandling av vissa huvudmän och skolledare.

Men hon påpekar att ett av de mest grundläggande problemen med SVA är något det pratas väldigt lite om: Sedan 2011 har det varit omöjligt att utbilda sig till SVA-lärare för låg- och mellanstadiet på grundlärarutbildningen. Det är bara valbart som inriktning för den som läser till ämneslärare på högstadiet eller gymnasiet. 

– För låg- och mellanstadiet får man läsa till det i efterhand. Det finns lite olika varianter på hur det kan gå till. Men det är ändå oroväckande att vi inte sedan 2011 utbildat några nya SVA-
lärare för låg- och mellanstadiet inom grundutbildningen, säger Anna Kaya.

Det hänger ihop med att när regeringen Reinfeldt 2011 gjorde om lärarutbildningen och införde legitimationskrav på lärare, så beslöt man att ge samtliga legitimerade lärare i svenska för lågstadiet automatisk behörighet att undervisa i SVA för samma årskurser – oavsett om de hade någon utbildning i ämnet eller inte. Den behörighetsförordningen förändrades i december 2013.

– På grund av det finns det jättemånga lärare som har behörighet i SVA men som saknar utbildning. Förändringen är ändrad nu, men de första åren när alla befintliga svensklärare ansökte om legitimation fick de den automatiska SVA-behörigheten, säger Anna Kaya.

Kafkastämning uppstår när det dessutom är så att de berörda lärarna inte är berättigade att gå lärarlyftet för att skaffa sig faktisk SVA-kompetens, eftersom de platserna är avsedda för lärare utan behörighet i ämnet. Ytterligare anledningar att hoppas på en grundlig utredning av svenskämnena i skolan, enligt Anna Kaya.

Tror du att det kommande valet kan spela in i sannolikheten att en utredning kommer?

– Visst, det är valår, det kan bli infekterade debatter och vad som helst kan hända. Det finns ju vissa som bara ser problem med det här och skulle kunna använda det i debatten. Men bilden verkar vara ganska samlad bland merparten av politikerna och partierna att vi behöver utreda det här för att få en bredare bild och fatta beslut som gynnar de flesta i längden. Det är min förhoppning, säger hon.

Kommentera