Annons
Foto: Erik Nylund

Likvärdighet: ”Snart har vi två parallella skolsystem”

Publicerad 23 januari 2020

Relaterat

Flera av punkterna i januariavtalet handlar om skolan. Men inte om den växande segregationen som tillsammans med lärarbristen, den bristande likvärdigheten och nedskärningarna är en av den svenska skolans ödesfrågor.
– Tyvärr är segregationen oberörbar i dagens politiska klimat, vilket är mycket bekymmersamt, säger skolexperten Per Kornhall.

Författaren och skolexperten Per Kornhall, som tidigare bland annat arbetat som undervisningsråd på Skolverket, berättar att han är kluven till januariavtalets skoldel.

– En del av punkterna är både rimliga, viktiga och bra och bygger på god kunskap och forskning. Ett sådant exempel är att övergå till ämnesbetyg på gymnasiet. Andra är inte alls genomtänkta. Bitvis är januariavtalet en önskelista som har accepterats under nattmangel eller något liknande.

– Jag skulle önska mig att beslut om förändringar i skolan togs fram på annat sätt än genom den här typen av önskelistor.

Per Kornhall.Per Kornhall säger att det mest intressanta i januariavtalet är punkten om att det ska tas fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan.

– Det har förflyttat frågan på ett väldigt dramatiskt sätt. Samtidigt finns det andra delar i överenskommelsen som är mycket märkliga. En sådan är skrivningen om att ”inkluderingstanken har gått för långt”. Vad menar man med det? Vi har undertecknat internationella konventioner om inkludering. Dessutom är det en grundläggande tanke i ett demokratiskt samhälle att vi ska kunna vistas i samma rum. 

Vad är det som saknas?

– Etableringsfriheten för friskolor och segregationsproblematiken. Trots att en massa experter, myndigheter och organisationer har lyft fram segregationen som en av de absolut viktigaste frågorna, är den oberörbar i dagens politiska klimat och det är mycket bekymmersamt.

– Snart måste man börja bli intresserad av det verkliga tillståndet i Skolsverige i stället för att fortsätta att leva i ideologiska drömmar.

Även docent Helena Holmlund vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) lyfter fram skolsegregationen som en mycket viktig framtidsfråga.

– Vill vi att skolan ska vara en mötesplats för barn från olika bakgrund, miljöer, förutsättningar och erfarenheter måste man göra en översyn av hur fördelningen av skolplatser går till. De urvalsgrunder som finns i dag, med närhetsprincip och kötid, leder till en segregerad skola.

– Urvalsgrunder kan ändras i takt med att samhället förändras. Det finns många internationella erfarenheter och exempel att titta på när det gäller att skapa urvalsgrunder som ger en mer blandad skola. 

Det var många som blev upprymda när resultatet av Pisa 2018 presenterades i början av december förra året. Utbildningsminister Anna Ekström (S), till exempel, beskrev dagen som en glädjens dag.

– Jag är så glad för alla elever, lärare och rektorer som har kämpat och lyckats höja resultaten i alla de här ämnena. De ska vara stolta i dag, sa hon. 

Utan tvekan har resultaten vänt uppåt i Pisa. De svenska resultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, som är det som Pisa mäter, är nu tillbaka på samma nivåer som 2006, det vill säga innan nedgången började och över OECD-genomsnittet.

Men Pisa 2018 visar också:

  • Jämfört med Pisa 2015 har spridningen mellan hög- och lågpresterande elever i läsförståelse ökat.
  • Elever med utländsk bakgrund uppnår i genomsnitt sämre resultat än elever med inhemsk bakgrund, även om man tar man hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och enskilda skolors socioekonomiska sammansättning.
  • Resultatskillnaderna mellan elever med inhemsk bakgrund och elever med utländsk bakgrund är större i Sverige än i övriga OECD.  
  • Det svenska skolsystemet är mindre likvärdigt än skolsystemen i de övriga nordiska länderna.
  • Elever som går i skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning riskerar att få sämre undervisning. 
  • Rektorer i svenska skolor med en mindre gynnsam elevsammansättning uppger i Pisa-enkäten att de har större problem med lärarrekrytering och lärares kompetens och förutsättningar än kollegor i andra skolor. Andelen behöriga lärare är också lägre på dessa skolor. 

Vilket annat land som helst hade gjort något åt skolans likvärdighetsproblem.

På grund av en stor andel nyanlända var det i Pisa 2018 en betydligt större andel elever i Sverige som exkluderades från att delta i undersökningen jämfört med tidigare mätningar.

– Att vi enligt Pisa 2018 har stora likvärdighetsproblem trots att en relativt stor grupp elever tagits bort från undersökningen innebär att de verkliga problemen är ännu större. Det här är ju elever som finns i den svenska skolan, säger skolexperten Per Kornhall.

– Den svenska skolans likvärdighetsproblem har varit kända länge. Vilket annat land som helst hade gjort något åt dem. Men i och med att vi har släppt kontrollen över skolan i så stor utsträckning som vi har gjort, har vi inget att skruva på längre.

Häromåret fick Björn Åstrand regeringens uppdrag att ta fram förslag på hur det svenska skolsystemet ska kunna bli mer likvärdigt ”genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”. Förslagen ska presenteras om några månader.

– Det måste bland annat till en tydligare statlig finansiering och styrning som säkerställer att skolor i utsatta områden får förutsättningar att genomföra en med andra skolor likvärdig undervisning, säger Per Kornhall. 

I de större städernas förortsområden?

– Ja, men det handlar också om mindre kommuner som Fagersta, Hultsfred och andra som kan ha 30–40 procent nyanlända elever i sina skolor. De kommunerna har inte muskler att svara upp till de utmaningar som de har fått på grund av nationella regler kring invandring, säger Per Kornhall. 

Han menar att även det fria skolvalet behöver förändras för att segregationen ska minska och likvärdigheten öka.

– Ska vi ha kvar skolvalet måste det bli ett bättre system än vad vi har i dag. Även friskolornas etableringsfrihet behöver ses över.

Det innebär i praktiken olikvärdiga villkor.

Helena Holmlund, IFAU.Forskaren Helena Holmlund vid IFAU tror att frågan om skolans finansiering kommer att öka i betydelse, inte minst ur likvärdighetshänseende.

– Det blir allt tydligare att kommunerna har olika ekonomiska förutsättningar, men också att det skiljer hur man fördelar pengar och i vilken omfattning man vill omfördela och kompensera svagare skolor. 

– Till det ska läggas att dagens system med olika statsbidrag som kommunerna kan söka gynnar kommuner som har en infrastruktur som gör att man klarar av att söka bidragen eller som själva kan vara med och delfinansiera olika satsningar, vilket ofta krävs för att få del av pengarna.

Enligt januariavtalet ska det råda lika villkor för privat och offentligt drivna skolor.

– Det innebär i praktiken olikvärdiga villkor eftersom kommunerna har helt andra skyldigheter än friskolorna, till exempel när det gäller att ta över friskolornas elever om en friskola går i konkurs eller elever väljer att sluta, säger Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Vad bör man göra?

– Hela styrsystemet behöver förändras. Vi har fått en marknadsskola med elever och föräldrar som kunder. Friskolor försöker hitta olika sätt att locka till sig elever som är mindre resurskrävande. Snart kommer vi att ha två parallella skolsystem om vi låter detta ha sin gång. Ett system för de som är insatta, pålästa och klarar av ett tuffare tempo och ett för övriga, säger Marcus Larsson.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons