Lönesatsning ska få alla kommuner att lyfta lärarlönerna

Lärarna som grupp har fått mer än andra grupper de senaste åren, 10,7 procent i snitt jämfört med arbetsmarknadens märke på 6,85 procent. Men det är inte tillräckligt för att det ska ses som en uppvärdering av yrket och framförallt är det stora skillnader mellan kommunerna. 

Nu vill Lärarnas Riksförbund ta reda på orsakerna till de stora skillnaderna och resonera med de kommuner som inte har valt att satsa, och få dem att tänka om. 

– Vi vet att det finns olika orsaker till att en kommun inte har prioriterat lärarna och därför är det viktigt att analysera vad det är för problem man har i respektive kommun. Det kan handla om alltifrån att politikerna tycker att lärarna redan ligger högt jämfört med andra grupper i kommunen, att man inte ser några rekryteringsproblem just nu, eller inte har något utrymme i budgeten, säger Elisabeth Ollesdotter, chef för Lärarnas Riksförbunds regionala verksamhet och representant i ett löneteam. 

för att på bästa sätt kunna samtala med kommunerna har statistik tagits fram om varje kommun. 
– Vi har plockat ut en mängd data för de här 60 kommunerna, alltifrån skattetryck och demografi, till personalomsättning, elevresultat, lärarbehörighet med mera, för att därigenom kunna bilda oss en egen uppfattning om kommunens utmaningar, berättar hon.

När all data har analyserats för en kommun tar löneteamet kontakt med den lokala kommunföreningen för att höra hur de kan hjälpa till.

– Att vi är en tjänsteman och en förtroendevald i varje team gör att vi kan bidra med olika saker, det är en stor fördel eftersom den hjälp kommunföreningen kan ha behov av kan variera från rent opinionsarbete till att handla om avtalsfrågor, säger hon.

I Trollhättan – en av de kommunföreningar som Elisabeth Ollesdotter och Åsa Fahlén, styrelse-
ledamot i LR, arbetar med – har man kommit långt på egen hand. Men om kommunföreningens egen argumentation och påverkan inte ger resultat är teamet redo att ge stöd.

– Ibland kan det vara bra att en ny person kommer in och träffar motparten, och ta med sig nya infallsvinklar in, säger Elisabeth Ollesdotter.

Åsa Fahlén lyfter också det viktiga mer långsiktiga arbetet, som löneteamet kan spela en roll i. 
– Vi vill gärna träffa politikerna och prata om lärarnas framtid i kommunen, hur de tänker kring den långsiktiga kompetensförsörjningen och lärarnas status, säger hon.

Men det är inte alltid politikerna vill tala med facket, som man gjort i Trollhättan.

– Det kan vara lite ängsligt, om de inte har så många visioner för skolan så blir det ju jobbigt för dem. Ofta är det också ett komplicerat förhållande mellan tjänstemän och politiker. I en del kom-
­muner styr politikerna mycket och tydligt, på andra ställen är de i händerna på tjänstemännen, eller vill gömma sig bakom dem. Då blir det lite av ett moment 22-läge. Tjänstemännen styr ju inte över pengarna på det sättet, inte långsiktigt. Och det räcker inte att bara vara bra ett år.

Hur kan man argumentera om man möts av en arbetsgivare som bara säger att ”vi har inga pengar”?

– En budget är bara en preliminär plan, det går alltid att omfördela resurserna. Bland det viktigaste för en kommun är deras elevers skolresultat och utbildning, och hur ska de få upp resultaten om de inte satsar på lärarna? Utan konkurrenskraftiga löner kommer de inte kunna behålla sina lärare. Och även om de inte ser några problem i dag, så måste vi få dem att tänka långsiktigt. Man kan också titta på andra kommuner, som har valt att satsa på lärarna. Det är sällan så att de kommunerna har mer pengar, det handlar bara om prioriteringar, säger Elisabeth Ollesdotter.
 
– Och det är viktigt att vi är många där ute, att vi visar att Lärarnas Riksförbund centralt också bryr sig om varje kommun. Vi vill vara med och försöka trycka på, säger Åsa Fahlén.