Annons
Foto: Kalle Assbring

Lina goes crazy

Publicerad 24 juli 2014

Lina Axelsson Kihlblom är en av få som vågat ta till radikala lösningar för att vända skolresultaten. Som rektor på Ronnaskolan har hon brutit timplaner, bytt scheman, vågat gå hela vägen för få elever att nå målen och inte tvekat att kritisera det fria skolvalet. Men nu väntar nya utmaningar. 

Fakta

Lina axelsson Kihlblom

Ålder: 43 år. 

Gör: Nytillträdd utbildningschef i Nyköpings kommun. Tidigare rektor för Ronnaskolan i Södertälje. Under de tre år Lina arbetade på Ronnaskolan ökade andelen elever med behörighet att söka till yrkesförberedande program på gymnasiet från 56 procent till 75 procent. 

Relaterat

Jag kände att det var dags nu, att vi har nått framgång och att det var dags att skörda. Jag vill ta med mig mina erfarenheter till nästa nivå, tilltron till läraryrket och att det går att vända dåliga siffror med fokus på kunskap.

Svensk skola måste bort från tankegången att det är som det är. Bort från det kollektiva flyktbeteendet. Eleverna säger att det ordnar sig, skolan säger att det ordnar sig, hela samhället säger att vi gör så gott vi kan. Men gör vi verkligen det? Nej! Ska vi nå längre krävs förändringar på många plan.

På Ronnaskolan har vi varit outtröttliga i vår strävan att höja resultaten. Det har fått oss att våga bryta timplanen, att våga byta scheman och lärare när det har behövts. Och hela tiden har jag frågat lärarna: Vad tror du, kommer den här eleven att klara målen? Om inte, vad behövs för att hen ska göra det?

Man måste våga fråga och om läraren svarar att bara eleven fick läsa mer matte så skulle hen få godkänt. Ja men, då är det ju just det vi ska göra!

Jag ringde faktiskt upp Skolinspektionen för att kolla vad de sa och den jag pratade med blev jätteglad. ”Det är så bra med dig Lina, för du går hela vägen”, sa hon.

Erbjuder man elever som riskerar att misslyckas en extra mattetimme i veckan så kommer bara ett fåtal att komma till den, och ingen av dem kommer att nå målen. Vi måste göra det som krävs, särskilt de senare åren, då måste vi reparera det som saknas.

Lärarna på Ronnaskolan har tvingats vara flexibla, och de har blivit mer och mer flexibla med tiden. Men det har varit en lång resa.

När jag började visste jag inte hur jag ville jobba, men jag hade vissa grundidéer. Jag tänkte att jag får prova mig fram. Vill jag hitta en lösning så hittar jag en lösning. Det är inte någon konstig maskin jag ska uppfinna. Jag ska få elever att lära sig. Jag ska höja resultaten på en invandrartät skola, med normalbegåvade elever. Vad kan stå i vägen för det?

Man får aldrig sluta leta efter förbättringar, aldrig nöja sig. Jag har fått ompröva mina beslut ganska ofta. Jag är en sådan person som behöver en bra biträdande rektor och mycket dialog med lärarna. Jag kommer på många idéer och varannan gång får jag höra att den är skitdålig. I den andra hälften finns vissa guldkorn och det är de vi måste vaska fram.

Ibland har det handlat om ganska radikala lösningar, som har fungerat bra.

Jag tycker att vi måste ha ett tydligare fokus på skolans kunskapsuppdrag. Jobba mycket mer med frågor än med svar. Vi är duktiga på att konstatera, men inte speciellt handlingskraftiga när det kommer till att reparera.

Och vi har ett jätteproblem i att vi har dålig koll på var eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Vi vet inte vad vi ska mäta elevernas kunskaper emot.

Skolan måste styras upp och uppdraget måste förtydligas. Jag tror inte att man måste förstatliga, men det krävs att man sätter sig ner och ser över styrningen.

Det har gjorts ett försök att förstärka rektorernas roll i den kommunala skolan. Men fortfarande har vi ett ledarskap där man inte säger emot chefen. Vad jag vet är det inte rättsligt prövat än att en rektor säger till sin chef att så här vill jag organisera min skola och chefen säger: då får du gå.

För att komma bort från segregationen tror jag att man måste vidta aktiva åtgärder för att blanda elever. Det går inte att låta en marknad förstöra.

Jag har föreslagit att varje kommun ska ha en sorts nämnd som delar ut platser till skolor utifrån vissa kriterier, det ska inte vara rektorer som säger ja eller nej till en elev. Vi måste bort från att vissa skolor är fulla medan eleverna flyr från andra skolor, bort från skolor för invandrare och fattiga. Men jag tror inte att vi behöver ta bort skolvalet för att nå dit.

Nyköpings kommun har en vilja att bryta segregationen i skolan. De har valt att lägga ner flera högstadieskolor i ytterområden med många invandrare och i stället startat två större enheter centralt för att blanda eleverna. De vill bort från fin- och fulskolor.

Men många kommuner är helt passiva i segregationsproblematiken. Jag tror många drar sig för att ta i frågan, man kompromissar, vill vara alla till lags. Och det är barnen som får betala priset.

Jag har alltid jobbat utifrån tre- eller fyraårsplaner. Jag har hela tiden varit tydlig med att det här gör vi ett par år tillsammans. Vi ger järnet, skapar något helt fantastiskt och så skördar vi. De som tänker jobba 20 år på samma ställe tror jag håller igen lite på energin.

Nu känner jag att jag vill lära mig mer. Jag brukar använda uttrycket att jag vill måla med större och större penslar. Nästa pensel är att jobba kommunövergripande. Vissa av de framgångsfaktorer som vi har hittat på Ronnaskolan tror jag går att multiplicera.

Vad min första utmaning i Nyköping blir kan jag inte svara på ännu. Men jag tänker tidigt sätta ett mål, ett riktigt högt mål och så kommer jag ”go crazy.”

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Annons
Annons

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Annons

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Sedan staten gick in och tog över Storvretskolan i Botkyrka jobbar två personer från Skolinspektionen heltid på skolan, ledningen har bytts ut och eleverna tar av sig skor och jackor i klassrummen. 
Men går det att vända en skola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan en månad in i processen.

Annons
Annons

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Annons
Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons