Lärarstrejk stänger varannan skola i Frankrike

Under torsdagen strejkar tusentals lärare i Frankrike i protest mot den förda pandemipolitiken. Ungefär hälften av skolorna i landet håller stängt.
– Det är den största franska skolstrejken på flera decennier, säger Mats Wingborg, journalist och författare med mångårig erfarenhet av globala fackliga frågor.

De elva lärarförbunden fick nog efter att den franska regeringen inom loppet av en vecka ändrade restriktioner och regler tre gånger. Lärarna togs ut i endagsstrejk.

Sedan terminsstarten har situationen ”skapat en obeskrivlig röra och en stark känsla av ilska och att ha lämnats i sticket”. Så beskriver det stora lärarfacket Snuipp-FSU hur lärarna ser på läget, enligt TT-AFP.

– Regeringen tillkännager saker, men ingen tänker på vad det betyder för markpersonalen, säger Olivier Flipo, som är rektor vid en skola i Paris till AFP.

– De ber oss om helvetiska saker och det går åt skogen.

Trots att många barn smittats av omikron har restriktioner för elever som haft nära kontakt med covid-smittade lättats upp. Enligt Snuipp-FSU uttrycker lärarna rädsla för att vara otillräckligt skyddade mot Covid-19, skriver TT.

Smittökningen har rusat i Frankrike och när många elever stannar hemma blir distans- och klassrumsundervisning en svår kombination, menar lärarna.

Enligt Mats Wingborg är skolstrejken den största i sitt slag på flera decennier i Frankrike. Han bedömer att den har brett stöd hos folket. Samtidigt förklarar han att den skulle vara olaglig i Sverige.

– I den här typen av frågor är det inte lagligt att strejka här. Då krävs det att det handlar om kollektivavtalsfrågor. Däremot är det ganska vanligt med, oftast korta, politiska strejker i stora delar av världen. Två exempel är Indien och Bangladesh.

Hur ser franska strejklagar ut?

– Lagstiftningen är vidare och än så länge har jag inte sett någon uppgift om att lärarstrejken skulle vara olaglig.

Wingborg noterar också den låga fackliga organisationsgraden i Frankrike.

– Det är intressant i sammanhanget, den ligger under tio procent. Däremot motsvarar ett medlemskap i en facklig fransk organisation nästan att vara förtroendevald i Sverige. Facket har betydligt starkare stöd än medlemsantal, vilket man ser vid stora fackliga manifestationer och under den här strejken. Jag skulle säga att situationen är den omvända i Sverige.

Dessutom har uppslutningen kring den franska strejken en politisk bredd som vore närmast unik här.

– Vi ser både kristdemokratiska, radikala och mer högerprofilerade organisationer göra gemensam sak, säger Mats Wingborg.